tisdag 23 januari 2024

Vad är det för fel på Europa?

Jag har som sagt inte bloggat så mycket den senaste tiden. I stället framlever jag mina dagar just nu som sjukledig och konvalescent i en bubbla i juni 1984. Den som kan gissa vad det handlar om får gärna försöka. :) Men ibland kan jag inte låta bli. 

Rubriken ska förstås närmast som en retorisk fråga. Det stora problemet i Europa och i västvärlden i stort är att en viss ideologi/ett visst synsätt har tagit över i tankevärlden och försöker pressa ut allt som inte passar in i denna ideologi i marginalen. Då talar jag förstås om vänsterliberalismen och dess kusin, woke-ideologin.

Detta har gått så långt - och samhället har glidit eller kantrat så långt vänsterut - att det som förr sågs som höger numera alltid får prefixet "extrem", trots att fenomenet som beskrivs i själva verket är allt annat än extremt. På samma sätt har det som förr sågs som extremvänster idag långt blivit bara vänster eller t.o.m. mainstream. De som inte spelar med i detta ska alltså bort, och detta drivs t.o.m. så långt att anti-demokratiska tendenser kan beskrivas som demokratiförsvar. Låt mig ge några exempel.

I Tyskland har det högerpopulistiska partiet AfD seglat upp som etta i flera gallupmätningar. Detta har resulterat i att det finns starka krafter som, i demokratins namn, vill ta till den synnerligen odemokratiska åtgärden att förbjuda detta parti. Som givetvis beskrivs som "extremhöger" av vänsterliberalerna i media och inom det övriga politiska fältet. Alla som inte har otur när de tänker förstår förstås vad detta handlar om. Här har vi ett parti som, till många delar, för klassiskt konservativ politik och som inte vill foga sig i den vänsterliberala lunken. Således ska det svartmålas och förbjudas. 

För en tid sedan började den finländske (!) EU-politikern Petri Sarvamaa bedriva en process för att frånta Ungern dess rösträtt i Europeiska rådet lagom till dess att Ungern ska ta över EU-ordförandeskapet. Orsaken är att Ungern hävdar sin nationella självbestämmanderätt i en rad frågor som EU har gjort anspråk på att besluta om på överstatlig nivå. T.ex. vill Ungern försöka få fram fred i Ukraina och vill inte stöda USA:s proxykrig. Ungern vill inte heller ha okontrollerad invandring från tredje världen och de problem som detta har fört med sig i många av EU:s medlemsstater. Ungern vägrar också gå på den människofientliga linje som de flesta EU-länder har gjort i fråga om sexuella minoriteter. För detta ska alltså Ungern straffas, både ekonomiskt och byråkratiskt. 

I Polen skedde i slutet på 2023 ett maktskifte i.o.m. att högerpartiet Lag och Rättvisa (PiS) tappade regeringsmakten. Den tidigare regeringen hade fått utstå massiv kritik av det vänsterliberala etablissemanget i väst bl.a. för att regeringen hade möblerat om i ledningen för statskontrollerad massmedia och rensat ut diverse vänsterliberala personer och banat väg för en på flera sätt mer balanserad nyhetsrapportering. Nu gör den nya regeringen precis samma sak men med motsatta förtecken för att igen vrida media i vänsterliberal ritning. Intressant nog har detta inte lett till några som helst protester från de håll där det protesterades vilt när samma sak gjordes under förra regeringsperioden. Det är tydligt att det bara är en typ av snedvridning som tillåts och accepteras. Dessutom har, efter regeringsskiftet, flera toppolitiker inom det förra regeringspartiet på helt summariska grunder arresterats av den nya regimen. Som partiledaren för PiS konstaterade: Polen har igen, för första gången sedan kommunismens fall, politiska fångar. Intressant nog är detta tydligen inget som helst problem enligt vänsterliberalerna inom EU. Demokratin är ju räddad i.o.m. att högerregeringen i Polen är borta. Sedan kan vi strunta i hur vänsterliberalerna regerar, de kan tydligen inte göra något fel.

Detta är nu bara några exempel på hur Europa håller på att glida in i vad som knappast kan beskrivas som annat än en form av totalitarism. Media varnar för högerpolitiker och högerströmmar samtidigt som hela västerlandet totalt tappar bort demokratiska grundvärden utan att media ens tycks märka det. Behöver jag säga att jag är oerhört orolig över denna utveckling?

 

16 kommentarer:

  1. Beträffande AfD: enligt sitt partiprogram kan partiet inte anses entydigt demokratiskt. Man säger: "Verfassungsfeindlichen Vereinen soll der Bau und Betrieb von Moscheen untersagt werden." Det må vara hänt men vem gör tolkningen? Och sedan fortsätter det:

    "Die Finanzierung des Baus und Betriebs von Moscheen durch islamische Staaten oder ausländische Geldgeber soll unterbunden werden." Detta betyder att islam grundlagsenligt skulle försättas i en annan ställning än exempelvis kristendomen. Det kan knappast kallas förenligt med demokratiska ideal.

    Vidare skulle islams predikanter behöva statligt tillstånd, dvs. man företar en övervakning av förkunnelsens innehåll på förhand, inte i efterskott som i demokratiska länder. Hur försvarar sig de utdömda och vem försvarar dem?

    Islamiska organisationer skulle vidare enligt AfD inte ges offentlig-rättslig ställning på samma sätt som andra icke-islamiska rörelser.

    "Vollverschleiung" skulle förbjudas, vilket naturligtvis inte bara riktar sig specifikt mot islam utan även mot den allmänna demokratiska rätten att själv välja sin klädsel.

    I övrigt vill AfD att EU får en strängt övervakad yttre gräns, man vill stärka polisens ställning och rätt att övervaka ideologin. Man betonar tyskheten, man vill minska benägenheten att beklagande se tillbaka på nazitiden och önskar att andra tyska storhetsperioder i stället kommer i fokus.

    Det tyska språket och den tyska fosterlandskänslan skall stärkas. I detta avseende liknar AfD:s program nazismens (som ju tom. förbjöd andra än de kännspaka tysk-gotiska typerna i tryckt test).

    Nu har partiprogrammet inga uttalat antisemitiska inslag. Men judendomen skulle inte heller ha en skyddad ställning och programmet kan tolkas så att också synagogor skulle förbjudas.

    Man talar allmänt och ospecificerat om invandring från "tredje världen" och otillbörligt utnyttjande av socialsystemet. Det står klart att det inte är nordeeuropéer eller -amerikaner man avser, inte ens fransmän. Det är alltså ras och därmed hudfärg som gäller.

    Glädjande nog vill man däremot minska det engelska språkets ställning i kultur och samhällsliv. Där är något att ta efter!

    Nonymos

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nonymos. Dessa krav och bestämmelser som AfD för fram gällande Islam måste sättas i sitt sammanhang. Faktum är att det finns moskeer som fungerar som plantskolor för terrorism, och det ligger i samhällets intresse att hålla koll på dessa på något sätt. Men du har rätt. Det ÄR problematiskt med dessa förslag. På samma sätt som det skulle vara problematiskt att förbjuda ett parti p.g.a. partiets/väljarnas åsikter.

      "Det tyska språket och den tyska fosterlandskänslan skall stärkas. I detta avseende liknar AfD:s program nazismens"

      Det är nog, med förlov sagt, ganska långsökt. Det är lite som att säga att CSU:s program liknar nazisternas eftersom båda partierna ville bygga vägar och satsa på vägnätet.

      Men med det sagt: AfD har under de senaste åren kantrat över mer mot främlingsskepticism än det var tidigare. Som sådant är det nog tyvärr ett högerparti jag inte skulle kunna tänka mig att rösta på om jag var tysk.

      Radera
    2. Främlingskapet har en djup och omistlig teologisk betydelse.

      Bibeln betonar ständigt att Guds folk är gäster och främlingar i världen. Därför bör vi som kristna spontant ta avstånd från alla rörelser som betonar vårt hemmahörande i denna värld och som vill avgränsa sig mot allt som är annorlunda, psykiskt i form av främlingshat och diskriminering, fysiskt i form av murar och avspärrningar.

      Detta har vi gemensamt med många rörelser till vänster. Även om deras öppenhet mot världen är romantiskt självbedrägeri eller betingad av en allmän upproriskhet, är själva rörelseriktningen hälsosam.

      Vi påminns om vår begränsning och vår provisoriska tillvaro.

      Det finns många höger, det finns penninghöger och det finns blods- och markhöger, det finns stockdum och konservativ lättjehöger.

      Det som inte finns är en kristen höger.

      Lika litet som en kristen vänster.

      Nonymos

      Radera
    3. "främlingsskepticism" = ett nyord i den nymanska skolan, med oklar innebörd.

      Kanske tänkte du på främlingsfientlighet men kunde som god människa inte tänka i de termerna? Direkt fientlighet handlar det om för AfD numera, som gärna stoltserar med parollen "Ausländer raus!" - och en historiskt bevandrad person kan bara inte låta bli att associera till 1930--talets Tyskland.

      Radera
    4. Nonymos. Det du skriver om främlingskapet är svårt att argumentera mot. Men sedan blandar du igen ihop religion och politik. Politik handlar som sagt om kompromisser, och man kommer aldrig att hitta ett parti eller en kandidat som helt motsvarar allt det man själv anser. Därför kan man inte kategoriskt säga att "Därför bör vi som kristna spontant ta avstånd från alla rörelser som betonar vårt hemmahörande i denna värld". Jag har ytterst svårt med sådana partier,d et ska medges. Men i vissa fall kan detta ändå visa sig vara det minst dåliga alternativet. Det kan bli så när vi lever i en trasig värld.

      Och givetvis finns det kristen höger! Jag är kristen och höger. För att ta ett exempel. På samma sätt finns det säkert också kristen vänster, även om jag har lite svårare att tänka mig det.

      Radera
    5. Anonym 11:06. "en historiskt bevandrad person kan bara inte låta bli att associera till 1930--talets Tyskland."

      Då har den personen nog fått mycket om bakfoten. Den som är verkligt historiebevandrad ser i stället olikheterna på just denna punkt. Nazityskland vägrade släppa iväg judar, de kastade inte ut dem ur landet.

      Radera
    6. Ingen politisk riktning är döpt. Man kan tala abstrakt om kristen tro eller lära men t.ex. ett kristet politiskt parti finns inte i verkligheten. Därför är partier som Kristdemokraterna (tid. Kristliga förbundet) så farliga. Det finns ju implicit i namnet att det skulle existera en kristen politik och i förlängningen innebär detta att man förklarar andra partiers medlemmar eller anhängare för icke-kristna. Inte explicit men det blir den undermedvetna och logiskt riktiga slutsatsen för de utanför stående.

      KrF:s förre ordförande Raino Westerholm gav i tiden ett övertydligt exempel på ett sådant missbruk då han offentligt förklarade att Gud meddelat att RW skulle ställa upp som presidentkandidat.

      Vilken kristen vågade sedan göra annat än rösta på Westerholm?

      Men börjar man lösligt tala om 'kristen höger' (eller 'kristen vänster') har man manipulerat språket och infört en nyordning i strid med den kristna självförståelsen. En buddhist eller en ateist kan tala om 'kristna partier' och till nöds bli förstådd bland sina fränder, men en kristen borde aldrig själv göra det.

      Tvåregementsläran är inte en luthersk fortsättning på läran om den dubbla sanningen, som lät romersk-katolikerna hävda att det existerade en moral för översåtar, en annan för de styrda.

      Om en lutheran spontant känner vämjelse för en tankeriktning eller idé, är det inte helt ovidkommande för hans praktiska handlande. När jag skriver att en kristen spontant tar avstånd från alla rörelser som betonar vår hemmahörighet i denna värld, är det inte en flyktig tanke som bör jagas på flykten av förnuftsresonemang kring dogmatiken. Det är en reflex av själva kärnan i den kristna existensen, att Guds folk vet sig vara främlingar och gäster här.

      "Hem jag längtar! Ack, här ute / är så mörkt, så hemskt och kallt. / Ack, att snart dock striden slute / på den väg mig Gud befallt!" (Sionsharpan 414)

      Det går inte att sjunga den sången och samtidigt rösta på något självtillräckligt vänsterparti som identifierar proletariatets diktatur med tusenårsriket eller ett högerparti som belåtet somnar med maskingevär under kudden, dubbla dörrlås och pansarglas mot utlänningar i fönstren.

      "Du dåre, i denna natt...".

      Nonymos

      Radera
  2. Nonymos, " Hur försvarar sig de utdömda och vem försvarar dem?" Du tar uppenbarligen muslimer i försvar, hur tänkte du nu ? Se gärna vad Mona Walter har att säga ! https://www.youtube.com/watch?v=8o9HPOZTGL8

    SvaraRadera
  3. Anonym 00:24, jag tar inte muslimer i försvar. Jag försvarar deras rätt att behandlas lika inför lagen. I deras hemländer är det kristna som står inför domarna och vi förväntar oss att man där följer samma princip. "Land skall med lag byggas." - N.

    SvaraRadera
  4. Du har länkat till blogger.com i alla dina länkar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för påpekandet, jag har korrigerat. Det har på sistone varit en del krångel med blogger, jag antar att detta är en fortsättning på det. Jag hoppas att inget igen händer med mina länkar...

      Radera
  5. Ja, någon ledare i
    Vbl/ÖT om vad som händer i Polen lär
    det väl inte bli...

    Hans Ånäs

    SvaraRadera
  6. Höger eller de konservativa hade
    förlorat sin själ och
    alltmer accepterat en del av vänsterns ideer och såtillvida
    själva bidragit till
    den samhälleliga vänsterglidningen.
    En ny höger har kommit upp på den politiska scenen ex.
    AfD, sannfinländarna m.fl. som inte är lika
    beredda att svälja vänsterideer
    utan vill hålla rågången.
    Dessa stämplas sedan som högerextrema.
    -Varför borgerliga eller konservativa gett upp delar av sin själ så att säga kan man ju fråga sig.
    - Solsjenitsyn talade på sin tid om "Kapitalisternas förräderi".
    Hans Ånäs

    SvaraRadera
  7. Falskfinländarna betecknas med allt skäl som högerextrema. Därtill står deras politik i bjärt motsättning till kristen, luthersk tro.

    Med detta avser jag inte deras pliktskyldiga reverens för kyrkan som traditionsbärare och väktare av något slags "konservativa" kulturvärden utan själva deras grundhållning till människorna och skapelsen.

    Augustinus skiljer i sitt verk De civitate Dei mellan två olika folk som lever i oförsonlig konflikt sedan världens skapelse - Gudsfolket, som älskar Guds ord och ära, samt djävulens anhang till vilket majoriteten alltid hört och som har kärlek endast till sig själva.

    Konflikten kommer enligt Augustinus till synes redan i det första brodermordet. Kain bygger sig en stad medan den rättfärdige Abel lever vidare som pilgrim och främling i världen.

    Kain reser murar, både fysiska och själsliga, all hans diktan och traktan är inriktad på att bevara och främja egna förmåner och den egna välfärden. Frivilligt delar han inte med sig av något, vare sig i tanke eller handling.

    Den diskussion som förts i denna blogg har fått mig att på sistone oftare begrunda Falskfinländarnas högerextremistiska ideologi. Och jag mår bara mera illa ju mera jag för samtidsorienteringens skull tagit del av det packets program och uttalanden.

    Men mest ändå häpnar jag över att det finns lutherska, allvarliga kristna som kan tänka sig att ge dem sitt stöd!

    Nonymos

    SvaraRadera
    Svar
    1. På vilket sätt är sannf högerextrema? Att du med kraft understryker att de är högerextrema gör dem inte extrema. Jag ser inte heller på vilket sätt de är okristliga. De är lika kristliga som kd.

      Radera
    2. Patrik. När man som du gör en jämförelse mellan partiernas 'kristlighet' så är Kristdemokraterna ingalunda något kristligt parti. De benämner sig själva med det kristna namnet men de förnekar den kristna trons kärna, frälsningen av nåd, genom sin sammanblandning av andligt och världsligt. För en kristen är de därför ett otänkbart alternativ i ett politiskt val.

      Om 'kristlighet' kan kvantifieras, är de alltså det enda partiet som genom sin grundläggande villfarelse helt och principiellt avsvurit sig Kristus och evangeliet.

      Ett drag som berättigar att förse falskfinländarnas högerpolitik med förleden extrem- är exempelvis nationalismen eller etnocentrismen, som den kan kallas. Och då kan t.ex. undertryckandet av det svenska språket i vårt land tjäna som ett exempel på extrempolitik. En moderat högerpolitik ser inget hot i att finskan och svenskan kvarstår som likaberättigade och jämställda även i praktiken.

      Men extremhögern laborerar med en storhet som inte existerar, en vidskepelse, en 'finskhet' som på något mystiskt sätt svävar ovanför dagspolitiken och ger innehåll åt deras strävanden. Alla extremhögerpartier överallt åberopar någon sådan mystisk entitet hos den grupp, folk eller nation de identifierar sig med.

      Nonymos

      Radera