Mycket läsvärt!

Jag kollar extra nog på ÖT:s insändarsidor i dessa dagar, och även om min insändare om samkönade vigslar i de österbottniska församlingarna inte tycks bli publicerad, hittade jag i dagens tidning en mycket aktuell och insiktsfull insändare skriven av Nicolas von Kraemer. Insändaren handlar om media och om den i allt högre grad politiserade (rödgröna, värdeliberala) journalistkåren. von Kraemer konstaterar bland annat att hotet mot pluralismen inom media inte handlar om Bonnier-familjens monopol utan om likriktningen inom journalistskrået. "Pluralismen kan inte hotas av dominanta storägare eftersom journalistkåren avlivat den för länge sedan."   

von Kraemer konstaterar också bland annat det jag många gånger har påtalat, nämligen att objektivitetstänkandet inom journalistskrået allt mer har lagts på undantag och att journalisterna allt mer ser det som sin uppgift att förändra samhället (i värdeliberal riktning). "Främst bland yngre journalister är idén om att journalisten ska driva samhällelig förändring dubbelt mera förekommande (38 procent) än hos äldre journalister", skriver han.

Sedan fortsätter han med att konstatera att när journalistkåren blir allt mer olik (vänstervriden) än samhället i övrigt kommer den "allmänna opinion" de återger/försöker skapa att bli allt mer artificiell. Kritik mot detta skeende utmålas sedan som "hatretorik" och ett "hot mot demokratin". Detta har gjort att vi idag lever i vad von Kraemer kallar "en mediekontrollerad stat". (Jag har använt ordet "mediokrati" om detta fenomen eftersom det ordet dels säger vad det handlar om, dels är lagom dubbeltydigt...)  

När von Kraemer skriver att "Det står helt klart att den ideologiska enkelspårigheten inom journalistkåren inte är slumpmässig, utan bottnar i en slags spontan politisk sammansvärjning vars existens man samtidigt förnekar" berör han också en sak jag många gånger har skrivit om här på bloggen. Jag har inte använt orden "politisk sammansvärjning" eftersom det indikerar att detta skulle handla om ett medvetet och avsiktligt skeende (ordet "spontan" öppnar dock upp för något mera), utan jag har använt termen "värdeliberalt kluster" när jag har beskrivit vad som pågår. Med detta menar jag att de flesta journalister knappast ens är medvetna om vad de håller på med och är del i utan att de närmast fungerar som viljelösa handdockor i en medial dockteater där krafter ligger bakom som de knappast känner till eller ens erkänner som sådana.

von Kraemers avslutningsord är så mitt i prick att jag inte kan låta bli att citera också dem: "Mediacentralisering är givetvis alltid av ondo. Men handen på hjärtat: Hur mycket skulle medieinnehållet i sanning förändras fastän hela det finlandssvenska mediefältet slogs ihop med Svenska Yle och bildade ett enda Upplysningsverk? Pluralismproblemet handlar inte om ekonomisk rationalisering eller centraliseringsprocesser, utan om journalistkårens självförvållade likriktning. Som tur är lösningen enkel: Börja skriva om sådant som allmänheten ser som på riktigt intressant och viktigt."

 ---

Sofie Stara klarade givetvis inte av detta utan ansåg sig behöva komma med ett långt svar. Det enda hon åstadkommer med detta sitt svar är att visa att hon är fullständigt blind för denna problematik. Men det är förstås ingen nyhet.