Jag hade faktiskt inte tänkt skriva något om kommunalpolitiken så här inför valet eftersom jag vänligt (hoppas jag) men bestämt tackade nej till en kandidatur. Men dålig karl som inte kan ändra sig! Jag har som bekant inte Fb, men frun har det och idag visade hon mig en lång diskussion som hade timat under gårdagen på en god väns konto. (Heter det så?) Det hela började med ett skämt angående fotbollshallen som ska byggas vid Sursik. Varför ska vi inte då också bygga en hall med konstis så pimpelfiskarna kan fiska på sommaren? Eller, kan jag infoga, en beachvolleyhall så att vi som gärna skulle spela beachvolley på vintern kan göra det? Nåväl, de flesta insåg säkert att detta var ett skämt, men det hindrar inte att det blev ett livligt åsiktsutbyte. Helt klart var det en del etablerade kommunpolitiker som kände ett visst tryck på sina tår.
Men saken är faktiskt viktig. Och allvarlig. Varför ska vi
använda pengar ur vår gemensamma kassa till att bygga hallar för en grupp med
ett särintresse? I detta fall fotboll. Visst kan man hävda att det handlar om
förebyggande folkhälsoarbete, men förebyggande folkhälsoarbete kan nog bedrivas
med mindre kostnader, vågar jag påstå. Dessutom är fotboll, som bekant, inte en
sport utan en knäskada. (Det skulle vara verkligt intressant att se om de som
spelar fotboll verkligen – allt inberäknat; skador, förslitningar och den
bättre grundkonditionen de bevisligen får – mår bättre på äldre dar än sådana
som inte spelat fotboll...) Men det här är ändå inte pudelns kärna.
Pudelns kärna är att vi bygger med pengar vi inte har. Och ännu värre: Skapar mera driftsutgifter i den redan på tok för stora driftsbudgeten. I det
senast godkända bokslutet i Pedersöre kommun räckte årsbidraget bara nått och
jämt till för att täcka avskrivningarna och detta samma årsbidrag motsvarade endast
hälften av investeringarna. Det här innebär i klartext att vi bygger med lånade
pengar. Pengar som vi lånar av kommande generationer. Detta kunde kanske vara
acceptabelt ifall investeringarna skulle handla om skolbyggnader eller annat
som vi faktiskt behöver för att driva vad som uppfattas som varande kommunens
kärnverksamhet, men detta då också bara i undantagsfall. Att bygga fotbollshallar
på våra barns bekostnad är inte acceptabelt.
En orsak till att jag skriver denna text är också att Jussi
Halla-aho idag meddelade att han ställer upp i ordförandevalet i det
Sannfinländska partiet. Nu kanske någon undrar vad detta överhuvudtaget har med
mig, med Pedersöre kommun och bollhallen vid Sursik att göra. Nå, det har det
förstås inte heller. Jag bryr mig faktiskt inte alls om vem Sannf. väljer som
Timo Soinis efterträdare. Men. Iltalehti publicerade, i samband med att de
berättade om att Halla-aho ställer upp som ordförandekandidat, en intervju med honom som behandlade hans syn på ekonomi. Man må säga vad man vill om denne
Halla-aho och hans, många gånger, synnerligen opolerade åsikter. Men när det
gäller ekonomin har han, i mitt tycke, sunda funderingar. Bland annat anser han
att samhällets grunduppgifter är att trygga den inre och den yttre säkerheten.
Punkt. Samhällstjänster ska, enligt Halla-aho, inte produceras med lånade
pengar, utan vi bör rätta munnen efter det som faktiskt finns i matsäcken.
Nu förstår du kanske varför jag kom att tänka på Halla-aho
när det diskuteras byggande av bollhallar i Pedersöre. Alla inser nog, utan att
jag gnuggar in det, att vi här ser exempel på två fullständigt olika sätt att
se på samhällsekonomin. Ursäkta att jag säger det, men när det gäller ekonomiska
frågor så är nog Halla-aho bra mycket knepigare än "kommunens fäder"
i Pedersöre.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar