Låt dig inte förskräckas av rubriken. Texten är på svenska, trots att rubriken är på engelska – det är bara det att det låter så mycket bättre att säga detta på engelska. ("Historien är Hans berättelse" har inte riktigt samma klang ...)
Jag är teolog, men jag är framför allt historiker. Inte bara för att jag är kyrkohistoriker till utbildningen, men också för att historien är mitt stora intresse. Vissa ser historien som en kamp mellan länder och folk, eller mellan idéer och olika -ismer. Man kan se på historien som driven av människors hunger efter makt, pengar eller kanske ädlare saker som en strävan efter rättvisa och jämställdhet. Eller en hunger efter framsteg. Men jag hävdar, liksom de flesta kristna, att historien är Guds historia. "History is His Story", eller på lutherska: Historien är det samma som frälsningshistorien. Det är detta som gör historien så oerhört intressant.
När man ser på historien som en följd av Gudsingripanden, och människors reaktioner på dessa, faller dessutom allt på sin plats. Varför finns det ondska? Varför finns det krig, hunger och elände? Varför finns det lidande och död? Men även: Varför finns det godhet och skönhet? Och framför allt den stora frågan: Varför finns vi överhuvudtaget? Det finns ingen annan historiesyn, och bakomliggande -ism, som kan ge ett lika bra svar på dessa frågor som kristendomen och en Gudscentrerad historiesyn. Alla håller givetvis inte med om detta, men det beror främst – vill jag hävda – på kunskapsbrist, eller brist på självinsikt som individ och som mänsklighet.
Historien här, sedd på detta sätt, en klar och tydlig kulminationspunkt. En brytningspunkt när allting vänder, en punkt på vilket allt hänger och som ger förklaring åt allt annat som har hänt och som kommer att hända. Då talar jag givetvis om Golgata. Vi kan, om vi vill, också sätta ett datum på dessa händelser. Vi talar då mest sannolikt om de första dagarna i april år 33 e.Kr. (Korsfästelsen skedde den 3/4 och uppståndelsen den 5/4.) Vi kan utan tvivel ge en geografisk ram för dessa händelser. De inträffade strax utanför Jerusalems stadsmur, vid avrättningsplatsen Golgata.
Allt som hände före dessa allt avgörande händelser pekar fram emot, och förbereder, detta. Allt som har skett efter detta beror på och får sin tolkning/förklaring av dessa händelser. Vissa gånger klart och tydligt, andra gånger är det eventuellt mera dunkelt. Men Kristi närvaro i tiden i form av sin Kyrka och i form av det uppdrag som gavs åt Kyrkan (i Matt. 28:18-20) är den tolkningsnyckel som bör användas för att vi rätt ska kunna förstå de stora, men också små, händelser som har skett i historien och som sker i vår samtid.
Nu kanske någon vill protestera och hävda att t.ex. det som sker i Vitryssland idag omöjligen kan passa in i detta mönster. Hur kan en diktators eventuella fall eller fortbestånd ha något som helst att göra med Kristus och med missionsuppdraget? Förstås torde Lukasjenko och hans motståndare inte tänka i de banorna, men det har faktiskt ingen som helst betydelse vad de tänker om detta. Deras drivkraft må vara makt, pengar, frihetslängtan eller vad som helst. Men där det finns människor finns det alltid en vilja från Guds sida att evangeliet ska sprida sig. Och vad som än händer, om Lukasjenko fortsätter vid makten eller inte, så är den verkliga historiens fokus alltid på Guds folk och evangeliets framgång. Guds kärlek omfattar nämligen också det vitryska folket, och därmed är ALLTID historiens fokus på evangeliet. Evangeliets framgång är ALLTID vad som händer bakom det som synes hända.
Jag tror att detta är hur de flesta kristna, medvetet eller omedvetet, ser på historien. Eller så hoppas jag åtminstone, eftersom detta tvivelsförutan är det korrekta sättet att se på historien. Men jag upplevde ändå att, en dag som denna, det vara viktigt att sätta ner detta s.a.s. "på papper". Förhoppningsvis kan detta vara till hjälp för någon att formulera sin hittills kanske oformulerade historiesyn. Kanske kan det fungera som stöd för någon som har formulerat sin historiesyn men som har tvivlat på om detta ändå är det riktiga sättet att se på historien. Men framför allt är detta en deklaration över hur jag ser på historien.