Ukraina, vad händer?

President Niinistö varnade i dagarna för att det kan komma att bli krig i Ukraina, och när han säger en sådan sak är det nog absolut något vi behöver ta på allvar. Men det finns ändå stora frågetecken kring vad som är på gång. Vem avser göra vad, och vem är det riktigt som provocerar vem? I dag basunerar t.ex. Aftonbladet ut att både amerikansk och brittisk underrättelsetjänst menar att en ryska invasion är nära förestående - en sådan kan inledas redan på onsdag. Dessutom har, i USA:s efterföljd, flera västländer uppmanat sina medborgare att genast lämna Ukraina, just p.g.a. hotet om en rysk invasion. 

Samtidigt låter Ryssland förstå att det upptrappade läget i Ukraina beror på amerikansk desinformation (typ den jag nämnde ovan). Maria Zacharova, talesperson för ryska UD, skriver på telegram att ”Vita husets hysteri är mer avslöjande än någonsin. Anglosaxerna behöver krig. Till varje pris. Den amerikanska krigspolitiska ångvälten är åter redo att köra över människoliv”. Dessutom säger flera ryska källor att Ryssland inte vill ha krig i Ukraina. 

Vem har rätt? Vad är desinformation, och vad är korrekt information? Frågar man sådana som ser ryska troll överallt är svaret förstås enkelt: USA har rätt och Ryssland har fel. Ergo: Det komemr snart en invasion. 

Här måste jag inflika att jag inte litar på Putin. Min ryggmärgsreflex är att tro på det de amerikanska och brittisk underrättelsetjänsterna säger och det mainstreammedia rapporterar. Men samtidigt ser jag att det finns ett kraftigt "rysshat" i media och framför allt på den politiska vänsterkanten i USA. Dessa två maktfaktorer litar jag självfallet inte heller på. 

Så vad ska vi nu riktigt tro? Kanske vi bara får lov att vänta och se vad som händer - samtidigt som vi får, och ska, be om fred. Om vi får använda det ordet så kan vi ändå säga att den här situationen är tacksam såtillvida att alternativen är klara. Om en eller två veckor vet vi troligtvis mycket bättre vem det går att lita på i den här situationen.

Svagt av Svenska Yle

Jag blev för några dagar sedan invecklad i en diskussion i kommentarfältet på Svenska Yle. Jag försöker att inte skriva några kommentarer på nämnda webbplats, och igen blev orsaken till varför jag inte vill skriva aktuell. Problemet är givetvis den omfattande censuren. Det går helt enkelt inte att föra en diskussion om webbplatsen tillåter att man blir påhoppad för det man skriver men sedan inte får svara utan svaret fastnar i nämnda censur. 

Att mitt svar på artikelförfattarens svar inte publicerades är kanske inte så farligt, men att mitt svar på Roland Kronqvists kommentar fastnade i censuren gillar jag verkligen inte. Kronqvist skrev, angående mitt påstående att mainstreammedia är både vänster och värdeliberal idag och att detta avspeglar sig på nyheterna, att "Nyheter är vad de är, de kan ha en vänsterliberal ton bara för att ämnet som det rapporteras om har en sådan ton. Men det betyder inte att man vinklar den."

Så är det givetvis inte. Nyheter är rapportering av vad som har hänt, och en sådan rapportering går genom åtminstone ett filter (journalisten som skriver artikeln) - och om journalisten är vänster och värdeliberal (vilket de flesta journalister idag tyvärr är) kommer detta oundvikligen att återspeglas i hur nyheten presenteras. Detta ser vi idag speciellt i de frågor där det finns en stark spänning mellan höger och vänster och värdeliberalism och värdekonservatism. T.ex. i nyheter som behandlar Israel, eller varför inte dagens geopolitiska kris. Eller klimatfrågan. För att inte tala om allt som har med hbt att göra. 

Som för att bekräfta det jag skrev publicerade Svenska Yle idag en nyhet om just den geopolitiska krisen som inleddes med ett synnerligen vinklat påstående. "Ryssland kom på torsdagen med nya hotelser i säkerhetskonflikten med väst som landet trappat upp de senaste månaderna."

Visst är det förmodligen sant att Ryssland har den största skulden när det gäller den pågående krisen. Men USA:s och Bidenadministrationens roll i upptrappningen kan inte förbigås så som Svenska Yle gjorde här. Det är som bekant aldrig ens fel när två grälar. Man kunde förvänta sig en mer balanserad hållning av Svenska Yle, men tyvärr är det ett faktum att vi idag utsätts för propaganda. Också, och kanske framför allt, i nyheternas form. Jag har tidigare varit inne på varför det är så viktigt att vi inte kan ges en balanserad bild av vad som pågår i den geopolitiska krisen. 

Om Joe Rogan, Spotify och vad det hela egentligen handlar om

Knappast har någon missat förra veckans stora kontrovers. Det hela handlade förstås om Joe Rogans podcastshow, om Spotify (som köpt rättigheterna till hans podcast) och om artisten Neil Young som vägrade ha sin musik på samma plattform som Rogans podcast sedan den senare inbjudit en vaccinkritiker att tala om coronavaccinet. Och, och detta är det väsentliga i sammanhanget, hur i princip hela vänsteretablissemanget (som bekänner sig till den nya woke-religionen) ställt sig upp som en man och kräver att Joe Rogans podcast (och Joe Rogan) blir "cancelled". Alltså borttagen, utraderad. I princip alla som vill vara något ställde sig i detta led. T.o.m. ÖT som, på ledarplats och med brösttoner, meddelade att de visst också deltar i kriget mot yttrandefriheten. (Även om det givetvis inte sägs att det är det som det handlar om.)

Det stora problemet här är att de flesta inte vet vad det hela handlar om. Jag hade inte heller riktigt begripit det innan jag gick ut ur den vänsterliberala mediebubblan i den här frågan och började läsa de insiktsfulla analyser av skeendet som görs på högerkanten. Det SÄGS att det handlar om spridandet av felaktig information om Covid och om vaccinerna. Men då ska vi notera det Joe Rogan konstaterade: Mycket av det som tidigt under pandemin sades vara felaktig information har sedan visat sig vara sant. Som t.ex. att vaccinerade kan smittas och sprida smittan vidare.

Så varför denna ytterst rabiata hållning här? Varför detta synnerligen ensidiga fördömande? Om det de facto bara skulle handla om felaktig information (och detta skulle vara entydigt) skulle det bästa och enklaste sättet givetvis vara att bemöta den felaktiga informationen med korrekt information och vederlägga lögnerna som Rogan sprider. Eller som Hans Fiene uttrycker saken: "Helt felaktiga påståenden är vanligen mycket lätta att vederlägga. Om någon kommer med dylika huvudlösa påståenden borde det inte vara något problem. Det är lätt att visa hur fel de är. ´Här är bevisen som avgör saken!´ Men det är förstås inte så det går till. Det är inte precis så att Neil Young vet mer om vaccin än de läkare och forskare som uttalat sig i Rogans podcast. I stället handlar det om människor som säger: Jag gillar inte det du säger, men jag vet inte hur jag ska bemöta det. Jag är inte trygg i förvissningen om att jag kan vinna diskussionen. Därför vill jag i stället helt enkelt ställa in diskussionen och ta ifrån dig din plattform i det offentliga samtalet."

Det här handlar alltså om mycket större saker. Här är huvudfrågan ingen mindre än vem som har rätt att uttala sig och vem som har rätt att ha en stor åhörarskara. Svaret är: Den som spelar med i woke-kulturen och som ställer sig i det vänsterliberala ledet. Den som inte gör det ska tystas.

Joe Rogan är såtillvida intressant att han låter alla komma till tals. Alla som har något intressant att säga, vill säga. Oberoende av om dessa åsikter är accepterade av vänsteretablissemanget eller inte. Detta skulle i sig förstås inte vara något problem, men det blir ett problem när man ser på hur många som följer hans podcast. Eftersom Rogan har en stor publik och inte underordnar sig det gällande paradigmet måste han tystas ner.

Den som vill läsa mer om detta, och behärskar engelska, kan med fördel läsa Hans Fienes insiktsfulla text i vilken han tar bilden av predikstolen och jämför kristendomen med vänsteretablissemanget. Notera speciellt domänkraven – och skillnaderna i dessa. Denna text förklarar på ett lättförståeligt sätt vad som pågår i västvärlden just nu. Även rättegången mot Päivi Räsänen får sin förklaring, även om den inte nämns i texten.

 

 

Inte nämnvärt?

Donald Trump är en tacksam måltavla för vår vänsterliberala press. Många gånger också med rätta, det måste medges. Men ändå blir det jag så många gånger påtalat, nämligen att vår media okritiskt kopierar det vänstermedia i USA skriver, så väldigt tydligt. Vi får inte hela bilden av vad som pågår i USA, och här kan man inte undgå att se hur media missköter sin uppgift. I stället för att rapportera handlar det mera om att sprida propaganda.

Ett bra exempel på detta är Viveca Dahls ledare i dagens ÖT. Som sagt är Trump en tacksam måltavla, och det går inte att förneka att han ofta töjt på sanningen och vissa gånger t.o.m. så till den grad att svart blivit vitt. Men om man glömmer att det i USA idag råder vad som närmast kan beskrivas som ett krigstillstånd mellan höger och vänster och okritiskt återger vad vänstermedia skriver om Trump (och om högern överlag) gör man sig faktiskt skyldig till samma sak som Trump gjorde. Allt så att töja på sanningen, vissa gånger så långt att fel blir rätt. 

Dahl skriver om den nuvarande regimen i USA att "Kampen mellan USA:s republikaner och demokrater fortsätter nu under Joe Biden, som under det år han innehaft presidentmakten inte nämnvärt lyckats överbrygga klyftan, fast han sa sig vilja det."

Detta är som sagt att töja ordentligt på sanningen. T.o.m. så långt att det vi läsare får veta, om vi alltså bara tar del av dylika propagandatexter, tror att läget under Biden blivit bättre. Alltså "inte nämnvärt", men ändå så mycket att Dahl ansåg sig behöva nämna det. 

Saken är tyvärr den motsatta. När Biden går ut och kallar alla som inte stöder hans politik för rasister kan man inte se annat än att klyftan blivit ännu vidare. Var detta kommer att sluta är givetvis svårt att säga, men det kan vi absolut säga att dylika ledartexter inte ökar vår förståelse av vad som pågår i USA. Kanske det skulle ha varit bättre om Dahl begränsat sig till att bara tala om vädret? 

 

Corona-OS

I morgon invigs vinterspelen i Peking, men vissa tävlingar har redan dragit igång. Men nyheterna idag har ändå handlat mycket mer om positiva Corona-test hos deltagande idrottare än om själva tävlingarna. OS kunde kanske ha klarat av några få positiva test på mindre framgångsrika idrottare, men att Jarl Magnus Riiber nu testat positivt och inte kan delta i nordisk kombination är ett bortfall som OS inte klarar av med bibehållen trovärdighet och status. Riiber skulle med största sannolikhet ha rest hem med fyra guldmedaljer, men nu blev det inget med det. Och nivån på tävlingarna i denna gren blev på samma gång av B-klass, liksom speciellt ishockeyn redan var. Och det kommer absolut fler liknande fall.

Det ska förstås mycket till att spelen ställs in, men redan nu står det klart att en medalj i detta OS inte kommer att väga lika tungt som en vanlig OS-medalj. Spelen borde för det första absolut inte har arrangerats i Kina (av samma orsaker som Berlin inte borde ha fått arrangera sommar-OS 1936), och för det andra borde de ha skjutits upp med ett år. Men icke. Så nu får vi uppleva ett B-OS. Eller kanske snarare vi får kalla det för ett Corona-OS. Och när man riktigt tänker efter är det ju ett väldigt passande namn på ett OS som hålls just i Kina.

Farligt, farligt ...

Aftonbladet fortsätter att hetsa sina läsare till klimatrevolution. Jag läste just Herman Geijers kolumn (som är "en del av Aftonbladets opinionsjournalistik") i vilken han skjuter ner alla små klimatgärningar och mer eller mindre uppmuntrar till direkt aktion genom att göra reklam och uppmana till läsning av böcker som inte är annat än handböcker i ekoterrorism. 

Förstår inte Aftonbladets redaktion, och andra liknande aktörer, hur oerhört farligt en dylik agitation är? En människa som drivs till ångest av den pågående klimatpropagandan kan fås att göra, eller åtminstone att godkänna, nästan vad som helst. Terrorism i klimatets namn är bara en sak. Införande av en klimatdiktatur är en annan. 

Vi lever i farliga tider, och dylikt hetsande som Aftonbladet ägnar sig åt är farligare än vad många vill tro.

Ofärdstider

Pesten kommer inte ensam, brukar det heta. Historien visar också att detta ofta har varit fallet - olika farsoter har ofta åtföljts av missväxt med därpåföljande hungersnöd. Nu ser det ut som om Corona-pandemin skulle kunna tänkas ha gått in i sitt slutskede, men samtidigt mullrar det i öst. Kan pesten denna gång komma i sällskap med ett storkrig?  

När man ser på dels Rysslands agerande, dels USA:s lednings krigshetsande (Biden och framför allt Blinken), kan man knappast undgå att se att det finns en reell risk att situationen i Ukraina kan komma att eskalera. 

Den stora frågan är om vi har förtjänat något bättre? Det är inte svårt att se Corona-pandemin som en besökelsetid. Gud har genom historien kallat människorna till sig genom olika katastrofer som har drabbat världen, men denna gång tycks responsen ha varit så gott som obefintlig. I stället har mänskligheten satt sin lit till vetenskapen (vilket i sig givetvis inte är fel om man inte sätter allt sitt hopp till den), något som inte visade sig vara helt lyckat. 

Tänk om Gud i sin godhet ändå väljer att fortsätta kalla oss? Hur gör han det i så fall? Kanske just genom ett större krig. Det skulle verkligen inte förvåna.