Den tredje vägen

Paris, Köpenhamn,... Vi vet inte var det sker näst, men det är inte en fråga om OM, utan om VAR. Radikala islamister finns idag i alla länder i väst, och deras antal växer hela tiden, speciellt när de som varit i Syrien och Irak och stridit för IS återvänder. IS har förklarat krig mot väst, och det öppna och fria samhället kan inte vinna detta krig. Det sekulariserade väst har två möjligheter att kämpa detta krig, och båda leder till seger för islamisterna. Om vi skruvar upp säkerhetsarrangemangen, med alla kryddor och tillbehör, kommer friheten att inskränkas. Ja, till och med dö. Och då vinner islamisterna. Sedan kan vi förstås välja den andra vägen och envist fortsätta att verka för ett helt fritt samhälle och hoppas att exemplets makt skulle bita på dessa islamister. Men om vi inte skruvar upp säkerhetsarrangemangen kommer islamisterna att ha möjlighet att slå till gång på gång med stor förödelse som följd. Då dör vår trygghetskänsla och ersätts med rädsla och osäkerhet. Och då vinner islamisterna.

Det är väl ganska självklart att våra politiker prioriterar trygghet och stabilitet framom friheten, så valet av väg är redan i princip gjort, får man förmoda. Så vi får bara lov att svälja ökad övervakning, både av privat korrespondens och av alla sammanhang där människor samlas. Vår frihet kommer alltså ytterligare att inskränkas. Sedan är det en annan fråga om detta verkligen kommer att ge önskad effekt. Går det att övervaka bort alla möjligheter till terroristattacker? Säkert en del, men alla? Knappast. Och i vilket fall som helst kommer priset att bli oerhört högt i form av förlorad frihet.

Finns det någon tredje väg? Jag skrev ovan "det sekulariserade väst", och för ett sekulariserat samhälle finns det knappast någon tredje väg eller möjlighet. Visst kan vi, som vissa förespråkar, försöka att förlöjliga och göra narr av dessa terrorister och deras ideologi, men det är nog bara den absoluta blindhetens nödlösningsförslag och ett försök att försöka bekämpa eld med bensin. Frågan är om den andra vägen är möjlig heller. Jag tvivlar på det, speciellt som vi har missbrukat, och missbrukar, denna vår frihet så som vi gör. Men det finns faktiskt en tredje möjlighet, en tredje väg, men den inbegriper en lösning som inte omfattar ordet "sekulariserad", och det torde innebära att den är diskvalificerad redan på förhand. Eller kanske diskvalificerad inte är rätt ord. Mera så att den helt enkelt inte finns i medvetandet överhuvudtaget. Inte här. Nog bland de kristna i Syrien och Irak, men inte här.

Denna tredje väg handlar om den verkliga Friheten. En frihet som respekterar de naturliga grundlagar som är nerlagda i oss människor och som inte missbrukar denna frihet till att ge alla perversioner och avarter av mänsklig samexistens samhällelig sanktion och massiv synlighet i media och populärkultur. För se, bland dessa islamister har friheten blivit ett fult ord. Inte i första hand på grund av de fördelar friheten ger, utan just på grund av dessa avarter. Många gånger givetvis som ett resultat av lögnaktig agitation, men dock. Vi har genom våra beslut och vägval gett dessa agitatorer grunden för sitt vridna budskap. Observera nu mycket noga att jag inte förespråkar någon lagstadgad inskränkning av yttrandefriheten. Absolut inte! Men det jag efterlyser är ett ansvar och en insikt om att missbruk av våra friheter här får följder. Hittills bara på annat håll i världen, men nu så småningom också här. Men jag tror ju inte att detta ansvar och denna insikt kan åstadkommas genom mänsklig vilja och mänskliga ansträngningar enbart. Det vi skulle behöva, först och främst, är ett uppvaknande till och en förnyad insikt om vilken den sanna och verkliga Frihetens källa är. Vi har gått vilse i vår frihet, och så som de vilsegångna stackare vi är kan vi inte reda upp denna situation eller stoppa dessa attacker. Först om vi hittar tillbaka till den sanna Frihetens källa kan vi, menar jag, på allvar ta upp kampen mot - och för, för det är egentligen det som det handlar om - dessa andra vilseförda stackare. Om det tillåts mig att parafrasera lite: Om en blind leder en blind faller båda i gropen, och om en blind försöker undervisa en blind om vad frihet är - och än värre, försöker tvinga denna perverterade frihet på den andre - kommer det hela att sluta i katastrof.