Vad var det jag sa?

Regeringen har nu, sent om sider, insett det samma som jag insåg redan för ett och ett halvt år sedan. Men bättre sent än aldrig, som det ju brukar heta. Ett delat hemvårdsstöd kommer inte att innebära några inbesparingar, utan tvärtom. Jag skrev redan då när strukturpaketet presenterades i augusti 2013 att "det inte [är] svårt att kunna konstatera att detta INTE handlar om att förbättra det allmännas finanser. Nej, utan tvärtom. Finanserna kommer att lida av detta. Här handlar det inte om annat än att (främst) de rödgröna nu fått med en av sina käpphästar som fripassagerare i denna fråga".

Nå, nu har alltså också regeringen insett detta samma. Frågan är bara hur det kunde ta många visa män och kvinnor så här länge att inse det fullständigt uppenbara. Svaret är enkelt: Alla visste nog från början att detta inte handlade om ekonomi utan om ideologi, men för att lura folket förklädde man ideologin som ekonomi.

Nu ska jag säga det så tydligt jag kan: Detta att kasta "familjepaketet" i skräpkorgen är det bästa beslutet regeringen har tagit på länge. Ett delat hemvårdsstöd skulle ha varit att föra förmyndarpolitiken till en helt ny nivå. Det delade hemvårdsstödet var något som man knöt till sparpaketet inte för att spara pengar utan för att tvinga familjerna i en viss riktning. Det här visste nog alla (eventuellt med undantag för de gröna som ju har visat att de inte förstår sig på ekonomiska frågor alls), så att man nu pratar som om man kommit till insikt om de ekonomiska realiteterna handlar nog bara om att försöka rädda ansiktet när man insett att det här inte kommer att gå igenom. Som det så fint heter: Politik är det möjligas konst.