Om den inifrån kommande förföljelsen, del 1

Jag har den senaste tiden tagit lite del av vad som är på gång inom kristenheten i USA. Bland konservativa och bibeltrogna amerikaner finns det idag en utbredd oro över utvecklingen bland evangelikala kristna. Man talar om och varnar för den starka tendens som finns och syns och som går ut på att enskilda kristna och hela kyrkosamfund glider bort från Guds ords undervisning och därmed från Guds vilja i speciellt etiska frågor. Detta gäller då förstås framför allt äktenskapet som ett livslångt förbund mellan en man och en kvinna och överlag gällande äktenskapets helgd och sexualitetens plats i äktenskapet – och endast i äktenskapet. Detta är givetvis en oroande tendens och något som behöver påtalas. Sannerligen inte bara i USA.

En stor nyhet, som vad jag vet inte har nått över några nyhetströsklar alls här i vår del av världen, är det som hände inom den presbyterianska kyrkofamiljen i våras. Timothy Keller, som är välkänd som författare, apologet och kyrkoledare även här i Finland, tilldelades Kuyper-priset. Detta pris delas ut av Princeton theological seminary. (Dylika pris är betydligt vanligare förekommande i USA, och här hos oss förstår vi kanske inte riktigt poängen med dem...) Nåväl, efter starka påtryckningar från gamla studenter vid Princeton, och inifrån de presbyterianska kyrkorna, återtog priskommittén sitt pris med motiveringen att Keller är motståndare till kvinnliga präster och hbt-personers rätt att fungera som pastorer i kyrkan.

Kritiken mot detta konstiga beslut har inte låtit vänta på sig - och den har inte varit nådig. Den kände apologeten William Lane Craig säger t.ex. att det är märkligt att en person som helt står i den teologiska tradition som den teolog som priset är uppkallat efter förvägras detta pris. Enligt Lane Craig visar det här på en olycklig glidning/utveckling inom den presbyterianska kyrkan. Alvin Plantinga, den idag kanske främste filosofen i USA, säger att detta visar på hur mångfalden inom vetenskapen och den vetenskapliga friheten har kringskurits.

Nu ska vi förstås inte förvånas när sann, biblisk kristendom pressas ut i marginalen. Detta är något som Guds ord har förutsagt kommer att ske. Vi har också sett detta hända här i vårt land. Många gånger. Just med hänvisning till de frågor som även gjorde att Timothy Keller förlorade sitt redan tilldelade Kuyper-pris i USA. Unga män som har en biblisk ämbetssyn har redan i tjugo år förvägrats prästvigning. Redan prästvigda män som vill hålla sig till en biblisk ämbetssyn kan inte väljas till kyrkoherdar. I Sverige är vi idag väldigt nära en situation där vi kan byta ut ordet "ämbetssyn" i de föregående exemplen mot ordet "äktenskapssyn". I Norge torde vi redan vara där. Förföljelsen mot de kristtrogna kommer idag inte så mycket utifrån som inifrån de sammanhang där vi finns och som bär det kristna namnet.

Prästvigningsstoppet är till synes riktat mot några få unga (alla idag inte längre så alldeles unga!) män, men praktiken visar att detta stopp får stora följder för hela församlingar och för hela kyrkan. Idag har vi flera kyrkoherdetjänster i de mest bibliskt-konservativa delarna av vårt svenska stift som är obesatta/endast tillfälligt besatta eftersom det inte finns någon som har sökt dessa tjänster. Alternativt inte förklarats behöriga att söka dem. Detta problem är än så länga bara i sin linda, men inom fem år kommer pensionsbomben bland kyrkoherdarna att brisera och med denna kommer vi att få en verklig krissituation. 

Således ser vi att kyrkans fientlighet mot Guds ord och Guds vilja på detta område inte bara drabbar några enskilda teologer som inte kan få prästvigning utan i själva verket drabbar, och kommer att drabba, hela församlingar, prosterier och i den meningen hela kyrkan. För att sedan inte alls tala om den bibelteologiska nivå på största delen av de teologer som idag blir prästvigda och den katastrof detta har lett till och ännu kommer att leda till för kyrkan i form av relativisering av det kristna budskapet. Kyrkan håller på att begå självmord, och de få röster som påtalar problemet tystas ner. Jag har t.ex. försökt påtala detta i en insändare i Kp där jag också efterfrågade biskopens ansvar för oss kyrkomedlemmar som vill hålla oss till Guds ord, men denna insändare refuserades på synnerligen tvivelaktiga grunder.