Det finns många intressanta människomöten beskrivna i Nya testamentet. Ett av dessa finns beskrivet i Luk. 19 där det berättas om hur det gick till när Jesus mötte tullindrivaren Sackeus. (Han som var så liten till växten att han måste klättra upp i ett träd för att kunna se Jesus när denne kom förbi.) Tullindrivarna var bland de mest föraktade människorna i det heliga landet. Dels för att de arbetade för de förhatliga romarna, dels för att de vanligen brukade ta för mycket tull och sätta detta i egen ficka. På flera ställen i NT finns det beskrivet i vilken kategori människorna satte dessa tullindrivare. "Publikaner och syndare" och "publikaner och horor", talas det om. De var helt enkelt bland de lägsta på den sociala värdestegen.
I Jesu möte med publikanen, eller tullindrivaren, Sackeus får vi se hur Jesus ser på synden och på människor som andra människor ser ner på och räknar som hopplöst avskum. Han stannade nedanför trädet där Sackeus satt och ropade att han skulle komma ner. Och inte nog med det. Jesus ville gästa honom i hans hus! Jesus ville äta tillsammans med honom!
Det här med måltidsgemenskapen var en väldigt känslig sak på den här tiden. Det fanns olika skolor bland de lärda i Israel. En del menade att en människa som ville ha det rätt ställt med Gud måste skilja sig helt från den förlorade massan som inte höll lagen, medan andra – närmast då fariséerna – ansåg att man gott kunde leva sitt liv bland dessa orena, men när det gällde måltiden var det viktigt att inte ha måltidsgemenskap med de förlorade för att man inte själv skulle dras ner i deras orenhet.
Jesus hade troligtvis hållit till med fariséerna under sin uppväxt i Nasaret. Det finns nämligen en del i evangelierna som tyder på detta. Det går t.o.m. att göra ett case för att fariséerna betraktade Jesus som en av dem. Bl.a. det att fariséerna gick åt honom hårt just för hur han åt med "publikaner och syndare" kunde tänkas visa på detta.
Nu igen gör Jesus så det otänkbara när han tar in hos en uppenbar syndare och äter tillsammans med honom. Och vad händer? Jo, Sackeus förs till omvändelse av Jesu närhet och av hans kärlek. Prioriteringarna i Sackeus liv ställs på ända och hans tidigare gud (pengarna) visas på dörren och Jesus tar plats som ny Herre och Gud i Sackeus liv. När Jesus sedan får ta emot klagomål (troligtvis av just fariséerna) säger han något som allt sedan orden uttalades har varit ett oerhört evangelium, ett glatt budskap, för många, många människor: "Människosonen har kommit för att uppsöka och frälsa det som var förlorat."
Dessa ord handlar nämligen inte bara om Sackeus. De handlar om oss alla. Vi var alla förlorade i synden, även om vi kanske inte varit lika lågt nere som Sackeus var, och alla behöver vi uppsökas och räddas av Jesus. Sackeus exempel visar ändå att det inte spelar någon roll hur lågt vi har sjunkit och hur illa sedda vi kan tänkas vara av andra människor – Jesus vill ändå ha med oss att göra. Han kom nämligen inte för att frälsa endast de som klarat av att leva någotsånär goda liv. Han kom för att frälsa alla. Oberoende av vad vi gjort och hur dåligt ställt det var – eller är – med oss.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar