USA-valet, nio saker att hålla koll på

I natt blir det alltså valvaka i presidentvalet i USA. I skrivande stund pågår röstandet i många stater redan, och klockan två i natt har de första staterna färdigröstat. Bland annat Aftonbladet har en bra sammanställning av tiderna som gäller. Vad är det då vi som utomstående, intresserade betraktare bör hålla utkik för och hålla i minnet inför valvakan – oberoende av om vi sitter klistrade framför dataskärmen eller bara kollar in i morgon bitti för att se vad som är på gång? Låt mig lista några saker som jag fokuserar på.

1. Swingstaterna. Presidentvalet avgörs inte på basen av vem av de två huvudkandidaterna som får flest röster nationellt, utan varje delstat röstar skilt för sig. En del av dessa stater (39 st) brukar varje val rösta på samma sätt, antingen på demokraternas kandidat (Biden) eller på republikanernas kandidat (Trump). De olika delstaterna utser s.k. elektorer (antalet per stat varierar mellan 3 och 55 beroende på befolkningsmängd). Den kandidat som får flest röster i en delstat får alla delstatens elektorer. För att vinna behöver en kandidat få minst 270 elektorer bakom sig. Dessa 39 stater ger Biden 209 elektorer och Trump 188 elektorer. De 11 övriga staterna är s.k. swingstater som kan svänga mellan de olika partierna i olika val. Därav namnet swingstat. I de elva swingstaterna finns 141 elektorer att slåss om. År 2016 vann Trump sju av dessa swingstater och fick 118 elektorer till sina "säkra" 188 och nådde därmed över de 270 som krävs (306). Det är i alltså i dessa swingstater valet avgörs. I det följande listar jag dem och antalet elektorer dessa ger. (Maine 3, Nevada 6, Minnesota 10, New Hampshire 4, Michigan 16, Pennsylvania 20, Wisconsin 10, Florida 29, Arizona 11, North Carolina 15 och Georgia 16.)

2. Röstningsprocenten. Det brukar vanligen heta att ju flera som röstar, desto bättre chans har demokraterna att vinna valet. I senaste val avgavs ca 137 miljoner godkända röster. Nu talas det om att 150-miljonerstrecket kan spräckas. Detta är något att hålla koll på. Om den gränsen verkligen spräcks talar det för Biden.

3. De tidiga resultaten. USA är utspritt över flera tidszoner, och de första staterna som har färdigröstat (klockan 02 finländsk tid) är bl.a. Florida och Georgia. (Bl.a. North Carolina och Ohio stänger sina vallokaler 02:30.) Alaska är sist ut kl 08 finländsk tid. Av de staterna som först kan tänkas ha någon form av resultat lönar det sig att hålla koll på speciellt Florida, Ohio och North Carolina. Om Trump vill vinna valet bör han ta hem dessa tre. Gör han inte det ser det mörkt ut för hans del (och i motsvarande grad ljust ut för Biden).

4. Opinionsläget. De flesta opinionsmätningssammanställningarna  har visat att Biden har ett stabilt försprång i de flesta swingstater. Senaste val visade det emellertid sig att dessa mätningar var väldigt otillförlitliga. Den stora frågan är: Gäller det samma även denna gång? Om inte vinner Biden ganska stort. Men t.ex. Trafalgar Group, som fick det mesta rätt senaste val, har även denna gång förutspått att Trump kommer att vinna valet ganska enkelt. De senaste siffrorna därifrån tyder på en Trumpseger med 295 elektorer mot Bidens 243. Noterbart är att även Aftonbladet denna gång har noterat vad Trafalgar Group har kommit fram till – kanske för att inte (ännu en gång) ertappas med byxorna nere (som skedde 2016).

5. En snabb lägescheck. Om Trump ska ha en chans att vinna valet behöver han absolut vinna Florida, Georgia, Arizona och North Carolina av swingstaterna. Förutom de republikanska "säkra staterna" då förstås. Dessutom behöver han vinna en av de följande swingstaterna: Pennsylvania, Michigan, Wisconsin eller Minnesota. Minnesota torde gå till Biden, och Wisconsin ser ut att vara svårt för Trump att kunna vinna. Pennsylvania är oerhört jämt (efter Bidens självmål i oljefrågan i den andra valdebatten), och Michigan lutar, som jag ser det, mot Trump. Och som sagt: Om han vinner de fyra ovannämnda staterna behöver han bara en av dessa fyra övriga swingstater för att säkra segern.

6. "Exit polls". Traditionellt publiceras genast vallokalerna stänger så kallade "exit polls" som sägs visa hur folket har röstat. Dessa är emellertid inte att lita på i detta val eftersom undersökningar visar att det är fem gånger mera sannolikt att republikanska väljare inte svarar på dessa förfrågningar jämfört med demokratiska väljare.  

7. Var avgörs valet? Jag har redan en längre tid stuckit ut halsen och hävdat att det är Michigan som kommer att vara den delstat där hela presidentvalet avgörs. Den som får Michigans 16 elektorer kommer att nå över de 270 som krävs för att vinna valet. Det kan hända att denna roll i stället tas av Pennsylvania, men min gissning är ändå att det är i Michigan valet avgörs. Detta speciellt som det, p.g.a. poströsterna, kan dröja ett par dagar innan valresultatet är klart i Pennsylvania.

8. När är valresultatet klart? Eftersom nästan 100 miljoner röster har avgetts på förhand, och dessa får räknas först på valdagen, har det befarats att det kan dröja flera dagar innan så stor del av rösterna är räknade att det går att säga vem som har vunnit valet. Min gissning är ändå att det kan finnas ett valresultat redan i morgon på förmiddagen, finländsk tid. Men det visar sig.

9. Vad händer om Trump vinner valet? USA är idag ett oerhört delat land. Efter den chock som valresultatet för fyra år sedan innebar för vänstern i USA blev det oroligt på flera håll med stora och också våldsamma demonstrationer mot valresultatet. I år är situationen mycket, mycket mera eldfängd, speciellt sedan vänstern i flera månader har övat på sina upplopp. Om Trump igen skulle vinna kan det bli våldsamt. Speciellt om vissa högerelement upplever sig provocerade. Vi får hoppas att också en Trumpseger skulle gå att smälta för den våldsamma vänstern, men säkert är det inte.