Aftonbladet fortsätter att skälla på den nya regeringen och dess stödparti Sverigedemokraterna - och att, likt sina amerikanska bröder på vänsterkanten, ropa om att demokratin är hotad så fort vänstern inte längre sitter vid makten (eller riskerar att förlora den).
Jag läste för ett par dagar sedan en kolumn, skriven av Ingvar Persson, i vilken han (föga förvånande) igen ropar om att demokratin är hotad. Denna gång är orsaken att Björn Söder, en av Sd:s ledande figurer, vill dra in statsbidraget till organisationen Civil Rights Defenders eftersom organisationen har kritiserat det så kallade "Tidöavtalet", alltså det avtal mellan regeringspartierna och Sd som ligger till grund för det nuvarande regeringssamarbetet.
Persson har förstås rätt - så här ska, och kan, det inte gå till i ett demokratiskt land. En organisation måste få föra fram kritik mot regeringen och makten och det rådande paradigmet utan att riskera gå miste om sin statliga finansiering.
Men, men, men. Var är stringensen? Varför har inte Ingvar Persson ropat i högan sky när den förra, vänsterledda, regeringen har gjort precis samma sak? Ja, inte bara samma sak utan även gjort allvar av hotelserna. Är det inget hot mot demokratin när en vänsterregering gör detta, men nog när en ledande person i ett stödparti för en högerregering (kanske, eventuellt) talar om att göra det samma?
Här tycks finnas en enorm blind fläck hos Persson, Aftonbladet och vänsterhegemonin överlag.
Givetvis har detta, när vänstern har varit i farten, gjorts med hjälp av verbalt dribblande (som säkert har lurat de flesta), men likväl är detta just vad de har gjort. T.ex. när det gäller statsstöd till trossamfund. Nu talar jag alltså om kraven på att hålla sig till "västerländska/svenska värderingar". Detta låter förstås bra, men när man skrapar lite på ytan ser man dribblandet. I dessa värderingar ingår nämligen förstås krav på jämställdhet (t.ex. att ett trossamfund inte kan lyda Guds ord när det gäller prästämbetet) icke-diskriminering (t.ex. att ett trossamfund måste arbeta för hbtq-rättigheter) och det så kallade "demokrativillkoret". Detta sista brukar vanligen innebära att högerpartier och högeridéer bör motarbetas och gärna utestängas.
Blind fläck eller inte, men är inte detta ett bra exempel på
att alla vissa inte är lika jämlika som andra. För att låna ett uttryck av Larry Norman.
Ja som en desperat människa uttrycker sig tycker jag att mannens dikt är. Dvs Den länk du hänvisade till om författaren Larry Norman om du vet vad du länkat till för sångb.Och i ljuset av evangelium tror man att det är möjligt när man anar vad mänskligheten gjort under tiderna som farit sedan budskapet om Kristus som syndernas försonare predikats så länge. Den där sången som länkades till kom redan på 1950talet tycker jag mig minna
SvaraRaderaJag kollade upp Larry N på wikipedia och fann att han varit verksam mellan 1966 och 2007 så jag korrigerar ovanstående... ulrik
RaderaJag läste länken och sången som fanns där och jag hade läst utan stringens på dagen så jag fattade inte att han talade om att följa Sonen som jag förstår som Jesus Kristus evig konung evig frälsare och allt annat vad Bibeln säger om honom så inte torde författaren ändå varit helt utan hopp. Ulrik
SvaraRaderaUlrik. Så var det nog säkert också avsett av honom som skrev sången. Jag tänkte nu i detta sammanhang bara på den enda lilla strofen "why are the rich more equal than others" när jag skrev slutet på min text. Det är förstås fullt möjligt att Norman lånat denna tanke av någon annan i sin tur, men jag tycker att orden är slående.
RaderaTyvärr, Kristian,man är naiv om man förväntar sig objektivitet av en vänsterdebattör.
SvaraRaderaAnonym 1