Ett enda stort lurendrejeri

Klimatmötet COP-28 i Dubai gick till sist i mål och fick till en avtalstext. Ett avtal som inte förbinder till något och som är oerhört runt formulerat. Detta är både negativt och positivt - positivt i den meningen att det inte går att använda avtalet för att, som idag har gjorts, stämma stater för att de inte uppfyller sina krav, negativt i den meningen att klimathetsarna garanterat kommer att tolka avtalet så att de läser in sina egna önskemål och krav i det. 

Det hela handlar förstås om de fossila bränslena. Dessa nämns nu för första gången i en avtalstext, men inte så som många tydligen hade önskat att det skulle ha talats om en utfasning och getts ett slutdatum för användningen av dessa. I stället talas det om att länderna "uppmanas" till en övergång från fossila bränslen. Och notera detta noggrant: Inga krav länkas till dessa mål. 

Det stora problemet är förstås, som jag många gånger har påpekat här, att det inte finns något fungerande alternativ till fossila bränslen. Det delegaterna här nu alltså gjorde var att uppmana världens länder att övergå från fossila bränslen till ... Ja, vad? Sol- och vindkraft, givetvis. Men dessa fungerar inte annat än som ett komplement till fossila energikällor. Det som alltså hände här var att klimatmötet kom överens om att leva på hoppet. Hoppet att Sci-fi inte är fiktion utan verklighet. 

Det samma gäller allt det som sägs om att intensifiera bindningen ("infångningen") av koldioxid. Enligt IPCC måste världen fram till år 2050 lyckas ta bort mellan 2 och 10 miljarder (!) ton koldioxid ur atmosfären varje år. Det är mera än vad alla världshav tillsammans binder upp. Tala om att sätta sitt hopp till Sci-fi! 

Verkligheten, som delegaterna på klimatmötet helt tycks ha varit löskopplade från, däremot är och säger något helt annat. I den verkliga världen ökar användningen av fossila bränslen. Den minskar inte ens, för att inte tala om att vi skulle se något slut på denna användning. Infångandet av koldioxid är bara en fantasi än så länge, och inget tyder på att det kommer att bli något annat inom överskådlig framtid.

--- 

COP-28 var, som jag ser det, inget annat än en välregisserad teater. En extremt dyr sådan, dessutom. Men tyvärr finns det många som låter sig luras av detta och som, åtminstone för en tid, låter sina av klimathetsarna oroade sinnen lugnas av detta. När verkligheten sedan - kanske om några år, kanske redan tidigare - kolliderar med de drömmar som utmålas för oss som läser medias nyheter och nyhetskommentarer från klimatmötet är allt tillrättalagt för den stora kraschen. Demokratins krasch, vill säga. När den vilseledda majoriteten väl inser att det inte fanns någon teckning för det hopp de lurats att omfatta kommer ropen på en klimatdiktatur att bli svåra att bemästra. För att inte säga omöjliga.

Det brukar gå så när man tillräckligt länge försöker lura människorna.