Bara för några år sedan var det mer eller mindre självklart att man kunde skilja på människan och människans gärningar - alltså att det var skillnad på att göra och att vara.. Eller för att tala bibliska: Det var en självklarhet att kunna skilja mellan syndaren och synden.
Av någon konstig anledning har denna förmåga försvunnit idag, något som får drastiska följder för människosynen och för hur den kristna tron och dess etik uppfattas. Bl.a. är detta en av huvudorsakerna till att Päivi Räsänen har jagats genom rättsväsendets alla instanser nu i sex år. Att det är så här illustreras av åklagarens uttalande om att det är "tragikomiskt" när Räsänen fördömer homosexualiteten men samtidigt säger att det är viktigt att bemöta de homosexuella på ett respektfullt sätt. I ett annat sammanhang (som jag inte hittar nu i hastigheten) kallade en bedömare denna förmåga att skilja mellan att vara och att göra för "schizofreni".
Som sagt är detta att skilja på att göra och att vara något alldeles självklart ur en kristen synvinkel, och bara för en kort tid sedan var detta en självklarhet också i världen. Hur det kan komma sig att förmågan att förstå denna distinktion har försvunnit bland många icke-troende på så här kort tid är fullständigt förbluffande. Jag har undrat om det är fråga om en andligt framkallad blindhet eller om det bara handlar om ovilja att se och förstå ett annat synsätt än det man själv förfäktar. Det kan förstås också handla om en kombination av dessa två, men jag lutar faktiskt mot det förra. Det är nämligen så att just i frågan om människans sexualitet och de abnormiteter som förekommer på detta område med en acceptans av det onormala som normalt ofta också följer en blindhet för sanningen. Kort sagt: När man accepterar lögnen som sanning blir man blind för den sanning man har övergett. (Rom. 1)
Det här får som sagt stora följder för människosynen, men också på förmågan att förstå och ta till sig evangeliet. Om man inte klarar av att se skillnad mellan synden och syndaren blir hela talet om frälsning obegripligt. Detta, framför allt annat, tyder enligt mig på att vi här har att göra med en andlig fråga och en andlig blindhet. Om det är så är hbtq-frågekomplexet verkligen ingen liten fråga. Det är då en evighetsfråga, och det inte bara för de människor som själva hamnat fel utan också för alla som förblindas av följderna.
---
Som kristna behöver och ska vi be för Päivi Räsänen och framför allt för de domare som ska fatta beslut i detta mål. Men framom allt annat behöver vi be för vårt folk om återställd synförmåga. Dels när det gäller skillnaden mellan att vara och att göra, men alldeles speciellt när det gäller evangeliet om Guds nåd.
 

