Vbl/ÖT hade i torsdags (6/11) ett par artiklar om medborgarinitiativet för en "jämlik" äktenskapslagstiftning. När jag läste igenom dem reagerade jag bara med den sedvanliga sucken över den propaganda och den snedvridning av fakta vi som läsare förväntas svälja varje gång tidningen tar upp detta ämne. Sedan började jag fundera. Överlag är det allmän kutym att när en tidning tar upp ett ämne där åsikterna är delade och som riksdagen ska ta upp får båda sidorna komma till tals. Alltså både de som är för en nyordning och de som motsätter sig den. När det gäller denna sak frångås ändå denna kutym. I artiklarna - liksom i hela den störtflod av propaganda vi översköljdes med före och under Jeppis Pride i somras - är det bara de som är för en lagändring som får komma till tals och presentera sina argument. Detta gäller framför allt i det redaktionella materialet. Varför är det på detta sätt just i denna fråga?
Jag har alltid tänkt att det handlar om att ÖT (och Vbl) har
sin linje och kör den fullt ut. Det är ju helt klart att det här finns en
agenda, och det erkänner också de ansvariga utgivarna när denna sak kommer upp.
Därför tvingas alltså vi läsare utstå denna propaganda. Men här finns i
bakgrunden faktiskt också en annan och, framför allt, mycket allvarligare sak
som har med yttrandefriheten att göra. Jag citerar från ÖT:s policy rörande
kommentarer: "Du får inte skriva
kommentarer som bryter mot någon lag som tillämpas i Finland: göra dig skyldig
till ärekränkning, sprida kränkande uppgifter om andras privatliv, hetsa mot
folkgrupp, bryta mot tystnadsplikt m.m. Inlägg som inte tillför debatten något eller
som är skrivna med ohyfsat tonfall refuseras. Vi accepterar inte provocerande,
nedsättande eller generaliserande omdömen om språk, ras, religion, kön eller
sexuell läggning."
Här hänvisas till lagen, och sedan talas det om att
tidningen inte accepterar något som kan uppfattas som nedsättande när det
gäller sexuell läggning. Vad innebär detta i klartext? Detta innebär att den
ena sidan i denna diskussion/debatt helt enkelt förläggs med munkavle. Detta
gäller givetvis då också, och framför allt, i det redaktionella materialet. ÖT
kan helt enkelt inte, enligt sina egna regler, låta båda sidorna komma till
tals! Det är nämligen såväl provocerande, nedsättande och även generaliserande
att säga att vi inte ska stifta någon lag som gör en personlighetsstörning till
norm. För att inte tala om att erbjuda vård/terapi som ett alternativ till
acceptans. Det samma gäller även i adoptionsfrågan. Att påstå att det är
riskabelt för ett barn att växa upp med två "föräldrar" av samma kön
bryter också mot dessa regler - och troligtvis också (eller så vill man
åtminstone få det att se ut) mot lagen. Detta sedan oberoende av om det skulle
råka finnas forskning som visar att det mycket väl kan vara just på detta sätt.
En av de främsta mätarna på hur sjukt ett samhälle är torde
vara det att man gör sanningen olaglig. Den som kan sin historia vet i vilka
länder och under vilka tider - och i vilka politiska system - detta har skett. Mycket
tyder på att vi idag är på väg mot en majoritetens diktatur och ett totalitärt
samhälle där det (just nu) politiskt korrekta anger vad som får sägas och inte sägas och vilka åsikter som är
lagliga och vilka som inte är det.
Till sist: Märk nu mycket väl att jag här har diskuterat sak
och inte personer. Det ska bli intressant att se hur många av de (eventuella)
kommentarerna som klarar av att göra det samma...
Den där forskningen som kan råka finnas och som kan visa att det är riskabelt att växa upp med föräldrar av samma kön - vad är det för forskning? All oberoende forskning torde visa att det inte är könet som gör föräldern.
SvaraRaderaAnonym 09:03. Finns det överhuvudtaget oberoende forskning på detta område? Jag tror knappast det. I en fråga som är så här inflamerad och där båda sidorna har ett enormt behov av att stöda sig mot "forskning" kan det vara svårt att ens enas om vilka saker som bode undersökas. Dessutom torde detta vara något så nytt att det knappast finns ett tillräckligt stort sampel för att få tillförlitliga uppgifter. Därav mina ord om att "oberoende av om det skulle råka finnas forskning". Jag säger alltså inte att det finns sådan forskning, men jag hävdar att det inte finns forskning som visar motsatsen heller. Ingen oberoende och tillförlitlig sådan åtminstone.
RaderaDen här frågan är bara inflammerad från motståndarhåll. Finns inget problem liksom. Och även om det inte finns massa forskning på området så visar den forskning som finns att barn i regnbågsfamiljer får lika bra utgångsläge som övriga. Barn till lesbiska t.o.m bättre än genomsnittet.
RaderaAnonym 08:03. Öppna ögonen! Den här frågan är fullständigt inflamerad, från alla håll. Till och med så inflamerad från tillskyndarhåll att man inte klarar av att läsa innantill vad motståndarsidan säger. Vilket debatten i somras med all önskvärd tydlighet visade.
Radera"Så visar den forskning som finns...får lika bra utgångsläge..." För vad då, och på vilket sätt? Som sagt tror jag inte att vi ens kan enas om vad som ska mätas här.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
RaderaJag tror att det vesäntliga och det som också väcker eventuellt subjektivt motstånd från pro-regnbågsfamilj-sidan i denna, i teorin, ganska neutrala fråga, är att anti-sidan fortfarande inte har fattat att problemet inte är hur barnen skaffas, utan hur de uppfostras. Det är två olika saker, som i det heteronormativa samhället alltid har hängt ihop, men nu har börjat skiljas åt av olika orsaker. Här följer ett så att säga matematiskt problem med fyra variabler eller "synesätt":
Radera---------------------------------
Humanistiskt sett: Barn behöver kärlek och omvårdnad. Vårt samhälle kämpar hårt med att hålla i de unga, som mer och mer svinner in i de vuxnas värld bakom ryggen på sina föräldrar.
Bibliskt sett: Barn hör till äktenskapet och äktenskapet är ett fundament som hör till mannen och kvinnan.
Realistiskt sett: Barn föds i mängder varje dag. Egentligen är de alltför många, men det är inte deras fel. Om vi kan lyckas uppfostra dem rätt så kan de bli en tillgång för framtiden.
Matematsikt sett: Ju fler föräldrar som inte kan få barn biologiskt, desto mindre eskalerar nativiteten på jorden.
---------------------------------
Summa: Om män och kvinnor fortsätter att föröka sig som hittills så kommer....
...Rent subjektivt, kommer jag inte att skriva svaret på den ekvationen, eftersom jag inte vill ha fördomar mot någon. Men jag vill hävda att ingen av variablerna är lögn och att svaret torde vara ganska enkelt.
KS
RaderaEtt systematiskt fel i (välfärds)samhället bidrar till att föräldrarna inte tar tillräckligt ansvar för sina barn (eller sig själva) eftersom de lärs från barnsben att någon annan, samhället, tar hand om allt. På denna ruttna grund fortsätter man att bygga sin onda cirkel, och insinuerar att samhället tar, har förmågan eller förutsättningarna, eller ens rätt och den goda viljan att ta ansvar för våra dagliga liv.
Bibliskt: Det finns och har funnits en intim enhet mellan man och kvinna från världens begynnelse (Adam: ”Denna är nu ben av mina ben och kött av mitt kött.”) - olikheterna är till för att komplettera, inte för att förnekas och utplånas i försöken att imitera. ”Därför skall en man lämna sin far och sin mor och hålla sig till sin hustru, och de skall bli ett kött.” 1 Mos 2 Det är till denna enhet släktets fortbestånd bestämts. Naturen bekräftar det.
Realistiskt: Barnen är inte för många, men de som inlåter sig i aktiviteter som kan leda till barn men som ändå inte är beredda att ta ansvar för barnen, de är för många. En rätt uppfostran är viktig, men skulle gärna undvika benämningen ”tillgångar”, eftersom det fel förstått kan ses som ett bejakande av ”samhällets” exploatering och ”formningen” för detta syfte. Men det är klart att den som använder sina gåvor och förmågor och tar ansvar för sitt liv indirekt blir en tillgång också för andra genom samspelet, och dessutom genom frivilligt bistånd och hjälp.
Matematiskt: Får intrycket av att du är bekymrad för befolkningssituationen. Det finns problem och problem som felaktigt tillskrivs befolkningsökningen, men det handlar inte om siffrorna och befolkningsmängden i världen, eller utrymmesproblem (ja ställvis och lokalt finns det naturligtvis, men inte globalt). Det är en myt. Problemen handlar mycket mer om livsstilar, materialism, kortsiktiga produkter, hisnande överkonsumtion, rovdrift, vanskötsel och dåligt tillvaratagande av mark, oärligt utnyttjande och att det finns många enskilda som ger upphov till ett ofantligt mycket större ekologiskt fotavtryck än andra.
Kristian,
SvaraRaderaLänkar till en intressant artikel i www.magasinetneo.se av Marika Formgren,
klicka på Demokrater för åsiktsfrihet och demokrater emot.Den är ganska lång men läsvärd!!
Tack, Ole! Det var en intressant och belysande artikel. (Även om jag, givetvis, inte gillade alla tillämpningar... Jag ser lite annaorlunda på politikens roll när det gäller äktenskapet. Vilket du också torde göra, eller hur?) Jag gillade speciellt detta: "Så om Adorno och de andra ville ringa in konformisten, opportunisten, hon som vänder kappan efter vinden och håller sig väl med mobbarna – därför att det är hon som är den potentiella fascisten – då borde nog frågorna kontextanpassas för att fungera i Sverige i dag. Kanske kunde påståenden om att den borde straffas som inte sopsorterar, köper ekologisk mat, uppfostrar barnen genusmedvetet och bekänner sig till könsmaktsordningen visa vem som är mest konventionell och auktoritetsbunden?
RaderaMin sista invändning mot The Authoritarian Personality är den mest självklara. Som åsiktsfrihetsdemokrat tycker jag inte att det rätta sättet att möta potentiella fascister är genom att diagnostisera och sjukdomsförklara dem. Sådant är för värdegrundsdemokrater. Jag tycker att även potentiella fascister ska bemötas med argument. Det kanske är omöjligt att övertyga potentiella fascister om demokratins överlägsenhet, men om vi sjukdomsförklarar politiska åsikter är det vi själva som är fascisterna."
Kristian,
RaderaEfter att ha läst boken,Den intoleranta toleransen,var artikeln för mej som"grädde på mosen",utan att instämma i alla tillämpningar som jag kanske inte förstod till alla delar,jag som är i mitt 7 årtionde:-)har ibland svårt att hålla tankeskärpan till the end.Det som var en del av behållningen i artikeln var om åsiktskorridoren och att se på de två sätten på demokrati.Demokratisk värdegrund o åsiktsfrihetsdemokratin.Åsiktspaketet brukar kallas "demokratisk värdegrund",där formuleringar som "allas lika värde" förekommer..Endast när alla människor delar den demokratiska värdegrunden kan vi uppnå demokrati".Den måste villkoras o begränsas så att människor vars åsikter avviker från värdegrunden inte ges möjlighet att påverka".
Åsiktsfrihetsdemokrater säjer att grundförutsättningen för demokrati är fri åsiktsbildning o yttrandefrihet i en fri offentlig debatt....Det är denna demokratisyn som får människor att citera talesättet,"jag avskyr dina åsikter,men jag är beredd att dö för dem".
Som kristna åsiktsfrihetsdemokrater finns också rum i åsiktskorridoren(förhoppningsvis)att framföra de kristna värderingarna som vårt samhälle byggt på under många sekler,trots att det verkar vara trångt och vuvuzuelorna gör allt för att överrösta.
Ja dethär med "sanning" är ju intressant, "problemet" är ju att vi ser på saken från två olika håll och att hänvisa att ens egen tolkning av verkligheten är den enda sanningen och den andres är falsk är ju höjden av ja vad skall man säga, snedvridenhet, det är kärnan i det hela.
SvaraRaderaDet är tiden vi lever i som utformar vad som är sant och vad som är falskt, man har gjort grymheter i religionens namn och likaså har man gjort grymheter i vetenskapens namn om vi nu vill få in en tydlig kristen dualism i det hela och för att nu än mer polarisera religion och vetenskap...
Vi kan ta fram hur många exempel som helst av bådadera men det för ju inte diskussionen "to the next level" på något sätt, man är oftast själv förblindad av sin egen "sanning", dett satt hårt åt för att kristendomen skulle acceptera att planeterna Inte snurrade runt Jorden utan Jorden snurrade runt Solen, att Jorden inte var platt fastän det var en "sanning" som kristendomen proklamerade, det var väl en och annan som fick sätta livet till för denna sak också, nu kan du ju svara med att "det har gjorts hemska saker i kristendomens namn men det var falska profeter" osv. osv. men vi kommer ändå inte ifrån det att så är fallet, man använder vad man har som slagträ oberoende om det i slutändan är falskt eller sant.
Demokratin har alltid varit majoritetens diktatur och minoriteten har utifrån diverse olika preferenser haft olika stora möjligheter att påverka, om man vill blicka bakåt lite så ett sådant exempel i Finland är finlandssvenskarna.
Det nya är väl just det att man tillåter minoriteter komma fram just pga. att dom är minoriteter utan någon speciell orsak mer än att dom finns?
För att låna Gandhi:
Gandhi sa en gång att graden av civilisation i ett visst samhälle kan mätas utifrån hur det behandlar sina djur.
Kanske vi kan ändra djur till minoriteter i detta fall?
Sedan blir det ju paradoxalt, när dom som är emot detta blir själv i minoritet som nu är fallet, "dom konservativa" i detta fall är i minoritet och resultatet är att man ser sig själv som offer, jordens undergång är nära och alla järtecken är klara, detta i sig är ju ingen överraskning utan det är helt i linje med kristendomen som dock är och förblir en apokalyptisk religion.
Om man blickar bakåt så vad gjorde man då man var i majoritet? Jo man kvävde t.ex.homosexualitet med tvångssterilisering, lagparagrafer, sjukdomsklassning, är det den "lagliga sanning" vi vill ha eller blir det en "olaglig sanning" när man vill att man skall få vara den man är, det är upp till majoriteten att bestämma.
Jag brukar hålla mig för att "trolla" på nätet men jag kan inte hålla mig i detta fall när det gäller vad man ser som sanning och vad man ser som falskt, här är ett praktexempel på sanning:
Raderahttps://www.youtube.com/watch?v=bntfUA6TmLs
Hon tror eller rättare sagt vet att energidrycken är den ondes påfund, även om jag inte dricker energidrycker och tycker dom är onödiga så är det ändå lite väl att ta i om man påstår att det är den ondes verk.
Så oberoende fakta eller ej så blir det upp till varje individ om man vill acceptera något eller ej, man kan vara av den åsikt att "fakta" inte stämmer utan dessvärre argument, eller kanske det finns sådant som vi inte förstår, kanske något utanför dom dimensioner av tid och rum som människan ser, hör, känner och uppfattar?
Och hur ställer du dig till den kyrkliga propaganda som tutats ut i århundraden? Den får ju minsann inte ifrågasättas. Ve den som gör det, den får brinna i ert fantasihelvete i evigheter.
SvaraRaderaDen propgandan tycker du alltså att det är helt rätt och riktigt att vi ska utstå?
Anonym 14.23.
RaderaNi har ju fått ifrågasätta anonymt t ex här på bloggen hur länge som helst. Kristian har tålmodigt och oftast ödmjukt givit skäl och förklaringar om Frälsningens Tro;den Kristna tron. Av Kristian behöver du inte utstå speciellt mycket,nåväl han har insändare ibland, men på bloggen kommer man inte in av en slump....
Det är en människans fria vilja att ta emot, analysera och komma till rätta med alla budskap och propagandan som finns här i världen. Ni söndra mer än Kristian. Han och jag satt snällt på skolbänken och tog vara på guldkornen fast jag likt med många nog måste t ex fundera varför det fanns statyer i ett Kristet Land. he he?:) ulrik