Nu är Euron räddad. Igen en gång. Det var inte första gången, och säkert inte heller sista. ECB (Europeiska centralbanken) har beslutit att gå in och vid behov köpa krisande länders statsobligationer – alltså att låna pengar åt de stater som inte klarar av att låna själva till en acceptabel/fungerande räntenivå. Och ekonomerna jublar, för trots att detta - som de säger - inte löser finanskrisen så räddar det euron. Igen en gång, alltså.
Men nu borde media ställa de rätta frågorna! Mario Draghi, ECB-chefen, (en av de fyra centrala ekonomiska aktörerna i Europa som Erkki Tuomioja, med mitt ringa bifall, inte sade sig lita på, by the way) lovar att dessa köp inte ska göras genom att starta sedelpressarna. Vad återstår då? Jo, att låna. Och vem ska låna? Jo ECB, förstås. Och vem ska svara för dessa lån? Förstås de aktörer som står bakom ECB, nämligen de nationella centralbankerna. Bland dessa Finlands bank. Så, vad innebär då detta? Jo inget annat än att vi kommer att låna ut pengar till krisländerna och ta lån som vi alla svarar för. Ett gemensamt lån. Inte gemensamma statsobligationer, men nästan.
Ännu ett steg mot en federal stat. Ett av många. Små. Steg. Var det någon som såg när vi passerade ”the point of no return”?
Jo, när Martin Luther kallade Jakobs brev till en halmepistel.... mgfh ulrik
SvaraRaderaNå,Ja, Luthers huvudsakliga uppgift var ju renandet av trons förståelse gällande rättfärdigggörelsen (I mottagandet av Jesus o syndernas förlåtelse blir vi rättfärdiggjorda av Tron allenast) och i det avseendet förstår jag honom. Förlåt brandfacklan???+ Jag kan nog inte döma luther för Jag har ju själv fört en polemik för Guds Ord och sanningar med starka ord liksom luther o laestadius o många andra och med ett ofta upprört sinne eftersom jag delvis hamnat i djävulen snara när arbete, hälsa och andra saker som Gud ordnat när han upprättade "en spurgu från Jakobstad" togs ifrån mig.
SvaraRaderaVad jag vill säga är att vi skall "verka tills natten kommer" ty vi vet ju att den tid kommer då ingen kan verka och världen som alltid varit ett vilddjur har ju haft många perioder redan på många håll när det varit nästan omöjlig att verka. Vi kan inte ändra på hur Historien skall gå. Vilddjuret, det förtrampande o krossande som förändrar tider o lagar och även goda seder söker endast med en totalitär förbundsstat befästa sin makt över alla folk folkslag och språk o släkter. Det enda vi kan göra är att fortsätta Leva och Tro som Bibeln lär och bjuda ut bättring och syndernas förlåtelse. Vi skall föra uppehållande strid men inse att vilddjuret med två horn lika ett lamms griper omkring sig på alla moderna och uråldriga sätt med lögnens alla kraftgärningar och endast i Tron efter den Heliga Skrift och enbart av Nåd kan Gud behålla oss på Vägen och i Sanningen och Livet;Nämligen i Jesus Kristus-Ordet om Guds Nåd och Frälsning. Luther vågade inte följa bildstormarna helt ut eftersom Han såg att Tron var en sak för själen och att bli för självsvåldig och anomisk som den tidens frikyrkor skulle ha lett till Kaos. MEN NU BEHÖVER VI bättrings och nåde predikanter och civilkurage nog att hellre dö än att ge efter på de dyra lärdomar som Luther gav prov på i sin samvetsfrihet gentemot påven. NU gäller det Skriften Allena,Jesus Kristus Allena, Tron Allena och Nåden Allena dvs Gud kan ge oss det vittnesbörd som gör att vi inte tillber på fel sätt eller fel saker o ting i detta begynnande av födslovåndorna som vi bevittnat i snart 2000 år. Med Jesus fram säger vi till alla. Gud kan inte falla. Han är oss en väldig borg och tröstar oss i timlig sorg och tar oss sist en gång till sig om vi inte blivit skökor. Resten får ni läsa själv i skriften och andliga utläggningar av otaliga män. mgfh ulrik
Två förslag till Point of no return:
SvaraRadera1) 16.10.1994, då man i Finland arrangerade en rådgivande folkomröstning om medlemskap i EU
2) 3.5.1998, då Finland kvalificerades som ett av de länder som kunde införa euron som elektronisk valuta från 1.1.2009.
Det här alltså ur finländskt perspektiv. Den större bilden klarar inte jag av att analysera.
Esa
Vi passerade nog the point of no return kring andra världskriget, eller när man nu började anse det ok att politiska partier kapade statsapparaten och började driva sina intressen. Det kan ju inte sluta på annat sätt än nationell insolvens.
SvaraRaderaI själva verket skapades embryot till den kommande finansiella härdsmältan redan då nationalstaten föddes.
SvaraRaderaDet hade varit så mycket sundare om det mänskliga umgänget redan från början körts in på det kommersiella spåret: hantverkare och producenter hade bedrivit handel med utbyte av varor och tjänster, utan det artificiella otyget pengar som mellanled, för att inte tala om vidrigheten "nationell valuta".
Då hade vi sluppit allt tjafs om språk, för alla hade talat nyspråket Ekonomiska, och skillnader som kultur och ras hade förvandlats till resurser.
Fast i slutändan hade väl ändå varuproducenterna förenat sina krafter i konglomeratet Varuproducenterna och som sådant gått ut i det stora Handelskriget mot Tjänsteimperiet...
:)