Spillover?

Jag fick i morse höra en av de största kyrkliga nyheterna under den senaste tiden. Uusi Tie-tidningens chefredaktör och författaren till boken ”Bibelns röda tråd” Leif Nummela, tillika med tre teologer som arbetar inom SLEY, har blivit prästvigda i Ingermanlands kyrka.

Hur oerhört rik måste inte vår kyrka vara (läs: Anse sig vara!) när hon kan låta sådana resurser gå sig själv förbi. Visserligen kommer dessa fyra att fortsätta att arbeta med sina nuvarande arbetsuppgifter, men det är ju i första hand Ingermanlands kyrka som kommer att få dra nytta av deras teologiska kunnande och deras gåvor inom ramen för det ämbete de just vigts till.

Jag har många gånger blivit bedrövad när jag har sett vilka teologer vår kyrka idag väljer att låta prästviga. Om det tillåts mig att använda en bild så kunde man jämföra de som idag prästvigs i vår kyrka med blinda och lytta som långt är oförmögna att utföra det arbete som de borde utföra som innehavare av prästämbetet. Dessa nu aktuella teologer, som både skulle vilja och kunna vara riktiga präster i vår kyrka och förkunna lag och evangelium till människors frälsning (något som en del (många?) av de nya prästerna i vår kyrka idag knappast ens vet vad är) ratas däremot och tvingas gå till grannlandets kyrka för att få arbeta med det som Gud har kallat dem till.

Detta samtidigt som vår kyrka håller på att förvandlas till en de andliga arbetarnas skyddade verkstad där de blinda och lytta tillåts lyfta lön mot att de speglar världen för de få som ännu orkar ha med dem och deras kyrka att göra. Skamligt, det är vad det är!