Tintin och det politiskt korrekta

Gårdagens nyhet i Dagens Nyheter var att Tintin-böckerna har plockats bort från bibliotekshyllorna på Kulturhuset i Stockholm. Den konstnärlige ledaren Behrang Miri motiverar beslutet med att böckerna är rasistiska och ger en felaktig bild av afrikaner, turkar och araber. Och det ska inte stanna med detta, enligt Miri, utan de anställda har fått i uppdrag att leta reda på andra böcker som är rasistiska eller ”homofoba”. Dessa böcker ska sedan röna samma öde.

Nå, nu är det kanske inte så svårt att hålla med om att en del i Tintinböckerna faktiskt ter sig som rasism när vi läser dem idag. Nu vet vi ju att alla turkar inte röker vattenpipa, att afrikanerna inte är dumma i huvudet och att araberna inte använder sig av flygande mattor. Men ändå luktar det här beslutet Orwells 1984 lång väg. Om jag inte missminner mig så fanns det i Oceanien ett helt ministerium vars enda uppgift var att gå igenom gamla dokument och rensa bort och ändra allt som fick dagens ledare att framstå i dålig dager. Att ändra på historien i efterhand, alltså.

Tintin-böckerna må vara rasistiska så som de flesta ser på saken idag, men de ansågs inte vara det inte då när de skrevs. Detta konstaterade också en belgisk domstol som ifjol friade boken ”Tintin i Kongo” och förkastade kraven på ett totalförbud av boken. Domstolen motiverade sitt beslut med att Tintins skapare Georges Remi (Hergé) speglade dåtidens framställningssätt och inte hade någon rasistisk avsikt. Nå, nu kom det sedan en ny nyhet på samma ämne som säger att Miri har ändrat sig och låtit sätta fram Tintin-böckerna igen. ”Beslutet togs för snabbt” är tydligen motiveringen till detta. Detta tolkar jag som att bilan fortfarande hänger löst över Tintin.

Det är alltid farligt när man börjar bränna/förbjuda böcker. Likaså när man börjar censurera historien för att den ska se ut som om vi alltid har tänkt och handlat på samma sätt som vi gör idag. Visst går det att bränna böcker och därmed tysta de värderingar de för fram/speglar. Men hur gör vi med människorna? Alltså de människor som idag tänker så som man tänkte på t.ex. 30-talet i vissa frågor? Ska vi bränna dem också? I så fall är många kristna i farozonen. Även om vi inte är homofoba, i ordets riktiga mening, så uppfattas vi ju som sådana – och var det inte rasism och homofobi som skulle bort?