torsdag 4 oktober 2012

ÖT-kolumn 29/9



Regeringens oenighet angående vårdimensioneringen inom äldreomsorgen stal så gott som hela showen när budgetförslaget för år 2013 presenterades för en tid sedan. En sak som finns i budgetförslaget, men som har drunknat i mediabruset kring vårdstriden, är den HPV-vaccination som enligt planerna ska införas i vaccinationsprogrammet för 11-åriga flickor från och med nästa år. HPV står för Human Papillome Virus, och vissa elaka varianter av detta virus kan ge livmoderhalscancer hos kvinnor. Varje år diagnosticeras i Finland 400 fall av denna typ av cancer, och 200 av dessa fall har dödlig utgång. En vaccination låter alltså som en bra sak, eller...

Diskussionen angående detta HPV-vaccin har som sagt långt uteblivit, men i den mån det har nämnts är det livmodershalscancern och dess offer som har lyfts fram. Det som det däremot har varit fullständigt tyst om är att detta virus kunde bekämpas mycket effektivt, utan vaccination, helt enkelt genom avhållsamhet från föräktenskaplig sex och genom att begränsa antalet sexpartners. Men detta talar som sagt ingen om. Man vaccinerar hellre mot otuktens följder.
Var finns nu alla vaccinmotståndare? Nu skulle det finnas en ypperlig chans att verkligen visa hur ”onödigt” det är att vaccinera – helt enkelt eftersom det denna gång finns ett beaktansvärt alternativ. Men det är tyst där också.

I mitten av 90-talet (1997) lanserade en rad kristna organisationer i Finland en kampanj med namnet ”Värt att vänta på” (True Love Waits) som talade för att sexualiteten hör till äktenskapet. Denna kampanj ville lyfta fram avhållsamheten som ett seriöst alternativ och ge de unga som ville vänta med sin sexdebut tills de hade gift sig information om detta alternativ samt även redskap för att klara av det. Kampanjen var, trots att den ställvis gav upphov till en hel del kritik, en klar framgång. 

Idag är pressen på de unga mycket större än för bara 15 år sedan. Genom film och TV, böcker och tidningar, får man lätt det intrycket att alla har sex. Sexualundervisningen i skolorna lyfter också mycket sällan, eller snarare aldrig, fram alternativet med avhållsamhet. I en sådan omgivning är det inte konstigt att en HPV-vaccination ses som något både naturligt och nödvändigt. Men hur skulle det vara om vi, i stället för att vaccinera mot otuktens följder, skulle gå in för att angripa den verkliga orsaken till att 200 kvinnor årligen dör i livmoderhalscancer? På samma gång skulle också mycket annat kunna vinnas – i form av lägre abortsiffror och mindre psykiska problem speciellt bland unga flickor o.s.v.

Nu har Nuotta-media tagit fram ett nytryck av ”Värt att vänta på”-materialet på finska, då under namnet ”Tosi rakkaus odottaa”. Samma behov skulle säkert också finnas på svenska i Finland. Men frågan är om någon vill, och vågar, klä skott för den kritik som denna kampanj helt säkert också kommer att ge upphov till?

2 kommentarer:

  1. Hej!

    Jag måste säga att jag blev lite upprörd efter att jag läst din kolumn!
    Jag blev upprörd därför jag har aldrig hört om det du skriver, det var helt nytt för mig! Nu talar jag om faktan du lade fram om att man kan få livmoderhalscancer av att ha föräktenskaplig sex. Varför har ingen meddelat detta åt mig?!

    Är vår sexualundervisning i skolorna så dåliga att de ha "glömt" denna detalj?

    Var har du fått reda på dethär? Är det något som forskare har kommit fram till under de senaste åren eller är jag bara dåligt uppdaterad..

    Frågor som också dyker upp i mitt huvud efter jag läst din kolumn; är inte gifta kvinnor i samma riskgrupp? Är risken lika stor att få livmoderhalscancer om man använder kondom vid samlag?

    Jag håller med dig om att sexualundervisningen i skolorna kunde också ta upp avhållsamhet som ett alternativ, de gör de nog sällan.

    Jag inser att du inte kanske är någon expert inom området men jag är tacksam för svar!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Sabina!

      Jag delar också din förundran över att man som kvinna egentligen inte får någon information om dessa saker i skolornas sexualundervisning, vid gynekologbesök osv. Jag fick nyligen kallelse till papa-prov (som alltså gäller just denna typ av cancer). I broschyren som följde med kallelsen står det ändå klart och tydligt bl.a. "Risken för tidiga cellförändringar eller förstadier till cancer ökar om könsumgänget har påbörjats i unga år och ifall antalet sexuella kontakter varit stort." På svenska smittskyddsinstitutets webbsida http://www.smittskyddsinstitutet.se/vanliga-fragor/allmanna-vaccinationsprogrammet/hpv/ kan man också läsa om detta, och säkert också på många andra ställen. Där står det också att kondom inte ger något fullständigt skydd mot smittan.

      Du undrade om inte gifta kvinnor är i samma riskgrupp. Det är de förstås om de tidigare haft många sexpartners, eller om mannen haft det.

      Mina tankar går till tobaken och dess konsekvenser, bl.a. lungcancer. Där kommer ju informationen fram på alla möjliga sätt och det anses inte vara fel att påpeka det. Men när det gäller denna fråga får man nästan intrycket att det är "kränkande" att prata om det. Jag tycker nog att när det finns ett tydligt samband mellan orsak och verkan måste det vara tillåtet, och till och med mycket önskvärt, att informera om det!

      mvh,
      Johanna Nyman

      Radera