Mera om den böjda verkligheten

Päivi Räsänen har gett ut en ny bok. Låt mig först säga att jag tror att detta är en viktig bok som utan vidare hamnar i min "borde läsas"-kö. Nå, eftersom boken handlar om dagens stora samhällsjuka, alltså könsnihilismen, har den redan fått massiv kritik. T.o.m. en evolutionsbiolog har gått ut (i Iltalehti) och kritiserat den. Det säger ganska mycket om vår tid när villfarelserna på detta sätt går in och stöder varandra...

Jag skrev för någon tid sedan ett par texter om samtidens försök att böja verkligheten, och kom då in på vår tids stora experiment/försök på detta område, alltså just denna könsnihilism. Sett i bakspegeln torde denna samhällssjukdom (som det de facto är fråga om) gå tillbaka på det enormt stora misstag som inträdde när samhället i stället för vård/terapi gick in för att erbjuda samhällelig acceptans för den störning som homosexualiteten de facto är och handlar om. Idag har detta eventuellt gått så långt att man inte ens kan säga det rakt ut att det är fråga om en sjukdom, men det visar kanske bara hur effektivt vi här har lyckats böja verkligheten och även cementera denna böjning så att den inte ens får ifrågasättas. Givetvis med oerhört mycket lidande för alla inblandade som följd, och då har vi, får man frukta, bara sett början på detta elände ännu.

Idag har böjningen av verkligheten och cementeringen av den samma gått så långt att vi inte ens ser det uppenbara även om det sätter sig rakt framför näsan på oss. På Iltalehti kunde vi för en tid sedan läsa en artikel om en finländsk kändis som berättade om en oerhört upprivande sak han varit med om. (Jag nämner inga namn, den som vill kan själv leta reda på artikeln.) Personen i fråga blev sexuellt utnyttjad i en känslig tid i livet, våldtagen av en vuxen man, och den folkkära kändisen är idag homosexuell. I artikeln nämndes inte detta samband med ett enda ord. (I den ursprungliga artikeln fanns en mening som kunde ses som en antydning till detta, men den har nu tagits bort.) Böjningen av verkligheten och den cementering av denna böjning har förblindat oss. Tyvärr, och som sagt med oerhört mycket lidande som följd.

Om, och när, jag blir sjuk och besöker en läkare vill jag inte att läkaren ska säga till mig att "var inte orolig, allt är som det ska vara, det här är fullt naturligt", utan jag vill få vård för min sjukdom. Att förvägra mig vård, även om detta sker med de bästa motiv, är inte bara kärlekslöst utan det kan t.o.m. vara livshotande. Men tyvärr är det idag precis så här det fungerar. Som sagt i all välmening, men dock.