Var föddes Jesus?

På julen läser och hör vi julevangeliet från Lukasevangeliets andra kapitel. Det vi slås av när vi läser denna text, liksom när vi läser allt annat som läkaren Lukas skrivit, är hur noggrann han är med att berätta om olika detaljer och framför allt med att ange när olika saker hände. Det vi gärna kan inse när vi läser dessa tidsangivelser är att det Lukas berättar om verkligen har hänt. Det här är inte fråga om några sagor. Om Lukas skulle ha hittat på det han berättar om skulle det ha varit rent av farligt att ange så här detaljerade tidsangivelser. Risken att bli avslöjad som sagofarbror skulle nämligen då ha varit allt för stor. Men notera detta: En saga inleds vanligen med orden "Det var en gång ..." Nedtecknare av historiska händelser gör som Lukas gjorde: De anger tidpunkten med så stor noggrannhet som möjligt.

Frågan om var Jesus föddes kan förstås besvaras med två ord: I Betlehem. Om vi vill lämna det med det, och klarar av att vara nöjda med det svaret, är det förstås ok. Men Lukas ger oss mer detaljer, och den som är intresserad av att veta så mycket som möjligt om dessa stora händelser lämnar det förstås inte med det svaret. Lukas ger oss i själva verket en hel del uppgifter, både i det andra kapitlet och i resten av sitt evangelium, som kan ge oss mer kött på benen.

I de flesta jultablåer förläggs Jesu födelse till ett stall. Detta är emellertid inte nödvändigtvis korrekt. (Liksom inte heller det att de vise männen kom till stallet samma natt som herdarna gjorde det, men det är en annan historia.) Lukas nämner nämligen ingenting om något stall. Det han säger är att det fanns en krubba på stället där Jesus blev född. Men det betyder INTE att det var fråga om något stall i den mening vi lägger i ordet.

Det finns åtminstone två beaktansvärda linjer vi kan föra resonemanget längs här. Båda två tar avstamp i orden om att det "inte fanns rum för dem i härbärget"  som det sägs i de flesta översättningar. Det grekiska ord som översätts med "härbärget" är "kataluma", ett ord som kan betyda både "härbärge/värdshus" och "gästrum". I detta fall torde den senare betydelsen vara mer aktuell, även om vi förstås inte kan utesluta den första.

Lukas berättar i det 24. kapitlet i sitt evangelium om de två Emmausvandrarna. Det är intressant att konstatera att den av dessa som namnges (Kleopas) av fornkyrkliga källor sägs vara bror till Josef, Marias man och Jesu styvfar. Med "fornyrkliga källor" avses säkert kyrkohistorikern Eusebios som i sina skrifter också nämner Simon som den andre av dessa Emmausvandrare. Eusebios skriver också hur Hegesippus – en ännu tidigare nedtecknare av kyrkohistorien – hade intervjuat barnbarn till aposteln Judas och att dessa berättat att denne Simon var Kleopas son och således alltså Josefs brorson. (Simon blev sedan biskop i Jerusalem efter Jakobs, Jesu brors, avrättning år 62.)

Josef hade alltså släkt (och sannolikt även en landegendom) i dessa trakter, vilket då givetvis också var orsak till att han (och Maria, trots att hon enligt gällande lag inte skulle ha behövt komma med på resan) tvingades resa ner till Betlehem för skattskrivningen. Josef var med största sannolikhet från Betlehem och hade av någon orsak (kanske p.g.a. sitt arbete) befunnit sig i Nasreth/Sepphoris (Nasareth var vid denna tid en förstad till den mycket större staden Sepphoris som fornkyrkliga källor anger som Marias hemstad) och där träffat (sin unga släkting?) Maria och fattat tycke för och ingått trolovning med henne. Om Josefs far och mor ännu levde bodde dessa med största sannolikhet just i Betlehem – i annat fall bodde hans bröder och systrar säkert där – och det är här den första förklaringslinjen kommer i bilden.

Ordet "Kataluma" kan alltså betyda gästrum. Husen på denna tid var vanligen sådana att det fanns en del i vilken husfolket bodde, och så fanns det ett gästrum. Dessutom fanns det på bottenvåningen en knapp meter djup fördjupning mitt i rummet där djuren kunde tas in till natten. Detta var ett arrangemang som var till nytta både för folket som bodde i huset (djuren gav värme) och för djuren (de fick skydd från vilda djur och tjuvar).

När Josef och Maria kom till Betlehem, var skulle det vara mest naturligt för dem att söka husrum? Svaret på den frågan är enkelt. Givetvis hos Josefs föräldrar (eller hans syskon). Jultablåernas upprepade knackningar på diverse härbärgens stängda dörrar får vi nog också avskriva som en sentida dramatisering. Men nu står det att gästrummet redan var upptaget. Någon annan gäst hade kommit före Josef och Maria och redan installerat sig i husets gästrum. Vad gjorde man då? Visades Josef och den höggravida Maria på dörren? Givetvis inte. Det fanns mycket rum i huset, nämligen hos djuren nere i fördjupningen på husets bottenvåning. Där fanns givetvis en, eller flera, krubbor i vilka djuren serverades sitt foder. Ett förslag på var Jesus föddes är således i det hus där Josefs föräldrar (eller syskon)  bodde, men inte i gästrummet som alltså redan hade en inneboende, utan i djurens avdelning på bottenvåningen.

Det andra förslaget är sedan att Jesus faktiskt skulle ha fötts i något som påminner mera om just ett stall. Men då ska vi inte tänka en (fallfärdig och dragig) stallbyggnad utan en torr och varm grotta som användes som stall. Det finns nämligen en hel del sådana grottor i trakten kring Betlehem, och säkerligen användes en del av dessa som natthärbärge för djuren. Födelsekyrkan i Betlehem är de facto byggd ovanför just en sådan grotta, och det är inte alls långsökt att tro att det faktiskt kan vara just denna grotta i vilken Jesus föddes. Det som talar för detta alternativ är att Justinus Martyren (100-165) nämner, och även pekade ut, en sådan grotta i vilken lokalbefolkningen på hans tid påstod att Jesus hade blivit född.

Denna tidiga hänvisning är i själva verket en så stadig referens att det är oerhört svårt att gå förbi den när vi diskuterar frågan var Jesus föddes.

Så till den uppenbara fråga som vi bara måste ställa oss i detta skede av denna betraktelse: Varför är detta en så viktig fråga att det motiverar en text som denna och att jag avsätter en del av min juldag för att filosofera över den? Har det överhuvudtaget någon som helst betydelse VAR Jesus föddes?

Svaret är ett entydigt JA. Det har stor betydelse att kunna visa var Jesus föddes. Att vi kan peka på en historiskt verifierbar plats (och tid) för Jesu födelse visar att han faktiskt föddes in i vår historia och in i vår värld. Sagofigurer kan förvisso tillskrivas både födelsedagar och födelseplatser, men när man börjar skrapa på ytan ser man ganska snart att det handlar om, just det, sagor och sagofigurer. Jesus är ingen sagofigur. Han föddes hit till jorden på en plats och vid en tidpunkt som relaterar till våra liv. Detta är viktigt inte minst p.g.a. det faktum att vi alla en dag kommer att dö. Här på denna jorden, på en specifik plats här, och i det vi kallar historien. Om Jesus ska kunna hjälpa oss behöver han finnas med i denna samma historia och ha gått på denna samma jord där vi går omkring idag. En sagofigur utan nedslag i geografin och historien kan inte hjälpa oss det minsta, annat kanske genom att ge oss en tillfällig tröst av ett falskt hopp som inte håller.

Men Jesus föddes hit till denna samma jord vi lever i. Han levde sitt liv i samma historia vi lever i. Han levde ett synfritt liv och dog i alla syndares ställe och uppstod från de döda för vår rättfärdiggörelses och frälsnings skull. Han föddes hit, levde här, dog här och uppstod här. Därför kan han hjälpa dig och mig som också föddes hit, lever här och en dag kommer att dö här för våra synders skull.

Gud blev människa "och tog sin boning bland oss". Därför kan han hjälpa. För att han är Immanuel. Gud för oss. Gud på vår sida. Inte avlägset och på ett upphöjt och avskiljt sätt. Och framför allt inte i någon saga eller myt. Utan precis här. På samma jord och i samma historia där du och jag lever.