Har politikerna gett upp?

Finansministeriet har publicerat det första förslaget till budget för år 2024. Trots en del obekväma och otrevliga nedskärningar visar budgetförslaget ändå ett underskott på 10 miljarder euro, och enligt nuvarande beräkningar kommer statsskulden att öka med närmast ofattbara 39 miljarder under denna regeringsperiod. På alltså bara fyra år. 

En hel del handlar förstås om de massiva ränteutgifter vi har dragit på oss genom att år efter år leva över våra tillgångar. I budgetförslaget uppgår ränteutgifterna till ca 1/3 av hela underskottet. "Rahaa on" var slagordet när den förra regeringen tillträdde, och hela den förra regeringsperioden betedde beslutsfattarna sig som om det verkligen var så. Och ja, det fanns pengar. Lånade sådana mestadels, och nu sitter vi ordentligt i rävsaxen. Som sagt hjälper det inte att på långt när med de nedskärningar den nya regeringen har gått in för utan låneupptagningen fortsätter på samma helt oansvariga sätt även nu. 

Alla som inte har otur när de tänker förstår förstås att det inte går att bryta denna onda spiral på en gång, men de försök som görs är alldeles otillräckliga. Den fråga jag ställer mig nu är om det alls finns någon vilja att ens försöka eller om politikerna, oavsett var de hör hemma på det politiska spektret, helt enkelt har gett upp?   

Vi fortsätter att leva över våra tillgångar, och - igen - alla som inte har otur när de tänker förstår att detta inte kan fortsätta. Förr eller senare kommer väggen emot, och vi ser redan nu hur räntekostnaderna närmast skenar iväg. 

Det går förstås att, som oppositionen nu gör, ropa om att det är de som har det svårast som drabbas av regeringens sparåtgärder, och det går knappast att förneka att det är så. Men om vi fortsätter så här och vi hamnar på obestånd riktigt på allvar är detta bara en liten svag krusning på vattenytan mot den storm vi då kommer att tvingas genomlida. Och det ska vi komma ihåg: De rika klarar sig alltid. Det är alltid de som har det sämst som förlorar mest om det blir värre.