Mera om regnbågsfascismen

Under de senaste dagarnas debatt, främst kring Tapio Puolimatkas påståenden om kampanjen för att legalisera pedofili, har en hel mängd märkliga (läs: felaktiga) påståenden kastats fram här i kommentarfältet. Många av dessa beror helt tydligt på en stor begreppsförvirring, och dessa borde givetvis korrigeras. Men tyvärr har jag varken tid eller ork att ta tag i alla konstigheter som skrivs/påstås. Några saker bör ändå kommenteras. Signaturen Pia E skrev en kommentar den 4/8 som innehöll en hel del märkligheter, men jag hade inte möjlighet att svara på kommentaren då. Det mesta lämnar jag åt sitt eget värde, men en sak vill jag bemöta. Pia skrev att hon blir otroligt ledsen när jag pratar om regnbågsfascism: "Att kalla det för regnbågsfascism när man bara vill sprida folks rättigheter att älska den man vill..."

Här har Pia antingen läst slarvigt eller låtit sina förutfattade meningar påverka det lästa. Det jag kallar regnbågsfascism (eller egentligen borde det kanske heta pk-fascism) handlar givetvis inte om "rättigheten att älska den man vill". Som jag har konstaterat många gånger får var och en leva som de själva vill så länge det sker på frivillig basis (och livsvalen inte inkluderar att minderåriga far illa). Dock givetvis med den reservationen att de som gör livsval som går emot Guds vilja bör ha rätten att få höra att deras revolt mot Guds bud och vilja ställer dem utanför Guds gemenskap både i tiden och i evigheten. Liksom alla andra som revolterar mot Guds bud och vilja och kallar fel för rätt och synd för rättfärdighet och inte vill ha nåd och förlåtelse i sina liv. Men det är väl en självklarhet?

Men nej. Regnbågsfascism handlar om olika former av tvång gentemot sådana som inte gillar/accepterar de nya ordningarna. Mot sådana som ännu inser och förstår det självklara i att homosexualitet är mot både Guds vilja, hans skapelseordningar och mot naturen. Mot sådana som har insett och förstår att homosexualitet är en störning (som i de flesta fall beror på traumatiska upplevelser i den tidiga barndomen) och som vågar berätta att det är möjligt för en homosexuell människa att bli både upprättad och helad. Mot sådana som på olika sätt verkar för att bibehålla äktenskapet som vad det är – ett förbund mellan en man och en kvinna.

Det finns otaliga exempel på hur regnbågsfascismen verkar, och exemplen blir hela tiden flera. Jag har lyft fram en del av dem här på min blogg för att visa hur grym och skoningslös fascismen är. För en tid sedan skrev jag om Aki Ruotsala som fick sparken från sitt jobb som vd för Pori Jazz för att han i en intervju flera år tidigare hade hävdat att homosexuella kan bli botade från sin homosexualitet. För några år sedan skrev jag om Brendan Eich som, efter en våldsam twitterstorm, blev tvingad att säga upp sig från sitt jobb som vd för Mozilla eftersom han donerat 1000 dollar till en förening som jobbar för att bevara äktenskapet som ett förbund mellan en man och en kvinna. Jag har skrivit om både floristen Barronelle Stutzmann och bagaren Jack Phillips i USA som, vänligt men bestämt, avböjde att göra en blomsteruppstättning/baka en bröllopstårta till samkönade bröllopsfester och om de domar för diskriminering de fick och de skadestånd dessa kristna människor blev dömda att betala. Jag har skrivit om den svenska idrottsföreningen AIK som, efter att i flera år ha gått med i Pridetåget i Stockholm, valde att stå över ett år och den mediestorm detta ledde till. Nu senast skrev jag om den mediestorm som utrikesminister Timo Soini utsattes för när han på sin privata blogg har uttryckt den självklara sanningen att abort innebär att avsluta ett mänskligt liv. (Här handlar det om det bredare begreppet pk-fascism.)

Listan kunde göras hur lång som helst. Fascism handlar om tvång. Om kringskuren och avskaffad åsikts- och yttrandefrihet. Om att straffa sådana som har fel åsikter och som låter dessa åsikter höras och synas. Fascismen är sådan till sin natur att den inte accepterar att människor tänker annorlunda och att de agerar utifrån en annorlunda värdegrund. Dessutom är fascismen så beskaffad att den ständigt flyttar fram sina positioner. Utan att försöka vara någon framtidstolk vågar jag påstå att om bara några få år kommer det jag har skrivit här att stämplas som hatprat och raderas av bloggplattformen. Ja, jag misstänker att hela denna blogg kommer att raderas. För så fungerar det när fascismen är vid makten. Ohavliga och obekväma röster och åsikter tystas ner.

Märk nu mycket väl att detta inte handlar om någon politisk makthavare (än så länge) som beter sig på detta sätt. Nej, pk-fascismen sitter än så länge främst i värderingarna och i den allmänna opinionen. Och den manifesteras framför allt i de nätmobbar som uppstår när någon (mer eller mindre offentlig person) går över de politiskt korrekta gränserna. Pk-fascismen drivs fram och blomstrar på sociala medier men även i mainstream-media. Där sitter den i ett, vad jag har kallat för, värderingskluster som har gripit makten i det universum där journalister, opinionsbildare, bloggare och (i brist på en bättre benämning) opinionspåverkande kändisar huserar. Det handlar långt om vänsterliberala värderingar som, med hjälp av olika former av media, strömmar över oss och påverkar oss 24/7. Och som dikterar vad vi får anse, tycka, tänka och framför allt säga och skriva. Och ve den som vågar opponera sig mot detta! Den människan hamnar förr eller senare i pk-fascismens köttkvarn.