Låt mig börja med att säga att jag inte har något principiellt mot att vi minskar våra utsläpp av Co2. Det är ett faktum att temperaturen på jorden ökar och att så har skett sedan slutet av den så kallade lilla istiden i mitten på 1800-talet. Det kan hända, men det vet vi förstås inte, att denna ökning till viss del kan bero på mänsklig aktivitet och inte bara är ett naturligt – och över lång tid vanligt förekommande – fenomen. Dessutom är det ett faktum att utsläpp av olika slag alltid är mer eller mindre skadliga för naturen. Så nej, jag har egentligen inget emot minskade Co2-utsläpp.
Men med detta sagt behöver jag konstatera att det finns mycket i dagens klimatdiskussion som jag opponerar mig mot starkt. Framför allt ogillar jag det att massmedia arbetar hårt på att frammana klimathysteri. Det finns knappast någon artikel i ämnet någonstans som inte, likt gårdagens ledare i ÖT, i något skede målar upp bilden av Harmageddon om vi inte gör si och så mycket.
Jag har vid ett flertal tillfällen lyft fram hur fel klimatalarmisterna ALLTID har haft när de har målat upp olika framtidsscenarier. Faktum är att nämligen att ingen av deras mörka framtidsbilder har gått i uppfyllelse. Det enda dessa har åstadkommit är ångest och panik hos allmänheten. Men det var kanske det som var målet? Ångestladdade människor i panik kan fås att stöda de mest idiotiska politiska beslut. Vilket vi också ser ske idag. T.ex. när det gäller Finland och torven.
Nu när Coronapaniken håller på att så småningom lätta, åtminstone i Europa, kommer klimatfrågan igen stormande upp på dagordningen. Både Tyskland och Frankrike har under de senaste dagarna antagit/diskuterat mycket striktare och mer detaljerade lagar rörande klimatmål. Det är emellertid betecknande att diverse miljöorganisationer på den yttersta västerkanten (t.ex. Greenpeace och Gretas organisation "Fridays for Future") har uttryckt sitt missnöje även med dessa nya lagar. Det är uppenbart att ingenting duger för dessa organisationer. Annat då än eventuellt om vi skulle gå in för att vrida utvecklingen tillbaka 200 år.
Även om jag inte är särskilt konspiratoriskt lagd kommer jag inte ifrån tanken att utsåendet av denna klimatångest är ett medel mot ett större mål, nämligen att omkullkasta hela den nu rådande samhällsordningen. Med oerhört mycket misär och lidande som följd. Som jag även har konstaterat många gånger här på bloggen: Det går inte att riva ner det vi som mänsklighet har byggt upp under en lång tid (och som fungerar åtminstone nöjaktigt) och ersätta detta med något nytt på en kort tid utan att massor av människor hamnar i kläm. I ett litet perspektiv ser vi detta hända just nu i Finland när torvproduktionen körs ner – på helt galna grunder och utan att vi åstadkommer något positivt alls när det gäller Co2-utsläppen globalt sett. (Och hur skulle vi göra det om vi ersätter lokalt producerad energi med importenergi som produceras på samma, eller ännu "smutsigare", sätt och som dessutom ska transporteras långa vägar?)
Igår rapporterade Svenska Yle att de gröna har gått om CDU i opinionsmätningarna inför förbundsdagsvalet i Tyskland. Detta är givetvis en följd av medias panikframmanande i klimatfrågan. Jag vågar inte tänka på vilka följder ett grönt maktövertagande i Tyskland skulle få inte bara för Tyskland utan för hela Europa. Om så sker får vi räkna med att klimathysterin skulle få säte i maktens centrum i Europa på ett helt annat sätt än idag. En sådan sak kan bara sluta illa.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar