Sinai och Paris

För två veckor sedan kraschade ett ryskt passagerarplan i Sinaiöknen med 224 personer ombord. Ingen överlevde kraschen. Senare har det visat sig att det inte var fråga om någon olycka utan om ett terrordåd utfört av IS. Media i väst har rapporterat en hel del om detta, men så sent som igår berättade en journalist i radio Vega att han reagerat på att detta terrordåd ändå har fått så lite uppmärksamhet i finländsk media och bland finländare. Journalisten berättade att han, utanför ryska ambassaden i Estland, såg ett hav av blommor och ljus som folk fört dit för att hedra offren. Han berättade att han först måste fråga vad detta var för något - han trodde först att det var fråga om en fest av något slag.

Sent igår kväll utförde IS ännu ett terrordåd, denna gång i Paris. Dödsiffran i detta fruktansvärda dåd rapporteras just nu till 124 personer. Media i Finland har idag knappt talat och skrivit om annat än detta, och Radio Vega ändrade t.o.m. sin programtablå på grund av detta terrordåd. (De har satt in en hel massa extra nyhetssändningar under hela dagen, och vissa lättsamma program har ersatts med "allvarsamma" program.)

Det finns många reflektioner som kunde, och borde, göras utifrån detta. Varför är franska liv mera värda än ryska? (Den konklusionen kan man faktiskt komma till utgående från hur dessa två terrordåd har behandlats i media.) Ryssland är ju dessutom vårt grannland, vilket Frankrike inte är. Varför är det mera intressant att skriva om ett terrordåd utfört med skjutvapen än med en bomb? Och så vidare. Jag, som medieintresserad, funderar givetvis (ännu en gång) på medias makt över vårt tänkande och medias roll i vilka frågor som tillåts dominera vår tillvaro och vilka som inte tillåts göra det.

Det var yle-journalistens reaktion på blomster- och ljushavet i Tallin och hans egen reflektion över hur mycket större sak bombningen av det ryska planet var i Estland än vad den var här - och de orsaker som han själv anger, alltså medias bevakning av händelsen - som fick mig att tänka i de här banorna. Media lyfte inte fram detta terrordåd så kraftigt här i Finland - alltså blev det ingen stor sak för oss finländare. Media lyfter fram terrordådet i Paris så till den grad att det tillåts att dominera nyhetsdagen så gott som fullständigt - och så är detta det enda vi pratar om idag. (Och säkert under de närmaste dagarna.)

Ser du hur oerhört stor makt media faktiskt har över vårt tänkande? Jag tycker detta är oerhört skrämmande! Tänk om media - genom att använda denna oerhörda makt - skulle få för sig att t.ex. förändra vårt sätt att se på olika saker? Till exempel på äktenskapet. Eller på homosexualiteten. En sådan förändring skulle kunna åstadkommas på bara några få år. Kanske ännu snabbare. Skrämmande var ordet.