tisdag 7 februari 2017

Om den dåliga kopian och det härliga orginalet


I och med Brexit-omröstningens (chock)resultat och Trumps seger i det amerikanska presidentvalet har ett av den moderna världens mest självklara förhållanden kommit att ifrågasättas. Det handlar förstås om globaliseringen och om drömmen om en gränslös värld. Också för mig har "insikten" om globaliseringens välsignelser varit mer eller mindre en självklarhet. Ända tills jag började tänka i lite andra banor.

Det är fråga om ifall drömmen om en gränslös värld och tanken om de framsteg och de ekonomiska välsignelser denna gränslösa värld skulle föra med sig i själva verket inte är något annat än ett modernt Babels torn. Detta då uppbyggt kring denna världens universella religion, alltså pengarna. Eller, om vi vill säga det på ett annat sätt, inget annat än en denna världs guds kopia av den enda verkligt och sant globala organisation (läs: organism) som finns, nämligen Kristi Kyrka.

Det blev något av en aha-upplevelse för mig när jag insåg detta sista. Alltså att världen, också här som på så många andra områden, försöker kopiera Guds verk. Kopian blir förstås både halvdan och bräcklig, speciellt när den görs på det sätt som man hittills har försökt göra det på, men när verket börjar knaka i fogarna – som det gör nu – kommer frivilligheten mer och mer att ersättas med tvång. Det blir mera järn än lera, om vi säger det så. Men likväl kommer alltid denna legering att vara bräcklig och inget annat än en mycket blek kopia.

Nu kanske någon vill hävda att Kristi Kyrka också är bräcklig. Att det är en mycket splittrad organisation. Att det finns tusen och åter tusen meningsskiljaktigheter som har splittrat och splittrar denna kyrka. Men detta är bara delvis sant. Den yttre organisationen har splittrats många gånger, ja. Vi har snart 1000 år av kyrklig splittring, och detta "jubileum" kommer knappast att firas då när det begår sig, alltså år 2054. Men. Detta bilden av en splittrad kristenhet är alltså bara delvis sann. Kristus är inte delad, och eftersom han inte är delad så är inte heller hans Kyrka delad. Kyrkan må vara, i världens ögon, både splittrad och bräcklig, men i verkligheten finns det ett starkt band som binder samman alla enskilda medlemmar i denna Kyrka. Här finns, om än inte en yttre, organisatorisk, enhet så en inre, organisk, enhet. En enhet som är så mycket starkare och stabilare än den organisatoriska enhet som världen ser – eller snarare inte ser.

Bibeln talar här om en hemlighet. En hemlighet som handlar om orden "I Kristus". I Bibeln talas det om att vi alla, vi som är kristna och lever i Honom, är lemmar i hans kropp. Därav alltså talet om den organiska enheten. Vi må alltså vara organisatoriskt splittrade, vi må han större eller mindre meningsskiljaktigheter i fråga om teologiska spörsmål, men det spelar ingen roll om vi är en lutheran från Finland, en pingstvän från Sydkorea, en anglikan från Kanada eller en baptist från Burma – så framt vi är i Kristus är vi lemmar i samma kropp, systrar och bröder och medborgare i samma rike. Den enda verkligt och sant globala gemenskapen. Kristi kropp, Hans Kyrka och Guds rike på jorden.

Det är oerhört stort och härligt att få vara med i denna gemenskap!

10 kommentarer:

  1. Kanske det är så att Babels torn är nationalismen, populismen och de alternativa sanningarna på de alternativa medierna. Kanske det var bra att vi fick Trump för att öppna ögonen för oss att se hur illa det kan bli när vi går in för renodlad egoism.

    SvaraRadera
  2. "Kanske det är så att Babels torn är nationalismen", kanske vi skulle idka det som kallas "källforskning" ? https://www.biblegateway.com/passage/?search=1%20Moseboken+11&version=SFB15 Att Gud därefter utstakade gränser för vart och ett folkslag tycker jag talar FÖR nationalism ! Globalism strävar efter att åstadkomma det samma som gällde då folket tog sig för att göra sig ett namn... Återigen en bra text av Kristian, starkt att också erkänna "kovändningen" !;) "se hur illa det kan bli när vi går in för renodlad egoism" vad menar du Anonym8 februari 2017 21:39 ??? Är det egoism att ställa hustru/barn/familj före egen framgång ? Är det egoism att i första hand se till eget folk av en "landsfader" ? Att som enskilda kristna alltid ha vår medmänniskas bästa för ögonen är naturligtvis rätt men råkar vår ställning vara den att vi har ett ansvar för oss underlydnande personer som tex. familjen, samhället vi bor i eller landet vi bor i, ja då skall vi inte på andras bekostnad ( våra underlydnades bekostnad ) börja härbärga främlingar och lösdrivare !!!

    SvaraRadera
    Svar
    1. "härbärga främlingar och lösdrivare !!! " Ordvalet ungefär från JT vid sekelskiftet. Jo, det går illa om vi ger upp det internationella samarbetet. Det finns massor av problem att lösa. Vad skulle det finnas för motsättning mellan att ta hand om sin familj och att bry sig om omvärlden? Krigsherrarna har alltid spelat på nationalism. Det går en hårfin skiljelinje mellan sund fosterlandskärlek och hätsk nationalism. De alternativa medierna spelar på det senare. Kort sagt, jag tror mer på Vasabladet än på Mv lehti och Avpixlat.

      Radera
    2. Anonym9 februari 2017 18:36.

      Att säga att "Krigsherrarna har altid spelat på nationalism" en oärlig argumentation. Ja eftersom krig ofta har handlat om att försvara nationens existens så har man "spelat" på nationalism. Tycker herrn att Finkand borde ha låtit ryssarna invadera Finland, för annars hängav vi oss åt nationalism?



      "Jo, det går illa om vi ger upp det internationella samarbetet."

      Exakt vilket internationellt samarbete avser du då? Vissa saker kan man ägna sig med måtta åt, andra saker är viktigae. Att vara nationalistisk är att optimera engagemanget efter nationens bästa.



      "Vad skulle det finnas för motsättning mellan att ta hand om sin familj och att bry sig om omvärlden?"

      Eftersom resurserna är begränsade och eftersom landet går back så är det uppenbarligen en viss motsatsförhållande melan att strö pengar omkring sig i omvärlden och att spendera dem inom landet.



      "Det går en hårfin skiljelinje mellan sund fosterlandskärlek och hätsk nationalism. De alternativa medierna spelar på det senare."

      Det är ett subjektivt tyckande. Jag tror tvärtom. Våra politiker som ägnar sig åt internationell politik gör det för egen vinnings skull och inte av fosterlandskärlek. De "hätska" nationalistern bryr sig faktiskt mer om landet.



      "Kort sagt, jag tror mer på Vasabladet än på Mv lehti och Avpixlat. "

      Det gör inte jag. Vasabladet är main stream media och de har en tendens att "glömma" vissa nyheter. Avpixlat däremot är median som gör väsen av nyheter som main stream media "glömmer". Men main stream media sysslar med en hel del vardagsjournalistik som ju ger en bild av att de är seriösa och respektabla. Avpixlat däremot är nishad media som enbart behandlar brännstoff.

      Radera
    3. Om du tror mer på mv-lehti än vanliga tidningar så vill jag bara önska dig lycka till. Du kan behöva det.

      Radera
    4. Anonym 22:55. Tack för din kommentar, den värmer! En liten sak, dock. Någon riktig "kovändning" är det nog ändå inte fråga om - jag röstade mot EU när det begav sig, och det skulle jag fortfarande göra. Det som det handlar om är att jag har börjat inse att det som jag ansåg vara fördelar med globaliseringen nog ändå inte är några (renodlade åtminstone) fördelar. Människan är i grund och botten självisk, girig och ond, och när man släpper lös människan utan gränser kommer denna ondska, girighet och själviskhet förr eller senare att börja skörda offer. I stor skala. Offer har det alltid skördat, men med mindre enheter tenderar skadorna att bli mera begränsade.

      Radera
    5. Patrik och anonym. Oberoende av vad vi läser är det viktigt att läsa kritiskt. Avpixlat och MV-lehti har en agenda, men det har också Vbl, ÖT och Hbl. I de senare fallen är det bara så mycket mera lömskt emedan de som ligger bakom publikationerna inte själva ens kan tänka tanken att så skulle vara fallet. Men om vi är medvetna om att alla dessa publikationer har en agenda och klarar av att se bakom den kan vi mycket väl ta del av dem. Mitt råd är alltid: Läs brett! (Och med det menar jag INTE att vi ska läsa Hbl, Vbl och ÖT...)

      Radera
  3. Egoismen blir inte mindre av att man raserar lokala ramverk och tvingar in nationer i ett gemensamt ramverk. Folk kommer ändå att ha sina egna sfärer, sig själva, sin familj, sin släkt, sitt närområde..osv.

    Mänskan är inte altrusitisk (vad nu det egentligen betyder). Man är pragmatiska och man samarbetar med varandra och ställer upp för varandra för att man lever i ett samhälle där det ungefär fungerar så att man blir behandlad som man själv behandlar andra. Det finns ett tillförlitligt samspel mellan individ och samhälle. På det vilar det samhällskontrakt. Det är det som får folk att ställa upp.

    När nationalismen skjuts i sank till förmån för globalismen så försvinner grunden för samhällskontraktet. Det direkta nära samspelet mellan individ och samhälle utplånas. Mekanismerna för ömsesidigt beroende och prioritering har rivits. Det finns inte längre någon skönjbar ömsesidig solidaritet.
    Då har det sista som sporrar oss till något som påminner om solidaritet och omtanke tagits ifrån oss. Och det leder inte till mindre egoism och mindre konflikter.
    Våra ”stora” ledare driver vår kontinent till en kollaps.

    SvaraRadera
  4. Patrik ,människan kan gott och väl vara altruistisk, har du inte någon gång gjort något för någon annans skull helt utan någon agenda och baktanke? T.ex. hjälpt någon bara för att hjälpa en medmänniska, för att någon behöver hjälp? Ditt inlägg speglar kanske mer din egen värld och uppfattning om människans vara och inte vara än något annat.

    SvaraRadera
  5. m nylund,
    Altruism finns ja men man bygger inget fungerande samhälle på det. Speciellt inte som viljan att dela med sig minskar ju rikare man blir. Det byggs inga samhällen på allmosor.
    https://svenska.yle.fi/artikel/2017/01/28/forskare-rika-manniskor-ar-sjalviska-oetiska-och-icke-empatiska

    Man måste ta hand om varandra och prioritera varandra för att det ska fungera. Det går inte att samtidigt prioritera alla andra samhällen i världen när man ska försöka få sitt egna att fungera och inte brista i sömmarna.
    Om samspelet insättning (skatter) och uttag (tjänster) slutar fungera, om återkopplingen uteblir, så finns inget samhälle att kämpa för. Man slutar bry sig, givetvis. Detta gäller också lagar och regelverk. När de inte längre kan användas till att upprätthålla önskad prioritetordning så slår man undan benen för att kunna skapa lokalt (nationellt) förtroende, och därmed fungerar samhället inte heller.

    Ju större samhället är desto lösare blir sammanhållningen och tilltron. Europas nationer har blivit fler och mindre sen andra världskriget. Och fortfarande finns ett tryck på uppdelningar. Att tvinga in folk i gemenskaper de inte finner nån gemenskap i leder till konflikt.

    Detta är inte någon spegel av min egen värld. Det är sanningen rätt och slätt.

    SvaraRadera