Om vetenskap och filosofi

Jag har vid flera tillfällen här på bloggen skrivit om hur filosofin och ideologin infiltrerar och påverkar vetenskapen. Detta har förstås inte de av mina läsare som har en blind tro på en objektiv vetenskap gillat. Idag snubblade jag över ett mycket tydligt exempel på hur den naturalistik-ateistiska filosofin/ideologin har kommit åt att styra vetenskapen och påverka dess rön, i detta fall då teologin och exegetiken. Den historiskt-kritiska exegetiska skolan, som fått kämpa hårt för att accepteras i vetenskapens finrum och som därför varit extra noga med att rensa ut allt övernaturligt ur sin förklaringsvärld, har under hela sin existens arbetat med att hitta inomvärldsliga förklaringar till de bibliska berättelserna. Detta eftersom den naturalistiskt-ateistiska filosofin helt enkelt inte kan acceptera att det finns något övernaturligt. Detta har därför lett till att speciellt jungfrufödelsen, Jesu under och framför allt hans uppståndelse har kommit att betraktas som myter.

Nå, kanske någon vill hävda, detta är väl hypoteser lika goda som några andra? Ja, visst är det så. Men det är här vi stöter på just det jag inledde denna text med. Eftersom hypotesen är att dessa saker är myter och myter inte uppkommer från en dag till en annan måste det helt enkelt finnas tillräckligt med tid för dessa myter att bildas. Således måste evangelierna – som alltså innehåller dessa myter – vara skrivna tillräckligt sent för att mytbildningen ska få den tid den behöver. I klartext: Ögonvittnesgenerationen måste få tid att dö bort och först därefter kan myterna börja uppstå. Därför har, i den av den historisk-kritiska skolan starkt formade exegetikens historia, evangelierna alltid förlagts mycket sent. Hängde du med här? Eftersom den filosofiska/ideologiska grundförutsättningen är att inget övernaturligt sker kan de övernaturliga händelser Bibeln talar om inte ha skett. Dessa är myter, och för att myter ska kunna uppstå behövs det tillräckligt med tid. Därför blir den vetenskapliga slutsatsen att evangelierna är av sent datum. Det bara måste vara så – och då är det också så. Punkt. Och så har filosofin dikterat vad vetenskapen kan komma till för slutsatser.

Rent logiskt kan man däremot, redan utgående från evangeliernas innehåll, inse att evangelierna inte kan vara skrivna så alldeles sent. Vi har två, eller tre, historiska händelser som väldigt långt anger ramarna här, och dessa händelser är såtillvida omutliga att vi vet när i historien de inträffade. Dels har vi Jerusalems förstörelse, dels har vi Petrus och Paulus död.

Jerusalem och dess tempel förstördes år 70 e.Kr. Detta var en oerhört stor händelse i det judiska folkets historia och även för den kristna församlingen och något som inte skulle ha gått spårlöst förbi ifall evangelierna skulle vara skrivna efter denna händelse. Ändå finns det inga uppgifter i de tre synoptiska evangelierna angående detta. Det vi har är Jesu förutsägelse om att templet ska brytas ner och att det inte ska lämnas "sten på sten". Detta har förstås den vetenskapliga teologin lyckats få till att det visar att evangelierna måste vara skrivna efter Jerusalems förstörelse eftersom ingen, inte heller Jesus, kunde veta något om framtiden. Men här är de ute i ogjort väder, helt klart. Speciellt Matteus är nämligen väldigt intresserad av att visa hur olika profetior har gått i uppfyllelse, och som en del kommentatorer har påpekat så finns det inte en chans att han inte skulle ha konstaterat att "så gick också denna profetia av Jesus i uppfyllelse" ifall templet skulle ha förstörts innan hans evangelium skrevs. Men något sådant finns inte i hans evangelium – liksom inte heller i de andra synoptikerna. Således kan man med intill säkerhet gränsande sannolikhet slå fast att åtminstone dessa tre evangelier är skrivna före år 70. Sannolikt en god bit före år 70. Vad innebär då detta för mytbildningen? Självklart är detta ett mycket hårt slag eftersom synoptikerna då är skrivna medan ögonvittnesgenerationen ännu levde. I ett sådant "ekosystem" uppstår helt enkelt inga myter, och om de gör det överlever de inte.

Så har vi också Petrus och Paulus död. I princip hela apostlagärningarna handlar om dessa två apostlar (första halvan om Petrus och andra halvan om Paulus). Både Petrus och Paulus led martyrdöden i Rom under kejsar Neros förföljelser, Petrus år 64 och Paulus ca år 64-65. Ett historiskt verk som noggrant berättar om dessa två apostlars verksamhet skulle naturligtvis också berätta om deras martyrium ifall detta skulle ha skett innan boken skrevs. Allt annat är fullständigt otänkbart. Det innebär således, eftersom deras död inte nämns, att Apostlagärningarna måste ha kommit till före år 64, och eftersom Apostlagärningarna är andra delen i Lukas historieskrivning innebär det att evangeliet som bär hans namn måste vara av ännu tidigare datum. Enligt en så gott som enig forskarkår är dessutom Lukas evangelium inte det äldsta evangeliet. Således är de tre synoptiska evangelierna skrivna senast 30 år efter Jesu död (och uppståndelse). Troligtvis ännu (lite) tidigare. För att kronologin sedan ska stämma måste vi slå fast att flera av Paulus brev är skrivna mycket tidigt – första Korinthierbrevet (som noggrant behandlar Jesu uppståndelse) kan vara skrivet till och med så tidigt som endast 19 år efter de verkliga händelserna. Alltså medan ögonvittnesgenerationen ännu levde och kunde bekräfta det som Paulus skrev. "Därefter visade han sig för mer än femhundra bröder på samma gång. De flesta av dem lever än, även om några har insomnat." (1Kor. 15:6) Som sagt innebär detta att det helt enkelt inte fanns någon grogrund för myter att uppstå.     

Vilken slutsats kan vi så dra av detta? Jo att den av filosofin influerade (och vissa gånger till och med dikterade) vetenskapen inte alltid är att lita på. Många gånger kommer man längre, och närmare sanningen, med hjälp av logiskt tänkande och sunt förnuft.

Så här fungerar det inom den vetenskapliga teologin. Alltså att den bakomliggande filosofin dikterar vad vetenskapen får komma till för slutsatser. Och, märk mycket väl, detta är ingen till teologin isolerad företeelse. Så här fungerar det också på andra vetenskapsområden. Något som jag alltså varit inne på här på bloggen vid ett flertal tillfällen.