Det är synnerligen länge sedan jag har läst en bok som jag inte har kunnat släppa taget om innan den är utläst. Igår fick jag läst färdigt en sådan bok. Jag har köpt en hop med böcker från USA skrivna av, de allra flesta av dem, historieprofessorn och bestseller-författaren Paul Maier. Igår läste jag ut den första boken i hans "Skeleton"-trilogi. ("A Skeleton in God´s Closet") Behöver jag säga att den var bra? Det är sällan man får tag på en teologisk thriller (finns det flera sådana?) som dessutom är välskriven och genuint spännande. Språket var ett litet hinder – en professor använder en professors språk också när han skriver skönlitteratur – men jag kunde konstatera att det är sant som ordstävet säger: Det omöjliga tar bara lite längre tid.
Det var också intressant att se hur de gudsfientliga tankar
som syns också här på denna blogg (i kommentarfältet) tycks vara universella. Det
var som om "Humanisten" och "Eflop" fick muntur på bokens sidor.
Givetvis är det så att det de återger här på bloggen är en allmänt förekommande
kritik mot den kristna tron. Ihålig här på bloggen och även så i Maiers
återgivning av den samma, men dock.
Jag ids inte avge någon desto längre recension av boken, men
så mycket kan jag berätta att boken handlar om en arkeologisk utgrävning i Rama
i Israel (Rama som i Arimatea) och ett häpnadsväckande fynd i en sarkofag som
senare visar sig vara så mycket mera än häpnadsväckande när det visar sig att
graven INTE innehåller kvarlevorna av ortens mest kände son. När arkeologerna
gräver fram en kruka med dokument som visar att kvarlevorna har hört till en
mycket mera prominent person riskerar hela världen att störtas i kaos... Med
100 sidor kvar undrade jag faktiskt hur i hela friden Maier skulle klara av att
reda upp det han "ställt till med", men det lyckades faktiskt riktigt
bra. Vid ett tillfälle fick jag ändå samma känsla som när jag läste "Sagan om ringen" och situationen där örnarna hämtade Frodo och Sam från Mordor. Varför flög man inte in ringen i stället för att GÅ den långa och svåra vägen? Nåväl, en liten skönhetsfläck förstörde verkligen inte den härliga läsupplevelsen. Jag började genast med uppföljaren, "More than a Skeleton". Den
tredje boken i serien, som jag också införskaffat, heter "The Constantine
Codex", och av vad jag har hört om den boken så borde den vara bäst av de
tre.
Läser du någonsin en bok som är utanför din bekvämlighetszon, en bok som får dig att faktiskt utmana dig själv eller anser du det vara onödigt? Själv försöker jag läsa litteratur med olika infallsvinklar, om jag i grund och botten är religionskritiskt så läser jag inte litteratur som talar emot min övertygelse för att stärka min egen åsikt i ämnet utan för att utmana mig själv, för att hitta något jag kan snappa upp och ta till mig, försöker fylla bokhyllan med C.S Lewis, Pascal, Lee Strobel osv. också, att inte fastna i samma gamla tankemönster hela tiden, att som religionskritisk bara läsa Richard Dawkins och Sam Harris leder ingen vart, inte för att jag inte skulle gilla vad dom skriver men det är inte särskilt utmanande, utvecklande och givande att få sina egna ståndpunkter bekräfade i en bok hela tiden, det är som att bara följa vissa sidor på nätet som bekräftar ens egen bubbla.
SvaraRaderaMarkus. När jag gick på folkhögskola för ett halvt liv sedan fick jag lära mig en sanning som jag förhoppningsvis aldrig kommer att glömma: När man är ute till havs behöver man inte känna till var alla grynnor ligger. Det räcker att man känner till farleden.
RaderaJag jobbar för mycket som läget nu är, varför jag inte hinner läsa så mycket som jag skulle vilja (och kanske behöva). Därför blir det väldigt sällan att jag anser mig ha tid att läsa sådant som jag redan på förhand vet att driver en tes eller en syn på livet som jag vet är felaktig. Åtminstone när det gäller böcker. Artiklar (på nätet) är det annat med, där hinner jag nu som då också gå in på sådant som "ligger utanför min bekvämlighetszon". Men kontentan av detta är att livet är för kort för att man ska läsa sådana böcker som för vilse.
Jag tor jag förstår hur du tänker gällande tid, speciellt när det gäller böcker, det tar ju lite längre tid att läsa en bok än att titta på ett tv program. Men jag vill påstå att det handlar om att förstå andra, ett försök i att förstå ens "motpart" om man så vill.
RaderaDetta passar bra som komplement till Kristians metafor:
Radera”Jag hörde berättas att kassörskorna i USA fick räkna igenom äkta sedelbuntar. De fick först känna hur en äkta sedel kändes. Efter ett tag stoppades det in en falsk sedel i bunten. När kassörskan kom till den falska sedeln i bunten så kände hon direkt att någonting inte stämde. Hon hade upptäckt den falska sedeln utan att ens behöva studera den.”
Lite så är det anser jag; vet man vad som är äkta och sant så märker man när något dyker upp som inte är det, utan att desto mera behöva känna till det.
Dock tycker jag också att det är bra att bekanta sig med motsatta åsikter och funderingar.
Era metaforer påminner om diktaturpropaganda där endast en typ av "sanning" är tillåten.
RaderaMarkus. Ja, det där med tiden är knepigt. Det finns en massa böcker jag skulle vilja hinna läsa, och ännu mycket flera jag borde läsa.
RaderaMetaforerna handlar inte om vad som är tillåtet eller inte utan om vad som är nyttigt och vad som inte är det. Det finns förstås inget som hindrar en kristen att noggrant studera "motpartens" argument/filosofi. I själva verket har jag fått väldigt mycket av att lyssna till och läsa böcker av sådana som har gjort just detta. (Men jag tror att den som gör detta bör ha en speciell kallelse till/intresse för ämnet i fråga i så fall. Om du vill och vågar (!) finns här en oerhört intressant ljudfil med Lars Mörlid (som intresserat sig för och satt sig in i islam). Men jag måste utfärda en liten varning: Det som sägs i podden är fruktansvärt störande för en som, likt mig, under snart trettio år har trott på det som jag fått lära mig av islamologer och annat liknande gäng... http://www.slef.fi/images/61-Ovriga-Filer/Ljudfiler/Alltid-redo/2016/03-20161029-9_45_Allvarliga_fr%C3%A5gor_kring_islams_historiska_grund_del_1.mp3
Markus, fortsättning... Jag har som sagt börjat läsa den andra boken i serien, och det slog mig att här kommer jag faktiskt utanför min "bekvämlighetszon" eftersom Maier och jag knappast är överens om allt som rör "The Second Coming".
RaderaTycks finnas en hel del på youtube också, för den som inte orkar läsa....https://www.youtube.com/watch?v=kaXYgyG8RS4
SvaraRaderaAnonym 20:28. Tack för den länken! Jag har varit medveten om att det finns en del med Meier på Youtube, men den där (välgjorda) serien var jag inte medveten om.
Radera