Om fienden

Det finns en gammal finländsk militär sanning som säger att "Vihollinen tulee idästä. Jos ei, niin se koukkaa." Detta är lite svåröversatt till svenska, men innebörden är att fienden kommer från öst, och om han inte gör det har han gått runt för att anfalla från annat håll. Detta är en militär sanning eftersom Finland alltid har betraktat Ryssland som det militära hotet, och historiskt sett kan man ju inte gärna argumentera mot detta.

Idag är emellertid det stora hotet inte militärt. Inte primärt åtminstone, även om situationen förstås kan förändras snabbt. Nej, det stora hotet handlar om värderingar, världsbild och kanske framför allt om normkritik. Och detta hot kommer inte från öst utan snarare från väst. Eller kanske snarare kom, eftersom det redan finns här mitt ibland oss.

Människan är skapad av en kärleksfull och barmhärtig Gud, och människan är skapad på ett sådant sätt att hon mår bra av att följa sin Skapares instruktioner – och omvänt: Far illa av att inte göra det. Dessa instruktioner hittar vi i Bibeln, och i synnerhet i det vi brukar kalla tio Guds bud. Om vi medvetet går in för att försöka inrätta våra liv efter dessa instruktioner kommer vi att må bra av det, liksom de människor vi kommer i kontakt med. Omvänt gäller förstås sedan också det motsatta: Om vi struntar i dessa instruktioner kommer vi att ta skada, liksom också de människor vi kommer i kontakt med.

Mänsklighetens fiende blir därmed sådana krafter som vill ifrågasätta, riva ner och göra om intet dessa instruktioner och ersätta dem med människors tankar och synsätt. Och som sagt, denna fiende kommer inte/har inte kommit från öst utan snarare från väst. Jag har ofta kritiserat media för partiskhet och för att försöka hjärntvätta oss med dylik, skadlig propaganda. Men ett ännu större problem står ändå underhållningsbranschen för. Jag ser gärna på TV, och ofta blir det amerikanska filmer och serier. Under de senaste åren, och kanske t.o.m. årtiondena, har det skett en stor och allvarlig förändring i de värderingar som dessa filmer och serier försöker förmedla till de som tittar på dem. På 50- och 60-talet var dessa program långt familjecentrerade och höll fram kärnfamiljen. Idag är det som förs fram något helt annat. Försök t.ex. jämföra de populära TV-serierna "Happy Days" och "Friends". För att inte tala om ännu modernare serier som t.ex. de nyare avsnitten av en serie som "Will and Grace".

Vi ser gärna och ofta på t.ex. "Friends", och seriens sköna humor är fantastisk. Jag menar att man nog kan se en sådan serie, men man behöver vara medveten om att det bakom humorn finns en helt annat värdegrund och världsbild än den som Guds ord förmedlar. När man ser på en sådan serie bjuder man faktiskt in fienden i sitt eget vardagsrum – samtidigt som man ser och kan lära sig att förstå varför icke-kristna tänker som de gör.

Jag tror att det är viktigt att vi inte underskattar underhållningens förmåga att förmedla människofientliga värderingar. Det är i själva verket lömskare med underhållning än med omaskerad propaganda eftersom den senare sorten är så mycket lättare att känna igen och avslöja.

Nu säger jag inte att vi ska dra oss bort från "världen" helt och hållet. Det går knappast att göra idag. Men det viktiga för oss som ska leva i detta korsdrag och i denna strid mellan värderingar och världsbilder är att vi kommer ihåg var vi ska hämta instruktionerna för hur livet ska levas på rätt sätt. Inte från "Friends" och andra (mycket värre) propagandaagenter för fiendens världsbild, utan från Guds ord. För att ta en bild från C.S. Lewis: Guds ord är det enda raka i en snedvuxen värld, en värld som hela tiden arbetar på att få också oss att bli krokiga. Endast genom att läsa Guds ord spegla oss i Guds ords sanning kan vi bevaras från att drabbas av denna världens krokighet och snedvuxenhet. Endast om vi gör det, och när vi låter Guds ord avslöja fienden för vad den är, kan vi leva i den här världen på rätt sätt. Om vi fuskar med umgänget med Gud genom hans ord (och genom bönen, gudstjänsten och trossyskonens gemenskap) finns det en uppenbar risk att vi drabbas av världens krokighet och blir fläckade av guds- och människofientliga värderingar och en dito världsbild.

Fienden kommer nära inpå oss i denna sena tid. Och han klär gärna ut sig för att förvilla och lura oss.