En lättnadens suck?

Kenneth Myntti skriver i en ledare i ÖT om hur det amerikanska presidentvalet igen blev intressant när Biden steg av och Harris ser ut att ta över. (Jag noterar att inte heller han säger ett enda litet pip om hur det parti som säger sig vilja "rädda demokratin" på detta flagranta sätt struntar i den samma för att ha en chans att vinna valet.) Nå, nu är det inte ledaretexten i sig som jag finner intressant, utan närmast de ord han avslutar med. Han skriver: "... om Kamala Harris går segrande ur tvekampen blir hon den första icke-vita kvinnan på presidentposten någonsin. Går det så kan även vi i det nya Natolandet Finland andas ut."

Myntti syftar med dessa ord framför allt på USA:s utrikespolitiska linje, men givetvis finns där också mycket annat med. De idag så upphaussade "västerländska värderingarna" (som av allt att döma inte längre innefattar yttrande- och pressfrihet och långt har kommit att innebära normnedbrytning) bygger på att konservativa partier/kandidater inte ges någon politisk plattform – och när så ändå sker bör dessa svartmålas och marginaliseras. I den meningen skulle en seger för Harris innebära att dessa "västerländska värderingar" skulle garanteras ett starkt fäste i världens ledande demokrati för åtminstone fyra år framåt.

Så ja, för de som ser det som livsviktigt att den vänsterliberala dominansen i västvärlden fortsätter – med allt vad det innebär – skulle en seger för Harris i höstens presidentval innebära att man kunde "andas ut". Därav mainstreammedias oerhört starka stöd för (och eufori över) Harris som kandidat i det amerikanska presidentvalet.

Men saken är den att Harris, genom det hon så här långt har åstadkommit inom rättsväsendet och i politiken, har visat sig vara högst auktoritär. Politiskt sett ligger hon, i en amerikansk kontext, väldigt långt till vänster och när Trump hävdar att hon, om hon blir president, kommer att förstöra det amerikanska samhället är det svårt att se att han skulle ha fel. Detta alltså baserat på vad vi vet om Harris och vad hon hittills har åstadkommit.

Med Harris som president kommer yttrande- och åsiktsfriheten med största sannolikhet att ytterligare kringskäras. Om någon inte tror det jag skriver kan de ju t.ex. fråga journalisten David Daleiden. Denne Daleiden, som publicerade ett samtal mellan chefer vid USA:s största och viktigaste abortindustri (Planned Parenthood) där dessa diskuterade försäljning av aborterade foster, utsattes för regelrätt förföljelse av just Harris när hon fungerade som justitieminister i Kalifornien.

Detta är av allt att döma vad som väntar sådana som vågar vara av annan åsikt ifall Harris skulle bli vald. Och så som i USA, så ock i resten av västvärlden inom kort.

Dessutom står världen idag på randen av det tredje världskriget. Så när det gäller USA:s utrikespolitiska linje och säkerhetsläget i världen just nu, kan ingen dra någon lättnadens suck. Oberoende av vem som går segrande ur valet i november. Att Myntti påstår en sådan sak visar att han har noll koll på vad som pågår.  

---

Lyckligtvis kommer Harris inte att vinna valet. Hon har ingen chans – om vi säger det rakt ut. Dels är hon kvinna. Dels är hon färgad. Dels är hon alltför vänster, och framför allt har hon inget att visa upp när det gäller politiska meriter. Att hon dessutom har visat sig vara en dålig debattör och att hennes (hittills) enda försök att nå en politisk position (demokraternas primärval 2020) slutade i total katastrof gör inte heller saken bättre. Mainstreammedia i USA gör just nu allt för att lyfta fram/upp henne – och vår media copypastar sin vana trogen allt detta – men det hjälper inte att måla ett utedass. Det är fortfarande inget annat än ett utedass – om du som läst så här långt ursäktar bilden.