Den relevante Jesus

Jag läser numera inte så många bloggar. Tiden räcker inte till. Men Bloggardag försöker jag läsa så ofta jag hinner. Idag hittade jag en mening, eller två, som min tanke spann vidare på. "Samtidens problem är att Jesus nuförtiden måste vara relevant. Det räcker inte längre med att han är sig själv." (Torde vara ett citat från Geoffrey Kirks bok Without Precedent)

Det är ingen hemlighet att den kristna tron och vår tid sedan länge har varit på kollisionskurs i många frågor. Ja, inte bara i många frågor utan också när det gäller synen på själva grunden för tillvaron och egentligen allt tänkande. Klyftan mellan den kristna synen på världen och tillvaron och dagens (om än, det måste medges, brett spretande) dito har blivit allt bredare. När det är så blir givetvis frestelsen att förändra budskapet just för att det ska uppfattas som relevant av dagens människor många gånger övermäktigt. Och med ett förändrat budskap får vi också en förändrad Jesus. En modern Jesus som kommer människan till mötes för att vara, just det, relevant. Men samtidigt en Jesus som inte är den Jesus som Bibeln uppenbarar för oss. Det innebär att vi får en en Jesus som inte finns.

Men måste det vara så att vi behöver böja den kristna tron och Herren Jesus för att komma världen till mötes? Varför kan vi inte böja samtiden för att på det sättet minska klyftan? Svaret är givetvis enkelt: För då riskerar vi att bli irrelevanta. Men. Är det så farligt? Är det så farligt om världen ser oss kristna och vår världsbild som irrelevant? Är det inte värre om vi inte är trogna mot det budskap vi har fått att förvalta - och framför allt mot den Herre som vi är kallade att följa? Dessutom är risken överhängande att vi ändå, trots vår vilja att tidsanpassa oss, kommer att framstå som irrelevanta. Då har vi försatt oss i en situation där vi varken har kvar kakan eller har ätit den.

Om vi ska vara riktigt krassa så får vi dessutom konstatera att det inte tjänar något till att få med sig en massa proselyter som följer en tidsanpassad Jesus som inte finns. Då är det mycket bättre att vi satsar på att vara trogna mot budskapet och den Herre som finns och kanske får med oss någon som ser och förstår att detta som vi har är äkta.

Nå, nu säger givetvis inte kyrkans ledning detta rakt ut, men då har vi ännu frågan om skatteintäkterna. Om vi uppfattas som irrelevanta och människorna därför skriver ut sig ur kyrkan kommer skatteintäkterna att sina. Detta är givetvis sant. Men kan vi faktiskt anföra detta som ett argument för tidsanpassningen? Nej, det kan vi förstås inte, och därför sägs det inte heller rakt ut. Men lita på att detta nog finns med i övervägandena.

Huvudfåran av dagens kristenhet i västvärlden har gått in för att relevansanpassa den kristna tron och Herren Jesus. Detta experiment kommer att sluta med konkurs. Den teologiska och andliga är redan mer eller mindre ett faktum. Den ekonomiska närmar sig och den medlemsmässiga rycker även den närmare. När konkursen är ett faktum är det bara att hoppas att det finns kvar sådana som inte har böjt sina knän för tidsandan och som kan föra trons budkavle vidare även här i våra trakter. Lätt kommer det inte att bli - vi kan redan nu se lite av de utmaningar dessa kristna kommer att få kämpa med. Eller kanske konkursen kommer så snart att också vi får vara med? Jag hoppas det.

Och anpassa er inte efter den här världen , utan låt er förvandlas genom förnyelsen av ert sinne så att ni kan pröva vad som är Guds vilja: det som är gott och fullkomligt och behagar honom.(Rom 12:2)
 HHhhhhhhhdvlkmnsfgkmadäghlkmad