söndag 29 november 2020

Första advent

Idag är det första söndagen i advent, och i vanliga fall skulle hela familjen just nu sitta i kyrkan och ha sjungit Hosianna-hymnen. Så inte i år p.g.a. pandemin. Det är oerhört tråkigt att vi går miste om dels gemenskapen, dels upplevelsen (speciellt för barnens skull), men fakticiteten i det som hände och vårt firande av det förtas förstås inte av pandemin och de restriktioner som den orsaker. 

Jag vill därför dela några tankar angående Jesu intåg i Jerusalem med dig som läser denna text. Jesu intåg i Jerusalem några dagar före påskfirandet, troligen någon av de sista dagarna av mars år 33, var förutsagt av profeten Sakarja (9:9) ca 550 år tidigare, alltså omkring år 520 f.Kr. "Fröjda dig storligen, du Sions dotter! Höj jubelrop, du Jerusalems dotter! Se, din konung kommer till dig, rättfärdig och segerrik är han. Han kommer ödmjuk, ridande på en åsna, på en åsninnas föl."

Det är anmärkningsvärt att Jesus rider på en åsna. eller rättare sagt, på ett åsneföl. Detta signalerar både ödmjukhet (som Sakarja skriver), men det signalerar även att det är den rättmätige konungen som kommer. De flesta av de som stod där och ropade sitt "Hosianna!" visste förstås vad Sakarja hade skrivit. Men de visste också, i motsats till många av oss som läser texten idag, vad som beskrivs i 1Kung. 1:33-34 när David låg för döden och han uppmanade Sadok, Natan och Benaja att hämta Salomo och kröna honom till kung över Israel: "Tag er herres tjänare med er och sätt min son Salomo på min egen mulåsna och för honom ner till Gihon. Där skall prästen Sadok och profeten Natan smörja honom till kung över Israel. Sedan skall ni blåsa i hornet och ropa: Leve konung Salomo!"

Åsnan, som Salomo red på, visade att den som kom var den rätte tronarvingen. Åsnan var dessutom en signal om att Salomos regering skulle komma att vara en regering av fred. En häst symboliserade krig och erövringar, men det gjorde inte åsnan. Det är ytterst intressant att se hur folket sedan regerade när de såg Salomo på kung Davids åsna (v. 39-40): "Prästen Sadok tog oljehornet ur tältet och smorde Salomo. Därefter blåste de i hornet och allt folket ropade: "Leve konung Salomo!" Sedan följde allt folket med honom upp, medan de blåste på flöjter och visade sin glädje med så stort jubel att marken kunde ha rämnat av deras rop."

 Låter det här bekant? Visst gör det! Det som hände när Salomo blev krönt, med folkets jubel och allt, är en förebild till Jesu intåg i Jerusalem. När Jesus red in i Jerusalem på en åsna nästan 1000 år efter Salomos kröning såg folket garanterat parallellen. Det var deras rätte kung som kom! Den rätte tronarvingen. Davids son! Och han kom som en fridsfurste, inte som en krigarherre. 

För att han kom ridande på en åsna. 

18 kommentarer:

  1. Och, sedan blev det krig i mer än 2000 år och fortsätter... För att han kom ridande på en åsna... Som betyder dumhet och envishet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Anonym 12:32. Du borde kanske läsa lite historia. Och kristen dogmatik. Bara som ett litet tips.

      Radera
    2. "Därför har också Gud övergivit dem i deras hjärtans lustar i orenlighet." (Rom. 1:24)
      Här hör vi vad Herren Gud gör med dem, som inte följer det ljus han givit dem. Han överlämnar dem i deras hjärtans lustar, och genast förs de av dessa sina lustar in i ett djup av orenlighet, som nu blir deras förtjänta lön. "Gud frestas inte av ont, han frestar också ingen;" men ondskans makt i människan är så stor, att om Gud bara lämnar henne, rusar hon genast i all synd och skam.

      Genom syndafallet uppfylldes människans natur av den gamle ormens gift, synd och all ondska, vilket beständigt arbetar och tränger på i hjärtats tankar, lustar och begärelser, likasom en svällande flod eller källådra; såsom Herren Gud tidigt klagade, att "människans ondska var stor på jorden, och all hennes hjärtas uppsåt och tanke alltid var benägen till det, som var ont", och varom också Herren Kristus säger: "Av hjärtat utgår onda tankar, mord, hor, skörlevnad, tjuveri, falskt vittnesbörd, hädelse."

      Om inte Gud med sin allmakt och åtskilliga naturliga hinder tillbakahölle denna syndaflod, kunde inget samhälle bestå, ja, hela människosläktet skulle gå under för den påträngande ondskan, genom vilken alla människor i hast skulle förstöra sej själva och varandra.

      Men när han nu till rättvist straff för människors förakt och förvändning av hans kärleksråd undandrar dessa hinder för syndens utbrytande och lämnar människan åt sej själv och den onde fiendens ingivelser, då överflödar ondskans makt alla mått och skrankor. Då får man se dessa förskräckliga utbrott, sådana aposteln här (Rom. 1) anför ifrån hedningarnas liv, och sådana man ofta nog ser även inom kristenheten — dessa hemska skräckexempel, då även sådana människor, som allmänt hållits för visa och förståndiga, på en gång befinns sjunkna i någon förskräcklig synd eller dårskap, så att den ene är tjuv eller förfalskare, den andre mördare, en tredje ligger i vederstyggliga och förstörande laster, en fjärde mördar sej själv o. s. v. Och när de kanske kort förut var ansedda för kloka och hederliga människor och nu slutar på detta ömkliga sätt, då står världen där och undrar och kan inte begripa hur sådant gått till; för aldrig kunde den kloka och goda människan vilja göra något sådant, som hon dock nu gjort.

      Hur har det då gått till? På inget annat sätt, än det aposteln säger oss i v. 21: "De förstod Gud, men har inte prisat honom som en Gud;" de förnam Guds röst, men ville inte böja sej, utan "förhöll sanningen i orättfärdighet"; de "höll sej själva för visa" och ville inte tro vad Gud sade dem. För allt detta har nu Gud överlämnat dem åt deras hjärtans lustar, och så har de blivit dårar. Mången ung man eller kvinna hör tidigt av hulda och upplysta föräldrar eller lärare Guds råd för både vår timliga och eviga välfärd; de hör och förstår att Gud är allsmäktig, att det inte är rådligt att trotsa denne Herre; de hör och förstår att denne allsmäktige Gud allvarligt vill och bjuder, att alla människor ska omvända sej till honom, frukta och älska honom, tro, lyda och följa honom genom livet. Men de vill inte lyda detta Guds råd; de vill ännu följa sina egna lustar och världen — och menar, att de väl ändå alltid ska akta sej att inte göra det för grovt, inte sjunka för djupt i syndapölarna. De menar att de har det i sin makt att hålla en viss måtta.

      Märk: de vill inte helt "vara Herrens egna, bliva och leva under honom i hans rike", men ärna dock akta sej att inte falla för djupt. Detta ska dock inte lyckas dem. Det är sådana, Herren plägar överlämna åt deras lustars makt till orenlighet, eller gruvlig orättfärdighet, eller andra besynnerliga dårskaper.

      "Gud låter inte gäcka sig". Vill du inte höra hans ord och helt omvända dej, då hjälper sedan ingen klokhet och vaksamhet; du måste ned i djupet. Förr eller senare i tiden eller i evigheten ska du bittert erfara, att det var ditt gruvligaste oråd, att du inte lydde denne Herren, utan trotsade hans vilja

      Radera
  2. På den tiden kunde åsnor prata så det förefaller helt naturligt att kungar rider på dem.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Anonym 05:20. Vilken tid talar du om? Mig veterligen har det aldrig funnits någon tid när åsnor har kunnat tala.

      Radera
    2. Har du inte läst bibeln Kristian? läs om och läs rätt om Bileam i fjärde moseboken.

      Radera
    3. Bibeln har nu aldrig varit Nymans starka sida

      Radera
    4. Anonym 18:06. Givetvis har jag det. Men du skrev "åsnor" i pluralis. Det har aldrig funnits någon tid när åsnor kunnat tala. Bileams åsna var en och ett undantag. (Tror du verkligen att den Gud som skapat universum inte skulle klara av att en gång, vid ett tillfälle, låta en åsna tala?)

      Radera
    5. Anonym 21:15. Jaså? Eller kan det kanske hända att jag inte är så dålig på grammatik heller?

      Radera
    6. Som Kristian brukar säga, hur vet du det var du där? ;)

      Bileams åsna var en och ett undantag. (Tror du verkligen att den Gud som skapat universum inte skulle klara av att en gång, vid ett tillfälle, låta en åsna tala?)

      Radera
    7. Anonym 07:35. Nej, givetvis var jag inte där. Men jag har inga exempel på flera åsnor som har talat. Har du? Om inte så får vi kanske utgå från att det handlade om, som det står skrivet, en åsna vid ett speciellt tillfälle.

      Radera
  3. hihihi de var inte bara ormen som kunde tala hehehe trovärdigt så in i synden :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Anonym 20:07. Som jag skrev ovan: Tror du verkligen att den Gud som skapat universum inte skulle klara av att en gång, vid ett tillfälle, låta en åsna tala? Och vad gäller ormen, läs vad det står om den onde i NT - att han förklär sig till en ljusets ängel. Tror du att en figur som förklär sig till en ljusets ängel inte klarar av att förklä sig till en orm?

      Du tycks sitta fast i en mycket trångsynt syn på världen. Eller i en väldigt högfärdig syn på dig själv (där du tror att du vet och förstår hur allt fungerar.) Eller kanske bådadera?

      Radera
    2. Kristian, jag undrar just vem som har en trångsynt syn på världen. Även mina barn förstår att inga djur pratar på riktigt fast dom ser på Shrek där åsnor kan prata.

      Varför skulle en Gud låta en åsna prata överhuvudtaget och vid endast ett tillfälle?

      Är det inte dags att nyktra till från religionsfyllan?

      Radera
    3. Anonym 08.41. Svaret på den frågan är enkelt. För att han är en nådig Gud. Också mot en sådan som Bileam. Där har både du och jag något vi kan lära oss om Guds väsen!

      Radera
  4. Till Anonym,
    du är ju uppenbarligen bara ute efter att provocera och mucka, men är det verkligen nödvändigt att komma med sådant här i tid och otid, i synnerhet nu tycker jag det var otid eftersom Kristian skrev om vår Frälsare och Kung som kommer och ger oss sin frid.

    Således vill också jag utlysa julefrid över alla, även anonyma arga ateister. Visst är det intressant med diskussion och debatt, men jag hoppas ni kan respektera att nu firar vi kristna advent vilket för många innebär att man fastar och stillar sig, förbereder sig att möta sin Kung.

    Hos oss sjöngs Hosianna hemma denna gång, men säkert unisont med en stor här av mänskor och änglar runtom i världen.

    /M

    SvaraRadera
    Svar
    1. /M

      Det är nog jultomten som alla barn firar den här tiden på året och tomtens nissar.

      Radera
  5. De e väl inget provocerande med att påstå att åsnan pratade :) nån kung kommer ni inte att se nånsin. Jag har aldrig träffat en arg ateist men dock många skenheliga religiösa människor.

    Inte nog att djur pratar nu ser ni änglar också :)

    jisses alltså ....

    SvaraRadera