Broder Rune Fant skrev för några veckor sedan en insändare i ÖT i vilken han uppmanade politiker och makthavare att se sig själva i spegeln och korrigera kursen. Som väntat har det han skrev bemötts med tystnad - dylika träffsäkra insändare bemöts oftast just genom att tiga ihjäl det som sägs. Speciellt som det som sägs går emot det i media och bland våra politiker närmast allenarådande narrativet.
Runde avslutar sin insändare med några ord om Ryssland och sanktionerna mot landet: "Detta land [Ryssland] har jag nyligen besökt som den 169:e resan sedan 2007. Jag var nu där i tio dagar efter att gränsen öppnats efter coronapandemin. Där syntes inga sanktioner till, mat fanns i butikerna som före pandemin. Människorna verkade harmoniska och glada. Fina turistbussar fulla med turister från storstäderna körde runt. Några matköer syntes inte till, människorna knogade på som före pandemin. Inte är det väl så att EU-sanktionerna kommer över oss själva med katastrofala följder? Bästa beslutsfattare, lyft blicken och se er själva i spegeln och erkänn att ni är på fel kurs."
Narrativet i media, och bland politiker i väst, är att sanktionerna biter och att den ryska ekonomin är i närmast fritt fall. Tyvärr, får jag säga, tycks detta vara inget annat än en lögn. En förståelig sådan, men dock en lögn. Det är givetvis så att eftersom dessa sanktioner tär så hårt på ekonomin i västvärlden, speciellt i EU (och i Finland i synnerhet), måste media ljuga på detta flagranta sätt för att hålla moralen hög och kampviljan vid liv. Om sanningen, som broder Rune berättar den, skulle bli allmänt känd skulle nämligen leden snabbt krackelera och sanktionerna ifrågasättas och i förlängningen bli omöjliga att upprätthålla.
Nu finns det ändå hopp om att sanningen om sanktionernas effekt (eller rättare sagt bristen på effekt) ska bli mer allmänt känd. Aftonbladet-kolumnisten Wolfgang Hansson skriver i en kolumn, daterad 25/8) att "Effekten av sanktionerna [är] en besvikelse". Han inleder sin kolumn med orden: "Den ryska valutan rubel är starkare i dag än när kriget startade. Någon ekonomisk kollaps i Ryssland syns inte till. Putin lider ingen brist på pengar." Sedan säger han samma sak som broder Runde gjorde i sin insändare: "De få utländska korrespondenter som fortfarande kan arbeta i Ryssland rapporterar att restauranger och barer i städer som Moskva och St Petersburg är fullsatta. Butikshyllorna är tämligen välfyllda även om en del västerländska varumärken saknas. Men nya ryska ersättningsprodukter dyker upp hela tiden."
Är det inte senast nu dags att inse att sanktionerna vi infört skadar oss själva mycket mer än de skadar Ryssland? Framför allt finns det en stor risk att våra sanktioner kommer att drabba länder i Afrika ännu hårdare än de drabbar oss. När det blir brist på livsmedel på världsmarknaden får ändå som kan betala vad de behöver. Det är de som inte kan betala som blir utan.
Risken är överhängande att det är barnen i Afrika som får betala det dyraste priset för sanktionerna. Och så var det ju inte tänkt. Eller?
Anekdotiska berättelser har tyvärr inget större bevisvärde. De ekonomiska sanktionerna inverkar på den ryska staten på ett helt annat plan än det som syns på gatuplanet. Det är bara positivt om sanktionerna inte försvårar det vardagliga livet för vanliga ryssar, det är ju inte de som är skyldiga till någonting.
SvaraRaderaSanktionerna från väst har inte ännu satt in med full kraft. Redan nu räknar man med att den ryska ekonomin bromsar in med över 10 procent av BNP, och var så säker på att det känns med tiden även på gatuplanet.
De ekonomiska sanktionerna är en del av krigföringen, med syfte att försvaga den angripande staten och dess ekonomi. Självfallet drabbar det här även väst, på ett hårresande sätt - men rysk politik har från första början varit inriktat på att rubba den ekonomiska världsordningen. Det är naivt att tro att hävandet av alla sanktioner skulle få de positiva följder som sanktionsmotståndarna förefaller tro.
Att rubeln har blivit starkare sedan ukrainakriget inleddes är inte ett tecken på att den ryska ekonomin skulle ha stärkts. Tvärtom, det skadar rysk handel med utlandet. Finland försvarade i början av 1990-talet den starka markens politik, med skenande räntor som följd tills man slutligen tvingades ge sig för de ekonomiska realiteterna. Ryssland kan inte devalvera, de får bara hålla god min i elakt spel.
Den här bloggen är inte rätt sammanhang att diskutera makroekonomiska, finanspolitiska eller geopolitiska frågor, lika lite som någon lokaltidning. En lekman har inte den sakkunskap specialisterna har.
Putin & Co understöder varmt de åsikter som Fant och Hansson framför. Om de får övertaget vinner ryssarna kriget. Och vi förlorar.
Spectator
Spectator. Givetvis säger inte "anekdotiska berättelser" allt, men de säger nog en hel del ändå. Skulle den ryska ekonomin vara i fritt fall skulle det nog synas tydligt i gatubilden och i butikerna också. Liksom i turistflödet.
RaderaSedanär det så som Hansson skriver att trots att Ryssland inte kan sälja olja och gas till Europa finns det de som köper. Indien och Kina må köpa till lägre priser än världsmarknadspriset idag, men det pris de betalar är ändå högre än vad samma varor kostade för ett år sedan. Så Ryssland får, och har fått, in mer pengar än förr.
"Redan nu räknar man med att den ryska ekonomin bromsar in med över 10 procent av BNP"
Den stora frågan här är att vem är "man" i satsen ovan. Som sagt ljuger vår media om situationen i Ryssland, varför det inte går att lita på alla bedömningar som är i rörelse. Men om "man" är någon det går att lita på säger det förstås en del. Men notera att många länder just nu har, och kommer att få, en negativ ekonomisk utveckling varför Ryssland ingalunda är ensamt, och verkligen inte sämst i klassen även om denna bedömning skulle vara korrekt. Trots sanktionerna.
"men rysk politik har från första början varit inriktat på att rubba den ekonomiska världsordningen"
Det var ett intressant påstående. Har du någon källa på det? Eller någon uppgift om vem som har sagt det. Jag har nämligen den uppfattningen att det är väst som inledde den ekonomiska krigföringen. Men minnet är ju vad det är, så jag kan förstås komma fel ihåg.
"Att rubeln har blivit starkare sedan ukrainakriget inleddes är inte ett tecken på att den ryska ekonomin skulle ha stärkts."
I det här fallet torde det dock vara just det. Om den ryska ekonomin skulle vara i fritt fall skulle rubeln också vara det. Givetvis skadar en stark rubel handeln med utlandet (exporten), men den är ju ändå småskadad för tillfället, om vi säger det så...
"Den här bloggen är inte rätt sammanhang att diskutera makroekonomiska, finanspolitiska eller geopolitiska frågor, lika lite som någon lokaltidning. En lekman har inte den sakkunskap specialisterna har."
Hansson på Aftonbladet bygger sin kolumn på en undersökning publicerad i The Economist. Där finns nog en del experter, får man förmoda. Så om de påstår något är det absolut en sak man kan haka på.
"Putin & Co understöder varmt de åsikter som Fant och Hansson framför. Om de får övertaget vinner ryssarna kriget. Och vi förlorar."
Som jag skrev i en tidigare text har en kärnvapennation (med en diktator vid rodret dessutom) aldrig förlorat ett krig. Det finns indikationer på att detta krig kan sluta på ett av tre sätt: i remi, med Rysk seger eller med ett kärnvapenkrig. Så om Ryssland förlorar finns det en uppenbar risk att vi alla förlorar. Med detta inte sagt att jag hoppas på Rysk seger i kriget, men jag vill påpeka att detta är ett krig som inte kan sluta väl. Frågan är väl närmast hur mycket elände vi ställer till (framför allt för Afrika, men även för oss själva) innan kriget tar slut. Hur det nu sedan än slutar.
Här var det många öppna frågor och definitivt inte utrymme att ge ett vettigt svar på alla. Några axplock dock:
RaderaRyssarna får inte alls in så mycket pengar som förr. De har inte en chans att exportera till Kina och Indien de mängder gas och olja de sålt till Europa, det av rent logistiska skäl. Varorna går åt för att de är rabatterade, men de måste gå åt för man kan inte bara stoppa gasproduktionen och oljeproduktionen för en tid för att återuppta produktionen senare. Därför bränner Ryssland enorma mängder gas exv nära Finlands gränser. Pengar går bokstavligt talat upp i rök i stället för in i den ryska ekonomin.
Det är naivt så det förslår att tro att Ryssland skulle vara intresserat av bara Ukraina. Naturligtvis är kriget ett schackdrag, men hela spelet handlar om annat. Sök på Youtube på "Caspian report" + "Ukraine" så får du insikter om mycket mer, även på andra sidor. Miljontals människor över hela världen kommer att dö i svält, men vem bryr sig, då målet är att upprätta Ryssland som global supermakt?
Din uppfattning om ryska rubelns värde som indikator på rysk ekonomi motsägs av ekonomisk expertis. Säkert inte mangrant eller unisont, men dock.
Det du skriver i ditt sista stycke låter ovedersägligt, eller hur? Då återstår det att de efter potentiella vinnare i ett framtida krig, alla med diktatorer i spetsen: Nordkorea, Kina, Ryssland... om alla dras in i ett krig kommer minst två att förlora, troligen alla tre, oavsett historien hittills.
Spectator
Spectator. Intressant hur du definierar "öppna frågor".
RaderaVad gäller frågan om huruvida Ryssland får in lika mycket pengar som förr eller inte står här ord mot ord. Det är uppenbart att den gas som exporterats till Europa inte går åt idag utan bränns. Oljan är eventuellt en annan sak. Den kan nämligen lagras på ett annat sätt än gasen, och därmed också flyttas på ett annat sätt. Och det är ett faktum att både Kina och Indien har importerat mycket mer rysk olja den senaste tiden än vad fallet normalt är. Och till högre priser. Men vad slutsumman av detta spel är är det förstås nära på omöjligt att säga. Det kan vi dock säga att sanktionerna inte har fungerat så bra som det var tänkt och som t.ex. Biden hade drömt om.
"
Det är naivt så det förslår att tro att Ryssland skulle vara intresserat av bara Ukraina. Naturligtvis är kriget ett schackdrag, men hela spelet handlar om annat."
Det är förstås sant. I efterhand ser vi tyvärr ett mönster. Georgien 2008, Krim 2014... Men jag menar fortfarande att det var Europa/väst som inledde det ekonomiska kriget. Det är dock uppenbart att den ryska krigsmaskinen inte är så effektiv som Putin trodde att den var. Så om väst verkligen vill att Ukraina ska vinna kriget är det nog där (materiel, utbildning) som stöten borde sättas in. Inte genom ekonomiska sanktioner som uppenbart drabbar andra än Ryssland värst. Då talar jag alltså inte om Europa, även om vi också kommer att ha en kall och svår vinter, utan om Afrika.
"Din uppfattning om ryska rubelns värde som indikator på rysk ekonomi motsägs av ekonomisk expertis. Säkert inte mangrant eller unisont, men dock."
Här kommer igen frågan om vad som är sant och vad som inte är det in i bilden. Vi bör alltid komma ihåg att vi är i krig, och i krig kommer det alltid att finnas en viss mängd desinformation i rörelse i avsikt att höja/bibehålla moralen. Regeln som alltid har gällt är att om en ekonomi dyker gör också valutan det samma. En tid kan man spela teater genom stödköp och andra åtgärder, men i längden går det inte. Vi är redan nu långt inne i "längden", så om den ryska ekonomin verkligen skulle (stört)dyka skulle det nog redan nu ha synts i rubelkursen.
Det sista stycket misstänker jag innehåller något fel, eller så saknas några ord.
Det vanliga i debatter i media är missuppfattningen att följderna av politiska och ekonomiska åtgärder omedelbart kan ses på gatuplanet. Samhället är ändå, lite på samma sätt som historien, ett komplicerat fenomen, där det viktigaste sker i det fördolda och följderna endast undantagsvis kan iakttas av den vanliga amatören. Det är skäl att anta, att personer med gedigen specialiserad akademisk bildning har en annan uppfattning om tingens ordning än konsumenten.
RaderaOljan är inte alls annat jämfört med naturgas. Den absoluta majoriteten av ryssarnas export av båda två har gått via pipeline till Europa. Nu var det stopp på båda, och frakterna måste gå med tankers till villiga köparländer. Det finns inte fartyg nog att ersätta rören och nya rör byggs inte i ett nafs. Visst, ryssarna säljer sin olja och gas med rabatt, men de får dessutom betala för en svindyr och långsam frakt. Det höjd inget "hurra" i Moskva.
Det ekonomiska kriget är en västerländsk försvarsreaktion mot rysk militär aggression, lite sent påkommet med tanke på Georgien och Krim, och definitivt illa för båda parter, men likafullt mera civiliserat än ett fullskaligt krig. Ukraina har betraktats som världens kornbod; på grund av den ryska invasionen har exporten av viktiga basförnödenheter stoppats till länder världen över. Afrikanerna i all ära, men folk kommer att svälta ihjäl över hela världen. Hade det varit ett trovärdigt alternativ för väst att öppna dörrarna på vid gavel när ryssarna ville komma och hälsa på? Här handlar det om sinne för proportioner.
Vad spelar det för roll vad den ryska rubeln är värd? Det handlar ju om värdet i förhållande till andra valutor, men det värdet är av akademiskt, inte praktiskt intresse då Ryssland inte kan köpa eller sälja just någonting alls i väst. Än säljer man naturgas och olja för rubel, men EU håller på att vända ryssarna ryggen, naturgas och olja hämtas i allt större utsträckning från annat håll, och då sitter ryssarna där med sin valuta, formellt kanske dyr, i praktiken värdelös. Det är bara i en fungerande internationell handel valutans värde har en praktisk betydelse.
Korrigering: "då återstår det att se"...
Spectator
Spectator. "Det vanliga i debatter i media är missuppfattningen att följderna av politiska och ekonomiska åtgärder omedelbart kan ses på gatuplanet."
RaderaInte omedelbart. Men väl efter en viss tid. Men dessa sanktioner tycks inte bita ens då. För övrigt är Joe Biden knappast att jämföra med den vanlige Svensson som deltar i debatter i media, men han menade också att sanktionerna skulle bita hårt. Och nästan genast.
"men det värdet är av akademiskt, inte praktiskt intresse då Ryssland inte kan köpa eller sälja just någonting alls i väst."
Så skulle det vara om världen bara bestod av väst. Men nu idkar Ryssland som sagt omfattande handel med t.ex. Kina (och Turkiet) m.fl. Så det går inte att dra de slutsatser du gör.
Frågan om huruvida sanktionerna biter eller inte kan säkert vädras hur länge som helst. Biden hade säkert rätt, sanktionerna biter nog hårt, fast de inte gjorde det genast. Och vem vet, kanske Putin har rätt han också: Ukraina föll inte på en vecka, militära specialoperationerna till trots, men möjligen faller både Ukraina och EU till slut.
RaderaRyssland var för ett tag sedan världens 11 största ekonomi. Att de bedriver handel med Kina, 10 gånger större och nr 2 på listan med tydlig expansionistisk politisk agenda och Turkiet, nr 23 med en tredjedel av Rysslands BNP, på randen till ekonomisk härdsmälta, säger något om realiteterna. Så ja, jag kan visserligen dra de slutsatser jag gör och har fog för det, men jag har inget intresse av att käbbla.
Spectator
Spectator. "Biden hade säkert rätt, sanktionerna biter nog hårt, fast de inte gjorde det genast."
RaderaNej. Biden hade uttryckligen fel när han lovade att sanktionerna skulle ha bitit rejält efter en månad.
"men möjligen faller både Ukraina och EU till slut."
Om EU faller så beror det på sanktionerna vi själva har infört och använder till att skjuta oss själva i foten med. Jag är ingen profet, men jag misstänker att när tyskarna börjar frysa i vinter blir det ett snabbt slut på åtminstone en del av sanktionerna och därmed på den ekonomiska krigföringen.
För jämförelsens skull, ett par finansmäns uppfattning om framtiden för rysk ekonomi. Den senare av de två är medlem av tories och föraktar amerikansk vänster i allmänhet och Joe Biden i all synnerhet:
SvaraRaderahttps://youtu.be/abY25bwirTI
https://youtu.be/l-01swSVwoQ
Arne
När hela världen är skuldsatt och lever på lån kan vi kanske säga: ' Har någon råd att köpa någonting som helst'. Förgäves kan Finland tro att vi då får någonting förrän skulden är betald som efter andra världskriget som skulle lära Finland att vara miltärt neutralt och inte gå i förbund med tyskland och därmed förbunda nationer igen. Var vi lydiga den läxan sen skulden var betald? Frågar Torsten Nils Ulrik
SvaraRadera