Julen, det stora hotet?

Igår läste jag en nyhet om att ett par muslimska länder (Brunei och Somalia) har förbjudit kristet julfirande eftersom det "kan skada den muslimska tron". Julgranar, julhälsningar och julsånger är av allt att döma farliga saker! Nå, jag kan här och på detta sätt meddela att det finns ännu farligare saker - just när det kommer till saker som kan skada den muslimska tron. Evangeliet om frihet från synd och skuld, till exempel. Jesus Kristus. Koranen på ett förståeligt språk. Ja, du läste helt rätt. Det har faktiskt visat sig att när muslimer börjar läsa Koranen på sitt eget språk utgör detta ett mycket stort hot mot islam. Varför? Jo, för att Koranen talar om Jesus. Mycket mera än vad den t.ex. talar om Muhammed. Och en muslim som verkligen läser vad Koranen säger om Jesus blir lätt intresserad av denne Jesus. Ja, och då är den muslimska tron verkligen hotad på allvar. Så det är inte alls konstigt att det enda rätta för en muslim är att läsa Koranen på arabiska. Som han/hon inte alls förstår. På så vis kan nämligen en muslim behållas i den muslimska tron.

Men nu var det alltså julen som skulle förbjudas. Eller rättare sagt: Som har blivit förbjuden. Våra bröder och systrar i tron på Jesus Kristus (som är födda som muslimer) riskerar fem års fängelse om de ertappas med att på något sätt fira jul. Sådana som är födda som kristna kan undantagsvis få rätt att fira jul, men då måste de anhålla om denna rätt på förhand.

Så här beter sig en religion och makthavare som VET att det de står för inte klarar fri konkurrens.

Hur påverkar detta då oss? Rent konkret får detta givetvis inga följder för oss här i våra länder. Inte ännu, åtminstone. Men vi kommer ihåg ordet som säger att om en del i kroppen lider så lider alla andra delar med den. Så på det viset drabbar detta förbud att fira jul också oss. Så när vi denna jul går i kyrkan, läser julevangeliet och sjunger julens kära sånger får vi minnas våra bröder och systrar som inte längre får göra detta utan att riskera fängelse. Eller något ännu värre. När vi sjunger julsångerna, går i kyrkan och läser julevangeliet och firar en kristen jul får vi också vara medvetna om att detta är en segerproklamation och, till och med, en skymf i riktning mot denna världens furste. För det ska vi veta: Det är inte regeringen i  Somalia eller sultanen av Brunei som vill förbjuda julen. Dessa är enbart villiga lakejer som springer en annans ärenden. Det är, ytterst, denna världens furste som ligger bakom detta. Det är han som inte kan lida julen och julens budskap. Helt enkelt för att han vet att det som julen talar om är ett enormt hot mot hans herravälde och hans makt över människorna.

Så när jag, och vi, idag går till julbönen och imorgon till julottan, när vi sjunger julens sånger och läser julevangeliet så får, och ska, vi minnas våra bröder och systrar som inte öppet och fritt får göra det samma. Vi får göra det i trotsig förvissning om att det att Gud blev människa är ett historiskt faktum som innebär det största hot mot alla fördärvsmakter. Stora såväl som mindre. Vi får stå med rak rygg och upplyftat huvud och bara genom vårt vanliga julfirande proklamera att Gud i Jesus Kristus har vunnit en evigt gällande seger! En seger som inga världsliga makter kan ta ifrån oss.