Nu är mina inkomster inte av sådan storlek att jag riskerar
att bli uthängd på detta sätt. Likväl anser jag att jag vill protestera mot
skattemyndigheternas egenmäktiga förhållningssätt, och därför har jag i år sänt
in ett litet följebrev till berörda myndighet. (Texten i brevet har jag kopierat in nedan, i kursivstil.) Observera nu att detta handlar
om principerna. Det förtroende jag/vi ger åt skattemyndigheterna kan och får
inte brytas på det sätt som har blivit kutym. Deras egenmäktiga handlande
signalerar att de anser oss vara mer eller mindre statens egendom och att de
kan och får behandla oss så som de själva vill. Detta accepterar jag inte, utan i år väljer jag att protestera mot detta.
Texten nedan FÅR KOPIERAS och ANVÄNDAS om andra vill följa mitt exempel. Om vi
är flera som protesterar kanske någon kunde tänkas lyssna.
Jag har översänt dessa
privata uppgifter till er i förtroende. Dessa uppgifter får inte, under inga
omständigheter och på inga villkor, överlåtas åt tredje part vilken kan tänkas
ha intresse av att göra dessa offentliga. Ifall detta förtroende bryts tvingas
jag överväga vilka åtgärder jag vidtar med anledning av detta.
Högaktningsfullt:
Kristian Nyman
Men nu råkar ju dina (liksom alla andras) skatteuppgifter vara offentliga handlingar. Myndighetshandlingar är offentliga handlingar om ingenting annat föreskrivs, som var och en har rätt att ta del av. Vad menar du att följderna skulle vara? Att du stämmer skatteverket? Lycka till. I Finland tillämpar vi offentlighetsprincipen på alla myndighetsbeslut som inte är hemligstämplade.
SvaraRaderaAnonym 12:49. Nej, där har du fel. Uppgifterna om mina inkomster är inte offentliga handlingar. De är en sak mellan mig och min arbetsgivare som jag av välvilja överlåter åt skattemyndigheterna. Det jag protesterar mot är att skattemyndigheterna gör dessa uppgifter offentliga. Det har jag inte gett dem några rättigheter att göra.
RaderaVilket är alternativet, frågar du? Det är en bra fråga. Kanske att jag låter bli att meddela mina uppgifter åt skattemyndigheterna om de inte lovar att inte offentliggöra dem. Givetvis begriper jag att detta är utsiktslöst, men målet är inte att vinna utan att öppna upp en diskussion om vilka friheter myndigheterna kan ta sig på enskilda medborgares bekostnad.