Björn Vikström och teologins "trumpifiering"

En vän ringde igår och vi fick en trevlig pratstund – även om ämnet vi pratade om var otrevligt. Vår diskussion utgick från och rörde sig runt Björn Vikströms utspel i media och den bok han gav ut i höstas. Jag har, måste jag säga, svårt att slita mig från tanken att det inte är någon slump att denna bok utkommer just nu, inför reformationens jubileumsår. Som bekant inleddes reformationen i och med att Martin Luther spikade upp sina teser på kyrkdörren i Wittenberg. (Om han nu gjorde det – detta är omtvistat. Det vi vet är att de 95 teserna sändes till ärkebiskopen i Magdeburg.) Björn Vikström tycks hur som helst vilja försöka vara något av en vår tids reformator, och den reformation (läs: deformation) han vill se/leda ska tydligen starta med de teser han för fram i denna sin bok.

Vi diskuterade också den debatt jag hade med Björn Vikström i ÖT i månadsskiftet oktober-november, och min vän uttryckte förvåning över hur Vikström så totalt lyckas missförstå det som Chrys Caragounis skriver. Vi enades om att det handlar om viljan att förstå, eller snarare då brist på vilja att förstå. Faktum är ju att Caragounis bok fullständigt slår benen under Vikströms resonemang. Därför är det bäst, ur Vikströms perspektiv, att välja att inte förstå. Det är annars intressant att här dra paralleller till USA och Donald Trumps valkampanj. Vikström beter sig nämligen precis som Trump gjorde. Vikström skapar sig en egen "sanning" som han för fram, och denna sanning tillåts inte rubbas av något så simpelt som fakta. Det Björn Vikström står för är således inget mindre än en "trumpifiering" av teologin.

Hur stoppa Trump?

Etablissemanget i USA, och egentligen i hela världen, ser efter valet av Trump som president i USA sin maktposition vackla. Det vänsterliberala korthus de jobbat så hårt för att bygga upp och den nya världsordning de så hett eftertraktar knakar i sina fogar. Redan Brexit-omröstningen var ett hårt slag, men med Trump som president i USA skulle deras projekt ta många steg tillbaka, ja till och med kunna raseras totalt.

Jag behöver kanske inte säga att jag inte är någon anhängare av den nya världsordningen. Jag inser att ifall den skulle krascha skulle det skapa stor turbulens eftersom de politiska makthavarna s.a.s. satt alla ägg i samma korg, men jag ser ändå hoten som hänger samman med den nya värld som är under konstruktion som betydligt allvarligare än de komplikationer som en krasch skulle innebära. Det värsta av dessa hot är förstås det faktum att en politisk Antikrist behöver en, åtminstone till synes, enad värld för att kunna träda fram och regera.

Jag följer ett par svenska nyhetssajter på nätet, och det är frapperande hur vänstermedia (speciellt i Sverige) har svårt att acceptera det amerikanska folkets demokratiska val av Trump som president. Termen att "gripa efter halmstrån" har fått en helt ny innebörd. Men hur är det, finns det någon substans i, speciellt Aftonbladets, fantasi- och ångestfyllda spekulationer? Går det ännu att stoppa Donald Trump från att bli president?

Visst går det. Elektorskollegiet har ännu inte sammanträtt, och innan de gör det har USA, åtminstone i teorin, ännu ingen vald president. Så därför försöker vänstermedia i USA (ivrigt påhejade av Aftonbladet - trots att detta endast förvirrar och förvillar läsarna) trumma ut och hamra in det faktum att Clinton fick så och så många fler röster i valet. Det här är ju förstås helt irrelevant, men det kan kanske lyckas få någon elektor att börja tvivla på riktigheten i den faktiska utgången av valet.

Ett annat sätt att försöka omkullkasta det demokratiskt uppnådda valresultatet, och även här handlar det förstås också om att påverka elektorerna, är att hävda att det skett någon form av manipulation i samband med rösträkningen och därför kräva omräkning i en eller par swingstates. Utan bevis, givetvis, men det är mindre viktigt. Detta gärna då, förstås, så att det (igen) får vara ryska hackers, med Putin i bakgrunden, som får skulden. Det har ju av gammalt fungerat bra med att vifta med ryss-kortet.

Sedan, om inget annat fungerar, finns det ju alltid mera handgripliga metoder. Min bedömning är att alla kort kommer att granskas och att alla metoder åtminstone  kommer att övervägas för att stoppa Trump att svära presidenteden. Etablissemanget och deras skötebarn den nya världsordningen är helt enkelt för betydelsefullt för att tillåtas förfalla på grund av en man. Det kan förstås hända att jag har fel, men Aftonbladet rapporterar idag att Trumps säkerhet kostar New York och det amerikanska folket en miljon dollar om dagen just nu. Jag skulle åtminstone inte dra ner på den summan om jag var ansvarig för hans säkerhet.

Vad/vem håller honom tillbaka?

Låt ingen bedra er på något sätt. Först måste avfallet komma och laglöshetens människa träda fram, fördärvets son, motståndaren som förhäver sig över allt som kallas gud eller heligt så att han sätter sig i Guds tempel och säger sig vara Gud. Minns ni inte att jag sade er detta medan jag ännu var hos er? Och ni vet vad det är som nu håller honom tillbaka så att han kan träda fram först när hans tid kommer. (2 Thess. 2:3-6)

Vi läser som bäst andra Thessalonikerbrevet i vår husandakt, och igår hade turen kommit till det andra kapitlet. Här hittade jag/vi ett par mycket intressanta saker. Verserna ovan innehåller ett av de "olösta mysterierna" angående tidens slut och de händelser som ska föregå Jesu återkomst. Vem är det som håller tillbaka Antikrist så att han inte kan träda fram?

Jag hade faktiskt inte lagt märke till detta tidigare, men när man läser som det står i vers fem och sex så framgår en intressant sak. När Paulus hade varit på besök hade han berättat om detta för brevets mottagare. Därför var det så självklart för dem vem/vad detta som håller Antikrist tillbaka att han inte ens iddes skriva ner det i sitt brev. Och nu sitter vi här, nästan 2000 år senare (och med de händelser som beskrivs i brevet mycket närmare inpå oss), och vet inte vad det är han talar om.

Det här är både lite frustrerande och oerhört intressant. Det är förstås självklart att det är så här Herren ville ha det – annars skulle Paulus förstås ha skrivit det rakt ut. Så tills vi ser detta hända framför våra ögon är vi utelämnade åt spekulationer. Men hav tröst! Det torde inte dröja så länge innan vi får veta vad det är som håller honom tillbaka. Av allt att döma är tiden snart här när detta som håller tillbaka Antikrist ska tas bort. Då lär vi få veta vad det var.

Domsöndag

Medan jag såg på djuret sattes troner fram, och den Gamle av dagar satte sig ner. Hans kläder var snövita och håret på hans huvud var som ren ull. Hans tron var av eldslågor och hjulen på den var av flammande eld. En ström av eld flöt ut från honom. Tusen gånger tusen tjänade honom och tio tusen gånger tio tusen stod inför honom. Han satte sig ner för att döma och böcker öppnades. (Dan. 7:9-10)

Idag är det domsöndag. Domsöndagen är placerad i slutet av kyrkoåret, och temat är domen och tidens slut. Jag har alltid varit fascinerad av domsöndagen och av söndagens tema. Dels för att jag, som historiker och historieintresserad, tycker det är oerhört spännande att det i en gammal bok (som ju Bibeln de facto är) finns beskrivet hur historiens stora final kommer att utspela sig och vilka händelser som kommer att leda fram till denna stora final. Dels för att domsöndagens budskap innebär en stor tröst och ett hopp för oss människor som ser världens orättfärdighet, orättvisor och ondska och hur så många människor tvingas lida under denna ondska. Detta budskap är, kraftigt förkortat, att det kommer att bli ett slut på lidandet, ondskan och orättfärdigheten och att alla fel som begåtts, såväl  i lönndom som i uppenbar dager, en dag kommer att avslöjas och rättas till.

Texten ovan är ett utdrag ur en syn som profeten Daniel hade när han "låg på sin bädd" i Babel år 550 (eller 549) f.Kr. Daniel får se in i de händelser som kommer att ske i ändens tid och som leder fram till slutet när "troner sattes fram" och domen ska hållas. Här finns mycket som är oerhört intressant, men nu ska vi koncentrera oss på de böcker som öppnades i Daniels syn. I Uppenbarelseboken 20, där samma händelse beskrivs, talas det om dessa samma böcker. Där får vi dessutom veta vilka böcker det handlar om. Det är fråga om åtminstone två böcker. Dels har vi vad vi kunde kalla för "Gärningarnas bok". Den bok där allt du och jag har gjort finns upptecknat. Det här är en fruktansvärd bok. Du vet vad som står i den under ditt namn. Jag vet vad som står i den under mitt namn. Där finns också upptecknat, misstänker jag, saker som vi har sagt och tänkt.

Nu ska det då hållas dom, och "böcker öppnades". Tänk dig att du står där, inför tronen och inför "den gamle av dagar" som sitter på tronen. Runt omkring tronen står alla. Bokstavligt talat ALLA. "Tio tusen gånger tio tusen" ska inte uppfattas som en faktiskt siffra, utan när det står så i Bibeln menas en så stor skara som ingen kan räkna. I Uppenbarelseboken 20 står det om denna skara "och jag såg de döda, stora som små, stå inför tronen". Alla är alltså där. Och så slås boken upp. Du står där och kallsvettas, för du vet ju vad som nu kommer att ske, vilka vidrigheter som kommer att läsas upp inför alla. Och inte bara det, efteråt ska en dom fällas på basen av vad som lästs upp. Situationen är hopplös.

Men, det finns en bok till. Den andra boken kallas för Livets bok. Jag tänker mig att det kanske går till så att när läsningen ur Gärningarnas bok ska börja och du och jag inser att det nu är kört för oss, då ropar Lammet – som också står där inför tronen – till och säger "Stopp! Detta namn finns i Livet bok. De gärningar som finns upptecknade är därför utraderade. Synden är sonad, skulden är betald. Denna sida i Gärningarnas bok är makulerad. Jag har betalt för honom. Jag har tagit detta på mig. Han går fri." Och då avbryts läsningen ur Gärningarnas bok. Helt enkelt för att dessa gärningar inte längre räknas. Lammet har betalt vår skuld, din och min, och det har han gjort med sitt blod på Golgata kors.

Detta är evangeliet, och detta är samtidigt domsöndagens budskap till oss. Ännu idag. Att den som har blivit renad i Lammets blod inte längre kommer att dömas skyldig på den yttersta dagen. Att Lammets blod öppnar himmelrikets dörr för var och en som tror och sätter sin tillit till honom. För var och en som insett att vi människor inte kan frälsa oss själva. Amen!

Förskräckligt

Vår media har mer än gärna rapporterat om och förfasat sig över det påstådda hat som Trump spred under sin valkampanj. Nu efter valet, däremot, talas det väldigt tyst om det hat och de våldsamheter som Trumps motståndare gör sig skyldiga till. T.ex. hette det i Yle Vegas nyheter att de protester mot Trump i olika städer i USA (som media ändå gärna rapporterar om) gick lugnt till. Detta när sanningen var att det på sina håll närmast var fråga om våldsamma upplopp. Vår media har inte heller rapporterat om den journalist, Monisha Rajesh, som på sitt Twitterkonto skrev att det "Nu skulle vara dags för ett nytt presidentmord". Inte heller har vår media rapporterat om de överfall som Trump-anhängare har råkat ut för och de fullständigt horribla uppmaningar till våld som vissa deltagare i upploppen i de amerikanska städerna de senaste dagarna gjort sig skyldiga till. Orsaken är förstås klar: Det är Trump-lägret, inte Clinton-lägret, som ska vara hatiska och våldsamma. Sådant som inte passar in blir gömt undan.

Jag vet inte vad man ska vara mera rädd för just nu, vår medias synnerligen selektiva rapportering (läs: medias vilseledande av oss nyhetskonsumenter) eller det faktum att vänsterfalangens hat och våldsamheter i USA riskerar att driva landet till vad som kan bli någon form av storskaligt upplopp eller i värsta fall inbördeskrig.

Mera vänsterpropaganda i staliga Yle

Nyheterna på Yle Vega rapporterade idag om att Donald Trump bytt ut ledaren för det övergångsråd som ska administrera övergången mellan Obamas och Trumps presidentskap. Chris Christie fick ge plats för Trumps vicepresident Mike Pence. Nå, detta är en nyhet som man behöver rapportera om, och där finns inget att klaga på. Men det hela övergår i propagandaspridning när nyheterna sedan påstår att "Andra bävar för konservatismen hos rådets medlemmar. Exempelvis ordföranden Mike Pence anser att vapenlagarna i USA är för stränga, att den globala uppvärmningen är en myt, och i Indiana har han godkänt en lag som diskriminerar homosexuella och försökt få igenom ett långtgående abortförbud."  

Så nu vet vi att staten Indiana har en lag som diskriminerar homosexuella. Eller? Saken är faktiskt inte så entydig. Lagen detta handlar om är i själva verket en lag som ska säkerställa religionsfriheten. Senaste år förfärades vi av nyheterna om de horribla skadestånd som blomförsäljaren som vägrade sälja en brudbukett åt ett homosexuellt par råkade ut för. Samma sak med bagaren som, hänvisande till sina religiösa åsikter, vägrade baka en bröllopstårta till ett hbt-bröllop. Noteras bör också att, även om lagen fått en hel del kritik, inte ens de mest hårdföra hbt-grupperna entydigt har kunnat visa att lagen är diskriminerande. Lagen, som Yle Vega nu alltså utan någon som helst reflektion lär oss är diskriminerande ÄR alltså inte alls det. Åtminstone inte rakt av som vi Vega-nyheterna vill få oss att tro. Detta, som vi nyhetskonsumenter råkade ut för här idag, är alltså ren och skär propaganda. Samt svartmålning av USA:s näste vicepresident. Ja, och hur skulle det ha varit om nyheterna, i stället för att tala om att Mike Pence "försökt få igenom ett långtgående abortförbud" skulle ha sagt att han försökt rädda tusentals små barn som riskerar att mördas? För det är det som aborter handlar om.

Varför lyfter jag fram det här? Jo, för att det är oerhört viktigt att vi ser och förstår hur vanligt det är att mainstreammedia försöker lura oss och mata oss med propaganda.