Jag läste just en notis som berättar att Jan Myrdal har avlidit, 93 år gammal. Jag är egentligen inte bekant med hans tänkande annat än att jag vet att han varit en oförtröttlig kämpe för yttrandefriheten. Ja, givetvis vet jag att han i princip är vänstern förkroppsligad i Sverige från mitten av 60-talet framåt. Han har t.o.m. blivit kallad maoist (wikipedia), och ingen torde förneka att han var urtypen för sådana som brukar kallas intellektuell.
Men det är för hans kamp för yttrandefriheten jag vill uppmärksamma honom. Hans åsikter om den politiska korrektheten och om kränkthetskulturen är väl värda att begrunda. Jag hittade en synnerligen läsvärd insändare från 2004 på Aftonbladets webbplats, om än den är något kantigt skriven. Men låt inte det nedslå dig! Den har ett par mycket goda poänger som ger sig bara man orkar läsa!
Jag hittade artikeln när jag sökte på orden "Myrdal försvar för yttrandefriheten sanningen". Jag tror att det var i de äldres råd, som var ett av de sista program jag brydde mig om att lyssna till på Radio Vega, där en av deltagarna (Ralf Friberg eller Per-Erik Lönnfors?) citerade Myrdal i en diskussion om yttrandefrihet. Citatet, som är genialt i det att det är både enkelt och oerhört djupsinnat, lyder ungefär så här: "Om vi förbjuder lögnen kommer vi också att tysta sanningen". (I insändaren i formen: "Förbjuder vi lögnen förlorar sanningen".) Så här är det naturligtvis eftersom de som väljer vad som ska förbjudas och vad som (ännu tills vidare) ska tillåtas i det offentliga samtalet inte har all kunskap om vad som är sant och vad som inte är det. Så när de i sin nit att beskydda folket från vad de menar vara lögn kan det (mycket väl) hända att de, tillsammans med en del lögner, också förbjuder sanningen.
I insändaren från 2004 utvecklar Myrdal denna tanke. Han säger bl.a. det som jag också har försökt framhålla att yttrandefriheten inte får inskränkas med motiveringen att man inte får kränka grupper/ett kollektiv. Myrdal skrev: "Föreställningen att kollektiv kränks är politiskt korrekt men orimlig." Så sant, så sant! Myrdal talade varmt för att tillåta att lögnen uttalas, men att denna sedan ska bemötas med fakta. "Innebär detta att jag anser att också Faurisson bör få publicera sig? Visst! Det är bara sedan att läsa, kontrollera; motbevisa om så är. Göra som Milton tillrådde." Problemet med detta är förstås att det är så jobbigt att bemöta alla virrpannor som (liksom förintelseförnekaren Faurisson) har fel. Det är lättare att förbjuda dem att yttra sig - om man har makten att göra det. Sedan kan det förstås visa sig att de lagar man stiftade när man hade makten kan användas mot en själv när man efter några år inte längre sitter på makten och vill påpeka något galet som de som har kommit till makten påstår.
Sedan kan jag bara inte låta bli att klistra in ett lite längre stycke som Myrdal skrev angående de då nya hetslagarna i Sverige. "Att förtala någon, att förolämpa någon var tidigare åtalbart. Men hetslagarna spränger gränserna. Det har fått märkliga följder. En är att det mesta av vad man kan höra svenskar sinsemellan säga om svartskallar och bögar - för att bara ta två kategorier - numera är straffbart. Det som berättas man och man emellan kommer därför varken på tryck i tidningar, kan höras i radio och tv eller bli till resonemang med skäl och motskäl. Den klyftan mellan vad som verkligen sägs och vad som offentligen får sägas gör den officiella retoriken om förståelse rätt verkningslös."
Detta alltså redan år 2004! Jan Myrdal hade huvudet på skaft och en förmåga att se vad som var på kommande. Redan då.
Mycket intressant, och också mycket avslöjande, är att Svenska Yle (som så många andra) inte klarar av att se att Myrdal inte "försvarade den franske förintelseförnekaren Robert Faurisson" (som de skriver) utan att Myrdal försvarade Faurissons rätt att yttra sig. Detta är två helt skilda saker, något som tyvärr inte begrips i dagens samhälls- och medieklimat där allt ska vara så svartvitt och lätt att processa. Samma sak med den krönika i Dagens Nyheter som Svenska Yle länkar till. Där hävdar Lars Linder att "allt fler under de senaste åren fick svårt att förhålla sig till Jan Myrdal och hans åsiktsyttringar när han ifrågasatte homosexuellas rättigheter eller skred upp till försvar för Marine le Pen i Frankrike". Tänk att det ska vara så svårt att begripa skillnaden mellan att anse att någon har rätt och att någon har rätt till sina åsikter och även att yttra dessa. Men detta visar hur oerhört sjukt vårt samhälle är idag.
SvaraRadera