Publicerad insändare, ÖT 27/10

Jag skrev en insändare angående Ann-Sofi Bergers ledarkommentar i ÖT 23/10. Jag försökte uttrycka mig så försiktigt som möjligt för att öka chanserna för publicering, och till min, trots det, förvåning togs texten in i dagens tidning. Berger svarar i ÖT, men redaktionen öppnar inte upp för ytterligare debatt i ämnet, vilket är helt ok för mig. Dock vill jag här ändå kommentera hennes påstående om att "yttrandefriheten medför ansvar". Detta är ett bekvämt sätt att rättfärdiga grova ingrepp i yttrandefriheten, och något som både media och rättsväsendet har förfallit till. Hur galet detta påstående används ser vi när vi betraktar hur det missbrukas: Endast sådana fakta och åsikter som på förhand godkänts av hbt-lobbyn (i medias redaktionssrum) får komma fram. Obekväma fakta får inte höras och synas - med motiveringen att dessa kan vara kränkande. Detta leder givetvis till att någon debatt i dessa frågor inte längre kan föras, varken i media eller i samhället i stort. Vi har alltså låst dörren till ett helande i denna fråga (både när det gäller frågan i sig och för alla de människor som kämpar med detta) och kastat bort nyckeln. Detta är oerhört sorgligt på så många olika plan. 

 Nåväl, här är min text för de läsare som inte har tillgång till ÖT på nätet:

 

Ibland blir det bara fel. Ledarskribenten Ann-Sofi Berger skriver i ett ledarstick på ÖT:s webbplats (23/10) att Karlebys stadsfullmäktigeordförande Reino Herlevi uttryckte sig klumpigt, alternativt vilseledande, när han jämförde Soldiers of Odin med Priderörelsen inför behandlingen av förslaget att Karleby skulle flagga med regnbågsflaggan under Pridevenemanget i staden. Herlevi menade att alla föreningar borde behandlas jämlikt och om staden upplåter sina flaggstänger för Priderörelsen borde det samma också gälla för Soldiers of Odin. Berger menar att man inte kan jämföra dessa två storheter eftersom den ena är en organisation som har invandrarfientliga och rasistiska drag med våldsinslag medan den andra, alltså Pride, är en rörelse som "betonar alla människors lika värde".

Som sagt, ibland blir det bara fel. När Berger hugger i sten så flisorna yr som hon gör här drabbar det både hennes läsare och medias trovärdighet. Saken är nämligen den att Priderörelsen INTE står för alla människors lika värde. Åtminstone inte bara. I själva verket är Priderörelsen och den social rättvisa-ideologi som går hand i hand med denna rörelse en av de starkaste pådrivarna i fråga om den oerhört obehagliga Cansel-kulturen och med den hithörande s.k. "some-arkeologin". Om du inte tror mig, fråga t.ex. Aki Ruotsala. Denna ideologi är likaså en fiende till både religions- och yttrandefriheten. Här kan den som inte tror mig fråga t.ex. Päivi Räsänen.

De som talar för Priderörelsen, nu också Ann-Sofi Berger,  vill få oss att tro att denna rörelse handlar om jämlikhet och alla människors lika värde. Det gäller kanske på ytan, men bakom den färgranna fasade döljer sig en annan verklighet som vi inte kan blunda för. Om vi går lite djupare ser vi en ideologi som förföljer och idkar våld mot, kanske i en något mera latent form än i fallet med Soldiers of Odin men dock, sådana som inte köper det propagandapaket de försöker sälja. Jag har använt ordet "regnbågsfascism" för att beskriva detta, och jag menar att det är ett inte alls missvisande ord för vad detta handlar om.

Reino Herlevi har fullständigt rätt när han säger att alla föreningar och rörelser bör behandlas lika. Vi ska verkligen inte flagga med Soldiers of Odins flagga, men det är precis lika illa att hissa regnbågsflaggan. Att en majoritet av de folkvalda inte har begripit detta är illa, men att vår media, som i fallet med Ann-Sofi Berger, sprider vilseledande information om regnbågsrörelsen är ännu värre. En oberoende media, och denna medias trovärdighet, är en så viktig del av vårt demokratiska system att vi verkligen inte har råd att på detta sätt offra den på regnbågsfascismens altare.

 

Kristian Nyman, Esse