Journalistisk skandal i USA

Det har länge varit uppenbart att presidentvalet i USA inte står mellan Donald Trump och Joe Biden, utan att det står mellan Trump och landets vänstermedia. De senare står inte på valsedlarna, men i deras ställe står namnen Biden/Harris. Man behöver faktiskt inte följa med vad som skrivs och sägs särskilt länge för att inse att det är precis på detta sätt. Om någon ännu tvivlade har Hunter Biden-affären (som handlar om att han eventuellt sålt tillgång till Joe Biden för utländska intressen medan denne var landets vicepresident) gjort det helt klart och tydligt hur landet ligger. Det må vara hur det vill med sanningsläget i dessa anklagelser (men det har bekräftats av flera insatta personer att e-posterna det hela handlar om ÄR skrivna av Hunter Biden), men den stora skandalen är medias behandling av ärendet. TYSTNAD. Det är hur vänstermedia har behandlat saken. Orsaken är alldeles uppenbar: Detta är något som skulle skada Bidens, eller rättare sagt vänstermedias, chanser att vinna valet. 

Detta är förstås inget som jag har hittat på. Det är många på högerkanten av mediespektret i USA som säger samma sak. Men igår hände något stort i denna sak. Glenn Greenwald - mannen som samarbetade med visselblåsaren Edward Snowden - en traditionell vänsterjournalist som var med och grundade internettidningen The Intercept (som grundades för att undvika censur i det journalistiska arbetet) sade igår upp sig från The Intercept för att hans medarbetare vägrade publicera en lång, och mycket kritisk, artikel han skrivit om fallet Hunter Biden och framför allt om hur vänstermedia mörkat hela denna affär för att gynna Joe Biden. Kravet för publicering var, hör och häpna!, att alla kritiska utsagor om Joe Biden skulle censureras. Så långt har det alltså gått, att en nättidning som grundades för att undvika censur nu kräver censur för att inte skada medias presidentvalskampanj.

Hela den här historien är inget annat än en massiv journalistisk skandal. Greenwald konstaterar bl.a. i sin långa text att det inte finns någon annan orsak att tysta ner detta än att inte vilja riskera valresultatet. Han hävdar att det finns lika mycket stöd för att dessa e-poster är äkta som det fanns för Edward Snowdens uppgifter, och där tvekade inte vänstermedia att gå med. Hänvisningarna till att materialet på hårddisken skulle vara hackat och att det därför inte kan tas upp är likaså inget värda, säger Greenwald, utan visar bara ännu tydligare vad detta handlar om. Han sätter nämligen detta i relation till NYT:s publicering av Donald Trumps skatteuppgifter som vänstermedia inte hade några betänkligheter överhuvudtaget att publicera. Den ansvarige redaktören konstaterade att "han inte bryr sig" i hur dessa uppgifter fåtts fram. De skulle publiceras i vilket fall som helst. Men nu är plötsligt frågan om hur uppgifterna kommit fram så oerhört viktig. 

Splittringen av mediefältet i USA och misstron mot "den andra sidans media" blir garanterat inte bättre av denna skandal. Skulden för splittringen läggs gärna, också i vår media, på Donald Trump. Men faktum är att det vi ser här är något som är långt värre, när det handlar om att skapa splittring och öka misstron i USA, än något Trump någonsin har gjort. 

Jag avslutar med ett citat ur Greenwalds artikel: "But the real scandal that has been proven is not the former Vice President’s misconduct but that of his supporters and allies in the U.S. media. As Taibbi’s headline put it: “With the Hunter Biden Exposé, Suppression is a Bigger Scandal Than the Actual Story.”"