Snart smäller det i dörrarna.

De Gröna har nu också hållit sin riksdagsgrupps sommarmöte. I mötet med pressen upprepades önskemålen (läs: kraven) att nästa års budget ska vara en klimatbudget, något som SFP:s Henriksson för en tid sedan gick hårt emot. Hennes argument för att budgetarbetet i stället bör fokusera på att få igång landets ekonomi är mycket goda, och de Gröna kunde gott ta till sig dessa i stället för att, som nu, göra narr av det som då sades. 

Det är helt uppenbart att de Gröna nu förbereder sig för ett uttåg ur regeringssamarbetet. När så sker kommer det förstås inte att komma som någon överraskning - detta är och har alltid varit deras modus operandi. När de inte får som de vill (och t.o.m. när de i stora drag får som de vill men ett nytt val närmar sig) går de ut med smällande dörrar ackompanjerat av indignerade ord om att de inte fick något gehör för sina åsikter. Allt för att lura över potentiella väljare som låter sig luras av dylik politisk teater. 

Ett argument som ofta framförs när klimatåtgärder ställs mot ett sunt ekonomiskt förvaltarskap är att "det blir dyrare att inte göra någonting". Detta är i själva verket en dubbel lögn. För det första finns det knappast någon som hävdar att vi inte ska göra någonting. Redan nu görs det väldigt mycket, men för sådana som har tagit till sig den klimatpropaganda som bl.a. de Gröna står bakom och som media konstant tutar ut kommer inget någonsin att räcka till. För det andra, och detta är något som det borde talas om mycket mera än vad hittills har gjorts, hjälper det inte att sopa den egna trappan ren om detta innebär att vi sedan saknar (ekonomisk) ork att sopa trappan en gång till när skräp blåser in från grannens tomt. Eller i klartext: Finland kan inte ensamt rädda klimatet, och vad hjälper det oss att köra ner vår ekonomi för att bli koldioxidneutrala först av alla om de verkligt stora klimatbovarna inte gör det samma och klimatet ändå (vilket skrämselpropagandan hävdar) går åt pipan? Klimatet känner som bekant inte till några nationsgränser. 

Nej, vi ska göra vad vi kan men se till att vår ekonomi inte går under. Det går nämligen inte att fortsätta länge till på den väg vi nu är på där vi på ett närmast katastrofalt sätt lever över våra tillgångar. Gör vi så kommer väggen snart emot, och då finns det inte längre kvar något manöverutrymme alls för några som helst klimatåtgärder. 

Men detta förstår förstås inte de Gröna. Eller så gör de det men kör på ändå. Jag vet inte vilket som är värre.