När EU för några år sedan, utan grund i verkligheten, klassade torven som icke-förnybar var det många som reagerade. Orsaken bakom denna klassificering - som drabbade Finland hårdare än något annat EU-land - var rent ideologisk och frampressad av klimathetsarna. Nå, detta var ett beslut vi ändå ska kunna leva med, sades det. Trots förnuftsvidrigheten i det hela - det bildas nämligen mera torv i Finlands mossar och myrar varje år än vad som togs upp, vilket ju är själva definitionen på att något är förnybart.
Men tyvärr stannar det inte där. Inte ens nästan. Följande steg har tagits i dagarna när EU beslutit att restprodukter från skogsbruket inte heller de längre ska få räknas som förnybara energikällor. Om torven var ett litet, men betydande, slag mot både förnuftet och den finländska energiförsörjningen kommer detta att vara allt annat. Detta inkluderar nämligen allt material som fås när skogen gallras, alla stubbar och hyggesrester som används inom energiproduktionen idag och inte minst all den ved som bränns i våra egnahemshus i kaminer och bastuugnar. Inget av detta kommer att räknas som "förnyelsebart" efter år 2030. Undantaget är de rester som uppkommer i industriprocesser där trämaterial används, det vill säga det svartlut som uppkommer i cellulosaproduktionen.
Målet med denna kamp mot skogen och det vi får från den i form av energi är givetvis att få ner koldioxidutsläppen. När allt mindre räknas som förnyelsebart kommer vi att tvingas övergå allt mer till sådana former av energiproduktion som inte ger så mycket utsläpp, det vill alltså säga sol- och vindenergi. Problemet är förstås bara det att dessa former av energiproduktion är så oerhört otillförlitliga. Det låter förstås bra när man t.ex. talar om den planerade havsbaserade vindkraftsparken utanför Jakobstad och dess effekt på ungefär 3000 megawatt, men det som sägs bara i förbigående är att detta är maxeffekten. När det inte blåser tillräckligt, vilket uppges vara hälften av tiden, är effekten mycket lägre än så. Då behövs det reglerkraft, och när EU på detta sätt bestämmer vad vi kan och inte kan använda som reglerkraft blir alternativen i slutändan väldigt få.
År 2021 stod träbränslen för 30% av Finlands totala energiproduktion, och det nu aktuella direktivet skulle klassa hälften av detta som icke-förnybart. Detta alltså trots att vi vet att skogen i Finland alltid har haft en större tillväxt än vad vi har tagit ut från den. Man behöver inte vara någon stor matematiker för att förstå hur enormt slag mot Finlands energiproduktion detta skulle innebära. Och inte bara det. Slaget mot landsbygden och skogsnäringen skulle vara enormt. Vår energiförsörjning, som redan nu är i fara, skulle ytterligare försvåras.
Men så här går det när man kastar förnuftet överbord. Om EU är expert på något så är det just detta.
Det att något blir klassat som icke-förnybart innebär givetvis inte att det blir olagligt att använda detta i energiproduktionen, men om jag har förstått saken rätt innebär det att man behöver ha utsläppsrätter för att kunna använda det. Med den hela tiden (enligt planen) minskade mängden utsläppsrätter blir det därför hela tiden dyrare att köpa dessa och därmed att använda sådana energikällor som inte är förnyelsebara. Utan att veta hur detta kommer att göras kan jag tänka mig att detta direktiv, om Finland inte beviljas ett undantag, kommer att leda till att alla eldstäder måste registreras och den som vill använda dessa måste köpa dyra utsläppsrätter. Om det blir så kommer åtminstone jag att noggrant utreda möjligheten till civil olydnad - och även att uppmana andra till det.
SvaraRaderaI anslutning till vindkraftparken undersöks möjligheter till produktion av vätgas, som det stod i artikeln, och till alla som inte begriper vad det innebär: med vatten och el produceras vätgas som kan lagras och användas i kraftverk med gasturbin då det behövs, dessutom utan utsläpp. Förbränning av vätgas leder inte till koldioxid, bara till vatten.
SvaraRaderaGår man igen och kollar Meteorologiska institutets statistik för tex Valsörarna, ser man att vid mätpunktens höjd har inte vinden räckt till elproduktion under 20% av årets timmar. Kollar man Windy, ser man att då vindstyrkan är 6 m/s, är den på samma ställe 8 m/s på 100 meters höjd, och det innebär förstås att under en större andel av årets timmar produceras el eftersom vindmöllorna är på högre höjd.
https://www.windy.com/?100m,63.316,20.826,9,m:fqSagKh
Vid produktionen av vätgas går 30% av elen till spillo, dvs för att få 70 kWh i vätgasform, måste man använda 100 kWh för att producera den. Om man däremot tar till vara värmen (som bildas vid elektrolysen) för tex fjärrvärme, kan man räkna det som 100% nytta.
Förvirringslobbyn. Mig veterligen har man ännu inte kommit igång med lagring av el som vätgas i någon större skala. Vi får hoppas att det lyckas - det skulle lösa många problem. Men jag tillåter mig ändå att vara lite skeptisk. Men hoppas kan man!
RaderaVad sedan gäller antalet timmar i dygnet när vindkraften ger el så sätter jag nog mera tilltro till de ansvariga för den planerade vindkraftsparken än till de siffror du presenterar.