Om tro på magi och pyramidspel

Det är mycket sällan jag kan hålla med om något Sofie Stara skriver i sina ledare i ÖT. Ibland är det hon skriver ändå kanske inte så tokigt att jag anser mig behöva reagera på det, men vissa gånger går hon så långt över gränsen att den närmast förvandlas till en punkt (för att citera Joey Tribbiani i "Friends"). 

Så gick det i gårdagens ledare. I en häftig attack på Sannfinländarna skriver hon bl.a. att "Vi har inte tid med ett parti som i sitt ekonomipolitiska program hävdar att den gröna omställningen leder till industriell massflykt från Finland, att det på lång sikt är extremt riskfyllt att lita på "den så kallade gröna tillväxten" och att Finland i stället ska satsa på traditionella styrkor som båtbyggande, skogs-, kemi- och verkstadsindustri samt it-sektorn. Vi har inte tid att tro vi kan gå tillbaka till något som fungerat förr, utan hänsyn till att världen förändrats och vi måste förändras."

Problemet med detta resonemang, och med den "gröna omställningen" är att det hela bygger på en närmast blind tro på vad som inte kan beskrivas som annat än magi. Eller om vi säger det så: En tro på att mera av det som har ställt till dagens problem (en huvudlös satsning på fossilfri energi) kommer att lösa dessa samma problem (energibrist, höga elkostnader och allt som följer på detta). Förvisso kommer den "gröna omställningen " att skapa en hel del arbetsplatser och ekonomisk tillväxt, men bara för de som är först ut med nya lösningar och som klarar av att sälja dessa innan bubblan brister och alla inser att hela konceptet är dömt att misslyckas och att kejsaren faktiskt är naken. Ja, faktiskt: Om du märkte vad jag just skrev och tyckte att det lät bekant så har du helt rätt. Hela den "gröna omställningen" har mycket gemensamt med olika pyramidspel. Pyramidspel är som bekant sådana att det går så länge det går, men förr eller senare brister det och då står de som deltagit där med Svarte Petter på hand och en tom börs.

För den "gröna omställningen" kommer inte att fungera. Inte förrän vi på allvar klarar av att lagra stora mängder energi och mjölken och brödet verkligen finns att köpa i affären utan att någon har producerat det först. 

Så Stara har fel. Saken är den att detta inte är fråga om vad vi har tid med, utan om vad vi har råd med. Det vi absolut INTE har inte råd med är en orealistisk politisk ledning som tror på magi och pyramidspel - som den nuvarande regeringen tycks göra. Det vi behöver är i stället en regering som har en realistisk syn på energiproduktion, livsmedelsproduktion och på ekonomin i stort. Och då är det oerhört svårt att sidsteppa Sannfinländarna, trots deras språkprogram. 

Men vi kan ju förstås fortsätta att, som Sofie Stara och så oerhört många andra tycks vilja göras, tro på magi och på att vår tids stora pyramidspel till äventyrs skulle vara annorlunda än alla andra pyramidspel. Och det går som sagt så länge det går. Men ve oss när bubblan brister.