Om vad vi tror och om vad vi vet

Världen är full av konstiga uppfattningar. En sådan man som kristen allt som oftast möter är den att vår tro handlar om upplevelser och känslor. Som en anonym kommentator uttryckte saken för några dagar sedan här på bloggen: "Jag hävdar att din subjektiva upplevelse om [din] tro är felaktig." Och vidare: "Så länge jag inte delar din upplevelse av din tro, är din tro subjektiv." (Den logiska kullerbyttan i den senare meningen kan vi med fördel lämna därhän...)

Inget kunde förstås vara mera fel. Den kristna tron är allt annat än en subjektiv upplevelse eller en känsla. Tvärtom handlar den kristna tron om objektiva historiska händelser som är sanna oberoende av om vi tror på dem eller inte. Jesu födelse, liv här på jorden, hans under och framför allt hans död och uppståndelse. Dessa händelser finns belagda i trovärdiga, historiska källor och är lika mycket historia som allt annat vi betraktar som historia. Ja, i själva verket finns det mera källor angående dessa händelser än vad det finns källor rörande något annat som hände under antiken. Så om vi faktiskt menar att vi inte kan veta något om dessa saker får vi först kasta ut allt annat vi menar oss veta om antiken. Eller omvänt: Om vi menar oss veta något alls om vad som hände under antiken vet vi framför allt att Jesus har levat, dött och uppstått.

När vi därför säger att vi "tror" på Jesus menar vi alltså inte att vi tror att han har funnits, att han gick omkring här på jorden i knappt 40 år och predikade och gjorde under och att han sedan dog och uppstod igen på samma sätt som vi kan säga att vi tror att det kommer att regna på midsommaraftonen. "Tro" i det här sammanhanget handlar i stället om hur vi förhåller oss till denne Jesus som vi VET (om vi alltså kan använda ordet vet om något som hände under antiken) levde, dog och uppstod igen från de döda. En synonym till ordet "tro" blir då orden "förtrösta på".

Så när vi säger att vi "tror på Jesus" menar vi inte att vi tror att Jesus har funnits och att han är den han säger sig vara. Det vi menar är att vi litar på honom. Vi litar på att Bibeln ger den sanna bilden av vår situation – att vi är syndare värda evig fördömelse ­– och att Jesus har lösningen på mänsklighetens stora problem. Vi litar på att han verkligen kommer att göra det han säger att han kommer att göra i kraft av sin egen död och uppståndelse, alltså att hans död och hans uppståndelse också får vara vår död och vår uppståndelse. Att eftersom döden inte kunde behålla honom så kommer den inte heller att kunna behålla oss som lever i gemenskap med honom.