Hebr. 12:1-3: Behåll tron!

När vi alltså har en så stor sky av vittnen omkring oss, låt oss då lägga bort allt som tynger, och särskilt synden som snärjer oss så hårt, och löpa uthålligt i det lopp som vi har framför oss. Och låt oss ha blicken fäst vid Jesus, trons upphovsman och fullkomnare, som i stället för den glädje som låg framför honom utstod korsets lidande utan att bry sig om skammen och som nu sitter på högra sidan om Guds tron. Tänk på honom som måste uthärda sådan fiendskap från syndare, annars tröttnar ni och tappar modet. (Hebr. 12:1-3)

De här tre verserna följer alltså på det så kallade "troskapitlet" i Hebr. 11 där vi fått exempel på troshjältar ur historien. Författaren målar sedan här i dessa verser upp en bild av ett antikt, och varför inte också nutida, långlopp i OS eller en liknande tävling som han vill få oss att jämföra vårt liv med. Så nu ska vi tävla! Du får dra på oss löpskorna och ställa dig på startlinjen, och så brinner startpistolen av och det bär iväg! Så löper du, och efter en god stund börjar du närma dig slutdelen av loppet. Den största delen av loppet har gått längs små vägar, men den sista sträckan ska ske inne på ett stort stadion som du så småningom börjar närma dig. Loppet har varit tungt, och du är fruktansvärt trött. Du möter motgångar och motstånd, och förstås också glädjeämnen, men du börjar undra hur du ska orka till målet. Dina fötter blir tyngre och tyngre. Alla som har erfarenhet av att springa vet hur det kan bli när man blir riktigt, riktigt trött. Hur ska du orka?

Men så, mitt i allt, börjar du höra ljud. Det är många människor som ropar och hejar! När du rundar ett hörn ser du att ljudet kommer från stadion som du ser där framför dig. Där finns alla de som har slutfört loppet och gått före dig! Där är dina föräldrar och dina far- och morföräldrar i folkmassan! Du ser också din gamle doppräst från så länge sedan och där står också andra av dina förfäder. Och alla ropar de och hejar på dig! "Kämpa på! Du orkar nog! En liten bit till!" När du kommer lite längre fram ser du andra som du känner igen. Där står Melanchton och Luther. Där är kyrkofäderna, Ambrosius, Augustinus och det gänget. Och alla står de och hejar på dig!

Nu går det redan lättare, och du fortsätter framåt inne på stadion. När du kommer längre fram ser du andra bekanta ansikten i folkmassan. Där står Paulus, Petrus, Johannes och de andra apostlarna. De ropar och hejar på dig! "Kämpa på, behåll tron!" När du kommer ännu längre fram ser du bekanta ansikten från ännu äldre tider. Där är de stora profeterna; Jesaja, Jeremia och de andra. Där är kung David, profeten Elia och där är Mose! Ännu en liten bit till, och där står Noa och där är Adam och Eva, och alla hejar de på dig och ropar fram dig mot mållinjen. "Du orkar nog, kämpa på! Lite till! Behåll tron!"

Och så, när du kommer ut ur den sista kurvan och ser upploppet och mållinjen framför dig, vem står där på andra sidan linjen med en öppen famn? Jo Herren Jesus själv! När du ser honom och hans öppna famn är tröttheten som bortblåst. Du fortsätter springa, inget kan hålla tillbaka dig längre. Du tar de sista stegen och ramlar över mållinjen, rakt in i Jesu öppna famn.

---

Hebreerbrevet är riktat till kristna som hade mött mycket motstånd och lidande för sin tros skull. De hade nästan gett upp och övervägde att gå tillbaka till judendomen. Deras tid var faktiskt inte alls olik vår tid. Också idag kan vi som kristna möta mycket motstånd och ibland även t.o.m. lidande för vår tros skull. När vi gör det ska vi inte ge upp. Målet väntar på oss, och där, vid målet, väntar Herren Jesus – vår tros upphovsman och fullkomnare –  på oss med öppna armar och bara väntar på att få välkomna oss. Under vägen dit får vi också hjälp och tröst av att se på alla de som har gått före oss och genom att låta deras exempel leda och uppmuntra oss. De gav inte upp utan fullföljde loppet, och nu, som i bilden ovan, står de och hejar på dig och mig som ännu har en bit kvar av vårt eget lopp. "Kämpa på! Ge inte upp! Behåll tron!"  

(Den utmålande berättelsen om loppet är hämtad ur Bryan Wolfmuellers bok "AMartyrs Faith in a Faithless World".)