Censuren och demokratins död

Jag har flera gånger påtalat den allt mera tilltagande censuren, inte bara i media utan nu också på olika sociala medier. För några månader sedan berättade jag om hur Facebook och Twitter hade ingått ett avtal med EU som gick ut på att de sociala medierna skulle gallra ut politiskt inkorrekta inlägg. Givetvis talar vi då om främlingsfientliga och islamfientliga inlägg samt tydligen nu också om inlägg som är hbt-kritiska.

Det sägs mycket på nätet som inte borde sägas. Detta tror jag de flesta är överens om. Lögner, halvsanningar och direkt hat sprids med motiveringen att vi har yttrandefrihet. Detta försätter givetvis olika upprätthållare av sociala medier i en prekär situation. En viss gallring av inläggen är helt klart på sin plats. Men censuren är och har alltid varit ett sluttande plan. Om och när man ger sig in på detta plan kommer det oundvikligen att ske övertramp. Detta speciellt som moderatorerna givetvis har sina egna värderingar med i bagaget - och dessa värderingar är långt, får man anta, vänsterliberala. När det dessutom är sådana oerhört stora textmassor som ska gås igenom blir denna censur, helt naturligt, många gånger mer eller mindre godtycklig.

En av demokratins grundpelare är rätten att få problematisera. Att få ge uttryck för tvivel på att gängse uppfattningar är riktiga - och motivera dessa tvivel. Att ifrågasätta. Den som har följt med min blogg inser att jag här talar i egen sak. Det är detta som jag allt som oftast försöker göra. Säkerligen med varierande framgång, men dock. När man på detta sätt ifrågasätter och problematiserar hamnar man ofta på kollisionskurs med den illfamösa åsiktskorridoren. Här i Finland är detta inget stort problem ännu, men i t.ex. Sverige tycks detta redan ha utvecklats till något som hotar att, eller redan har, kullkastat demokratiska principer och t.o.m. självaste demokratin.

Tycker du att detta låter överdrivet? Jag vill hävda att det är långt ifrån överdrivet. Förutom att denna nya censur fördummar hela samhällsdebatten (Ja, just det. Fördummar. När man inte tillåter problematisering och ifrågasättande verkar detta fördumning.) så orsakar den inget mindre än demokratins död. Om och när vi bara får ha, diskutera och sprida på förhand godkända åsikter och meningar är demokratin död.

Nu kanske någon undrar vad som är upprinnelsen till denna arga text. Nå, det ska jag givetvis berätta. Jag inledde med den nya Facebook- och Twittercensuren, och det är förstås detta det handlar om. Stanley Sjöberg, pingstpastorn som knappast behöver någon närmare presentation, skrev efter Orlando-massakern ett inlägg på sin Facebooksida som censuretablissemanget inte klarade av. I sitt inlägg konstaterade han att med den mängd muslimer som har anlänt till Sverige skulle det finnas skäl för pride-människorna att undvika provokationer. Onödiga provokationer riskerar nämligen att leda till nya liknande dåd som det i Orlando.

Som ett resultat av detta inlägg blev Sjöberg utkastad från Facebook. Problemet här är bara det att verkligheten är vad den är, och detta som Sjöberg skrev ÄR verkligheten. Censuretablissemanget tycks tro att de, genom att blunda för verkligheten sådan den är – och tysta röster som envisas med att påminna dem om den – kan få den att bli en annan än vad den är. Nå, detta är ju förstås dömt att misslyckas. Men de kan tysta sanningssägarna, endimensionalisera samhällsdebatten och därigenom försöka böja verkligheten så att den motsvarar deras förvrängda syn på den. Men nu är det bara så att verkligheten inte låter sig böjas på detta sätt. Men demokratin är skör, och dylika grepp kommer som sagt att inget mindre än ta död på den.

Jag avser att återkomma till detta med verkligheten och det vänsterliberala censuretablissemangets försök att böja den med det snaraste.