Amerikansk politik är intressant. På många sätt. Samtidigt är den väldigt frustrerande. En president kan, trots att han han blivit vald med klar marginal, råka ut för den otrevliga situationen att han inte kan driva igenom sin politik för att hans parti inte har majoritet i kongressen/senaten. En sådan president brukar kunna kallas för en "Lame Duck", alltså en anka som inte klarar av att gå på svenska.
Detta är troligtvis vad som kommer att hända med Joe Biden efter nästa års kongressval. Som det nu ser ut kommer husets båda kamrar att svepas iväg av en så kallad "röd våg". På svenska igen: Republikanerna kommer att ta ett kraftigt grepp om både kongressen och senaten och troligtvis få en stabil majoritet i båda kamrarna.
Intressant nog tycks inte Biden få igenom sin politik ens fast demokraterna har majoritet i båda kamrarna i nuläget. Igår meddelade nämligen West Virginia-senatorn Joe Manchin (D), precis som väntat och som jag tidigare har antagit här på bloggen, att han inte kommer att rösta för Bidens "Build Back Better"-program. Det massiva programmet, som till många delar har en extrem-liberal framtoning, skulle komma att kosta enorma summor (uppskattningsvis över 3 000 miljarder dollar över en tioårsperiod).
Detta är givetvis en enorm prestigeförlust för Joe Biden, och det är inte förvånande att vår media drar sig i det längsta för att informera sina nyhetskonsumenter om detta. Jag har surfat runt och försökt hitta artiklar om detta, men hittills har jag inte kunnat hitta några sådana på de sajter jag brukar läsa.
Den stora frågan är nu på vilket sätt detta kommer att påverka stödet för Biden (som redan innan detta var närmast rekordlågt) och hur detta påverkar hans politiska framtid. Orkar en (snart) 80-åring kämpa mot väderkvarnarna hur länge som helst? Min gissning är att han inte orkar det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar