Kyrkan och staten

Efter att Räsänen-stormen har lagt sig, åtminstone lite, har diskussionen om en eventuell separation av kyrka och stat blommat upp på sina håll. Detta då kanske speciellt på svenskt håll och efter Olav S Melins påhopp på Inrikes- och Kyrkoministern. (Som jag kommenterade här.)

Det är smått märkligt att Melins uttalande har fått sådant genomslag. I sak var han ordentligt ute och cyklade, egentligen i allt han kommenterade - så också i frågan om kyrkans och statens bindningar och en eventuell separation mellan dessa två. Melin sade i intervjun bl.a. att ”Jag har följt med vad som hänt med den svenska kyrkan sedan den upphörde att vara statskyrka. Separationen har inneburit att kyrkan fått finna sin roll som kyrka och hittat ett eget andligt liv och friare kunnat göra ställningstaganden oberoende från staten”.

Här torde Melin hänvisa till den ”skilsmässa” mellan kyrkan och staten i Sverige som verkställdes år 2000. (Frågan om kyrkan för det var statskyrka är en separat diskussion, men även här är det inte svårt att visa att Melin också här är ute och cyklar...) Nå, nu menar Melin att vi här i Finland skulle vinna på att gå samma väg som man gått i Sverige. Det han då helt missar (eller bortser ifrån – en man med Melins erfarenhet torde nog känna till fakta!) är att banden mellan kyrkan och staten i Finland är LÖSARE än vad de är i Sverige även efter år 2000. Men det låtsas Melin, som sagt, inte om. Och media sväljer hans argumentation med hull och hår.

Nå, nu är jag i princip av den åsikten att man här i Finland också gärna kunde kapa de sista banden mellan kyrkan och staten. Detta skulle innebära att staten tog över begravningsväsendet, folkbokföringen (i sin helhet) och skötseln av historiskt värdefulla byggnader, samt att kyrkoministerns ämbete avskaffades och kyrkan tog över sin egen skatteindrivning och att kyrkans rätt till en del av samfundsskatten försvinner. Att sedan detta skulle vara negativt för medborgarna är en annan sak. Helt klart skulle en sådan omorganisering göra att det hela blev dyrare för oss som ska stå för fiolerna, och jag misstänker också att t.ex. begravningsväsendet och begravningsplatserna inte skulle skötas lika bra som det görs idag. Men i princip är jag alltså av den åsikten att detta kunde göras.

Men det kommer inte att ske. Helt enkelt därför att detta skulle innebära en devalvering av de kyrkliga ledarnas (läs: biskoparnas) ställning och betydelse. Dessa, som nått den position de nu har med alla dess fördelar i form av status och förmåner, vill garanterat inte att de ska ”ramla ner” till frikyrkoledarnas lägre positioner. Nej, de som har att förlora – rent ståndsmässigt – på en sådan omorganisering kommer att slåss emot den med näbbar och klor. Om inte annat så för att fortfarande få gå på presidentens bal på självständighetsdagen. Försök göra något åt saken så kommer det att visa sig hur rätt jag har!