Jag skrev för en dryg vecka sedan en insändare i
Österbottens Tidning under rubriken ”Vi behöver en abortdiskussion”, men tyvärr
tycks jag vara ganska ensam om den åsikten. Det tycks nämligen inte bli någon
abortdiskussion. Förutsättningarna fanns där efter Päivi Räsänens numera
berömda tal, men det fanns tydligen inget intresse av att diskutera sak utan
endast intresse av att hoppa på Päivi Räsänen som person.
På ett sätt förstår jag att det inte finns något intresse av
att diskutera aborter. För många, speciellt kvinnor som någon gång begått en
abort, är detta ett stort, öppet sår som säkert aldrig någonsin läker helt. Man
kan ju bara tänka sig hur det känns t.ex. på den beräknade årsdagen av den
uteblivna födseln... Varje år.
Det stora problemet med varje abortdiskussion, och alldeles
speciellt med frånvaron av en sådan diskussion (som vi nu upplever), är att det
p.g.a. dessa stora och djupa sår finns en blockering som gör att vi som kristna
i våra försök att lyfta upp aborterna på agendan aldrig kommer längre än till
etiken, eller lagen, om vi så vill. Vi hinner bara säga att det är fel – och
genast är vi hårda och dömande. Och så kommer vi inte längre. Vi hinner aldrig
komma in på det kristna svaret/den kristna lösningen på den vånda och den
smärta som den som har begått en abort genomgår.
Nå, nu kommer jag att försöka, åtminstone lite, råda bot på
detta! Jag är kallad som predikant på två sommarmöten inkommande helg, och på
dessa samlingar har jag planerat att ta upp abortfrågan – och detta då främst
ur skuldproblematikens synvinkel. Det är möjligt att jag sätter upp delar av denna
predikan här på bloggen i ett senare skede, men den som vill ta del av den i
sin helhet är välkommen med på möte!
Lördag
27/7 kl 19. Keskis bönehus, Oravais
Söndag
28/7 kl 19. Pensala bönehus.
I det senare mötet medverkar även Christoffer Skuthälla.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar