söndag 1 december 2013

Hosianna!



Jag har alltid tyckt att det är intressant med spänningen mellan euforin, glädjen och hosianna-ropen under Jesu intåg i Jerusalem och besvikelsen, hatet och korsfäst-ropen som skallade bara några få dagar senare. Vad var det riktigt som hände här? Vad var det som fick människorna att svänga 180 grader på bara några dagar?

Hosianna betyder ”fräls!” eller ”kom med hjälp”, och är en bön eller ett hyllningsrop man använde för att hälsa kungen när han anlände. Senare kom ordet att knytas till de Messias-förväntningar som fanns bland folket, och det är så ordet ska förstås i detta sammanhang. När Jesus red in i Jerusalem, under Hosianna-rop, räknade folket med att det var Messias som kom. Helt säkert väckte det att han kom ridande på en åsna en del huvudbry, men tydligen ansåg man att man kunde bortse från denna lite märkliga detalj. Det är fest, det är härligt och nu kommer Messias! Hosianna!

Messiasförväntningarna var starkt knutna till tanken på det jordiska Israel och till minnet av hur det hade varit under rikets glansdagar under kung David tusen år tidigare. Detta speciellt vid denna tid när folket var hårt trängt av den romerska ockupationsmakten. Man letade med ljus och lykta efter någon som kunde motsvara de förväntningar man hade på Messias, någon som kunde uppfylla den längtan man hade och som skulle vara allt det man menade att Messias skulle vara, ge och komma med. Så när Jesus gick omkring och förkunnade (som ingen annan), botade sjuka och t.o.m. uppväckte några som hade dött, ja då började Messiasförväntningarna växa. Nu skulle det ske! Nu skulle kungen komma och ta sin plats och driva ut romarna. Hosianna!

Men så var det detta med åsnan. ”Ödmjukt ridande på en åsna”, som det står i profetian (Sak. 9). I stundens eufori kunde man kanske bortse från att Jesus inte till alla delar betedde sig som den kung man förväntade sig att han skulle vara. En kung skulle ju komma ridande på en stolt häst, men det att Jesus kom ridande på en åsna var nog säkert bara en lapsus. Kanske han helt enkelt inte hade fått tag på någon häst?

Men till folkets förvåning, och senare stora besvikelse, uppförde sig inte Jesus som den kung man förväntade sig. Han gjorde inget för att samla en krigshär för att jaga ut romarna. Vilken besvikelse! Jesus, som skulle ha kunnat ena folket kring sig själv, som skulle ha kunnat bli en kung lik kung David – han bryr sig inte om att vara det som folket vill att han ska vara. Det som folket förväntar sig. Och det är så de glada Hosianna-ropen bara på några få dagar blir till arga Korsfäst-rop. För att Jesus inte motsvarade folkets förväntningar. För att han inte var den man hoppades och räknade med att han skulle vara. För att han var den han var och inte den folket ville att han skulle vara. Därför blev ”Hosianna!” till ”Korsfäst!”.

Första advent är den söndag som samlar mest folk till våra kyrkor. Man kommer för att sjunga Hosianna-sången, och för att det är fest. Man kommer för att hylla Jesus som rider in i Jerusalem. Hosianna! Men hur är det riktigt? Har vi lärt oss något av vad som hände i Jerusalem för snart 2000 år sedan? Kommer vi för att hylla den Jesus som är den han är, eller för att hylla den Jesus som vi vill, eller tror, att han är?

Det är trevligt med fest, visst? Första advent är fest, och så ska det vara. Men vi ska komma ihåg att Jesus är den han är. Inte den vi vill att han ska vara. Den kung som kommer ridande på en åsna är verkligen en kung. Men inte en kung som gör det vi vill att han ska göra eller säger det som vi vill att han ska säga. Dagens människa vill gärna att Jesus ska vara en profet som predikar tolerans, jämlikhet och vad vi avser med rättvisa. En talesman för t.ex. de homosexuellas rättigheter, för kvinnans ”rätt” att vara präst. Ja, t.o.m. för rätten till abort och för en bättre klimatpolitik. Eller varför inte en Jesus som välsignar människans rätt att roffa åt sig på andras bekostnad. En sådan Jesus vill de flesta människorna ha idag. Problemet är bara det att Jesus är den han är, inte den vi vill att han ska vara.

Vi gör idag gärna samma misstag som människorna i Jerusalem gjorde när de drog ut på gatorna för att sjunga ”Hosianna” och hylla den inridande Messias. De välkomnade inte honom som kom, utan den de tog emot var den de själva ville att skulle komma. En Messias som inte fanns/finns och som de själva hade skapat. En fantasifigur. En avgud. Det samma gör de flesta av de som idag samlas i våra kyrkor och hyllar den Jesus de själva vill ha. En Jesus som inte finns. En avgud som de själva har skapat utifrån de förväntningar, värderingar och önskemål de själva har.

Men Jesus är den han är. Sådan han framträder för oss i Guds ord. Det är DENNE Jesus vi behöver välkomna. Inte någon fantasifigur som vi själva har skapat åt oss. Och samtidigt som vi sjunger detta ”Hosianna!” får vi be att Gud ville ta bort alla våra falska föreställningar om vem Jesus är och i stället och hela tiden uppenbara mera för oss av Jesu sanna natur och person. För ingen av oss är färdiga med detta. Alla dras vi åtminstone till någon del med en falsk Jesus-bild. Därför är det så mycket viktigare att vi faktiskt välkomnar Jesus som den han verkligen är. Att vi umgås med honom varje dag – inte bara på första advent - framför allt i Guds ord, men också i bön. Hosianna! Herre kom, Herre fräls!       

8 kommentarer:

  1. Amen Amen Amen + h.tnu

    SvaraRadera
  2. Tusen år har gått1 december 2013 kl. 19:17

    Vilken tur vi har dig Kristian som vet vad Jesus är och inte är!

    SvaraRadera
  3. "Tusen är har gått". Sann kunskap om Jesus får vi genom Guds ord. Detta gäller för mig, för dig och för alla andra. Tolle lege!

    SvaraRadera
  4. Jag antar att denna helg inte har med kristendomen i sig att göra utan mer av tradition, på samma sätt som att människor som annars inte brukar gå i kyrkan går till julkyrkan, det är inte det kristna budskapet i sig som intresserar utan det är "upplevelsen" i sig, det hör till så att säga, på samma sätt som det hör till att man äte julgröt, hittar mandeln, tar in granen, pyntar hemmet, ger presenter, nothing more nothing less.

    Jesus är verkligen den han är för varje individ, det finns ingen absolut sanning här inte och du påpekar ju det själv, utifrån din text så tolkar jag det som om "andra" har fel jesus bild och din är rätt?

    Hela grejen med det här vad man vill och inte vill att jesus skall predika tycker jag är komisk i sig, man vill på något sätt få in det att gamla texter skall vara som dom var, den är absolut och kan inte tolkas bokstavligt, det finns så otaligt mycket att läsa om detta ämne och jag slutar aldrig att förundras över det att någon fortfarande kan tro ännu i denna dag, men sen igen när jag funderar en stund så förstår jag att det handlar inte om rationellt tänkade utan om känsla och då förstår jag igen att visst kan folk tro och det är ju ett av det största hindren mellan en ateist och en troende.

    Jag tror ju också på kärleken, den är också en känsla men inte något rationellt som jag kan förklara men den finns där, men det finns väl nog en vetenskaplig förklarning till kärleken också hur hormonerna påverkas osv?

    Men som alltid då det handlar om religion så kommer jag till det att det att tolkningen av budkspet är det viktigaste och att tolkningen är subjektiv.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Markus. Nu "slintar" det nog tyvärr lite. Och kanske inte så alldeles lite heller. Jesus är den han är. Det finns en sådan person, och den finns en objektiv sanning om honom. Han har sagt en del saker, och gjort en del saker. Min bild av honom är inte 100% rätt - jag får, liksom alla andra, jobba vidare på att lära känna honom bättre och bättre.

      Sedan om detta med känsla och rationellt tänkande. Tron är INTE känsla. Absolut inte. Där har du missat, och tyvärr grovt. Det handlar om vad som verkligen har hänt, om saker som går att närma sig med historievetenskapens verktyg. Rationellt. Påståenden som antingen är falska eller sanna men som är vad de är oberoende av oss, vad vi tänker och framför allt oberoende av vad vi känner.

      Evangeliet är sedan också vad det är - så som det presenteras för oss i Guds ord. Det behöver inte tolkas vare sig hitåt eller ditåt, utan det står för sig själv, så att säga. Subjektiva tolkningar kan filosofer ägna sig åt. En kristen litar på Guds ord och på den objektiva sanning han/hon får del av där.

      Detta som en kort reaktion på din kommentar. Detta är ett stort ämne och skulle tarva mycket mera text och tanke, men tiden är kort...

      Radera
  5. Ja det kan jag gå med på att han var den han var men tolkningarna därefter är otaliga.

    Jag kan tillochmed gå med på att det finns en objektiv sanning att han har funnits, men han var en vanlig människa så som vi andra, jag har hittils inte sett några bevis på nåt annat.

    Jag utgår från att tron är en känsla, en helhet i sig, precis som moralen som säger mig vad som är rätt eller fel, det är också en känsla.

    Det där med historievetenskap och kristendom är jag oftast ganska skeptisk till men jag kan erkänna att jag inte har bekantat mig med det ämnet tillräckligt för att uttala mig i frågan. Men vad jag vet så har ingen kommit med vetenskapliga bevis att Jesus var något mer än en vanlig människa, kanske den tidens illusionist.

    Så jag står nog för det att religion är en upplevelse, känsla, inget man kan ta på, något som bara finns där för att människan behöver nåt som "ger ordning", och ett av alternativen till att fylla detta tomrum är religion.

    Du påpekar ofta det här med den objektiva sannigen, du utgår från att det är endera sant eller falskt, i ditt fall tycker du ju att allt är sant, det är just den punkten jag inte har någon som helst förståelse för, att varifrån har du kommit till den ståndpunkten att allt är sant?

    Man kan som sagt tillämpa den där regeln på precis allting men det gör ju inte objektet man tillämpar det mer sant för det.

    Men jag måste defenitivt bekanta mig mera med bibel texterna för det känns lönlöst att argumentera med dig om vad som står i evangelierna eller inte eftersom jag inte på rak arm minns/vet vad som står där.

    Sedan kan vi ta en text, skriva in den här, du ger din tolkningen och jag ger min tolkning och då kommer vi antaligen fram till att vi förstår texten på helt olika sätt.

    Det här kanske verkar vara en dum förfrågan men för att dra allting till sin spets samt att du har betydligt bättre koll på dethär än jag så kan du ge ett exempel på en eller två bibel verser som enligt dig "alltid" tolkas fel så skall jag slå upp dem, läsa och begrunda och skriva åt dig vad jag har kommit fram till så kan vi se om sanningen är objektiv eller inte,

    SvaraRadera
    Svar
    1. Markus. Jag antog din utmaning, men det blev så omfattande att jag beslöt att skriva det som en ny text.

      "Du påpekar ofta det här med den objektiva sannigen, du utgår från att det är endera sant eller falskt, i ditt fall tycker du ju att allt är sant, det är just den punkten jag inte har någon som helst förståelse för, att varifrån har du kommit till den ståndpunkten att allt är sant?"

      På detta kunde jag svara på flera olika sätt. Jag kunde säga att allt hänger på Jesu uppståndelse. I.o.m. att Gud uppväckte Jesus innebär detta Gud ställer sig bakom alla Jesu anspråk och allt han sade och undervisade.

      Eller så kunde jag säga att detta har med Jesu person/natur att göra. Idag sägs det ofta att Jesus var en god lärare och en vis människa. God, men inte Gud. Men Jesus kommer faktiskt med anspråk på att vara Gud, och inte bara en gång. Om detta inte stämmer, ja då är han de facto inte god utan en lögnare och en bedragare. Här gäller alltså ett allt eller intet. Antingen gäller allt han sade och gjorde som sanning, eller så får vi förkasta allt. Eftersom jag har kommit att inse att mycket av vad han sade/gjorde håller drar jag av detta slutsatsen att allt håller och stämmer. Allt eller intet, alltså.

      Radera
    2. Markus, ett litet tillägg. Det är intressant att du säger dig inte vara så insatt i historiciteten, men att du ändå står fast vid att "religion är en upplevelse, en känsla". Men jag ska försöka vara snäll och inte ge dig desto mera stryk för det, utan i stället ge dig ett boktips som kunde fylla i denna lucka: Läs gärna Lee Strobels utmärkta bok "Fallet Jesus", den är både välskriven, intressant och synnerligen informativ!

      Radera