Förlåt?

Ärkebiskop Kari Mäkinen deltog igår i evenemanget Arenan i Björneborg och höll ett anförande i vilket han sade att det nu är dags att be de homosexuella om förlåtelse för den grymma behandling kyrkan och samhället har utsatt dem för. Mäkinen uppmanade alla debattörer att vara uppmärksam på sina blinda fläckar samt till självkritik. Han uttryckte också en förhoppning att andra kunde instämma i denna ursäkt - i såväl kyrka som samhälle. Så långt Kari Mäkinen.

Jag hade hoppats att jag skulle få ha semester från denna fråga åtminstone någon tid här på bloggen, men det tycks inte vara möjligt. Propagandakriget vilar inte, och fronten flyttas ständigt framåt.

Kari Mäkinen överraskar inte med detta uttalande. Hans vilsenhet i denna fråga och hans egna blinda fläck (som han inte berör - troligtvis just för att det är en blind fläck) framstår plågsamt tydligt. Han har givetvis rätt i en sak, och det är att alla som har gjort sig skyldig till grymheter mot de homosexuella har alla orsak att be om ursäkt. På denna punkt finns det knappast någon större oenighet i kyrkan. Hoppas jag. Men att, som Kari Mäkinen, uppmana till ursäkt, och be om ursäkt, för att kyrkan har hållit fast vid vad Gud i sitt ord säger om att utlevd homosexualitet är en synd i Guds ögon, samt att homosexualiteten är onaturlig, det är att gå långt utanför det mandat Mäkinen har som ärkebiskop. För övrigt blir det oklart i vems namn Mäkinen ber om ursäkt samt om han överhuvudtaget ber om någon ursäkt.

Det Mäkinen säger om att vara uppmärksam på sina blinda fläckar är viktigt. Det behöver vi alla göra. Jag också. Alla mår vi också bra av ett visst mått av självkritik. Men här framstår Kari Mäkinen som en synnerligen tragikomisk figur när han samtidigt uppenbarar sina egna blinda fläckar och brist på självkritik. Det är förvisso allom känt att Guds ord för Kari Mäkinen är en stor blind fläck, men sällan har detta framgått så här tydligt. När ärkebiskopen på detta sätt helt negligerar Guds ord och så oerhört tydligt framstår som den blinde ledare han är måste vi som kristna ta avstånd från både honom och hans utsagor.

Jag menar att kyrkan och dess ledning just nu står mitt i en process som vi om några år (ja, varför inte redan nu?) har orsak att be de homosexuella om förlåtelse för. När vår kyrka, men Kari Mäkinen i spetsen, på detta sätt avvisar Guds ord och kallar svart för vitt och fel för rätt sviker och förleder man människor som kämpar med sin brustna sexualitet. Guds svar på homosexualiteten är avhållsamhet, syndaförlåtelse och helande. (Ja, du läste helt rätt!) Inte bejakande av synden. Om kyrkan på det sätt som nu sker låter förstå att människan kan och ska leva ut alla sina begär förleder man de människor som kämpar med denna sak i sina liv. Man dömer dem på så sätt till förtappelse och drar dessutom blodskuld över sitt eget huvud.   

Kari Mäkinen, och vi alla, har all orsak att be de homosexuella om förlåtelse. Inte för att vi har varit tydliga med vad Gud säger i sitt ord, utan för att vi har varit för alldeles för otydliga och försiktiga med att hålla fram Guds ord och vilja i denna fråga. Gud älskar även de homosexuella och han vill  också dessa människor väl. Han vill välsigna. Men inte synden, utan människan, och denna välsignelse finns bara tillgänglig där som vi håller fast vid Guds ord och därmed vid Herren Gud själv. Gud välsignar aldrig synden, men den syndare som omvänder sig, bekänner sin synd och vill överge den - den människan får del av syndernas förlåtelse och välsignelse i rikt mått.

Så härmed tar jag Kari Mäkinens uppmaning på allvar och ber de homosexuella om förlåtelse. Förlåt att jag, och vi som kyrka, har varit onödigt otydliga i denna fråga! Förlåt att vi inte tydligare har klargjort att utlevd homosexualitet är en synd som drar förbannelse över människan. Förlåt att vi inte har varit tydligare med att framhålla att Gud älskar alla människor - även de som har homosexuella böjelser - och att han vill att alla ska leva i renhet och i helgelse. Förlåt att vi inte har varnat tillräckligt tydligt för farorna med att leva ut en sexualitet som går mot Guds uttalade vilja - att detta leder till förhärdelse och i förlängningen till förtappelse. Förlåt också den kärlekslöshet jag har uppvisat också de gånger jag har försökt varna för dessa saker. Förlåt att jag inte tydligare har varnat mina medkristna (och våra kyrkliga ledare) för farorna med att gå emot Guds ord och därmed Gud själv och för de följder det får när man i ord och/eller gärning förleder människor som kämpar med sina synder och begär till ett liv i synd.  

Avslutningsvis vill jag, likt Kari Mäkinen, framför en önskan om att andra - speciellt då Kari Mäkinen och andra kyrkliga ledare - skulle instämma i denna ursäkt och framledes vara mycket tydligare med vad Guds ord säger i denna sak. Det är vi skyldiga dem som vi tidigare har svikit och förbrutit oss mot i detta. 



Tillägg kl 13:12: Efter ytterligare eftertanke får jag tillägga att jag också, för vad det nu kan tänkas vara värt, får be de homosexuella om förlåtelse för Kari Mäkinens uttalande på Pori Areena. Han tycks ju vara benägen att be om förlåtelse för, vad han menar vara, andras försyndelser, så därför kan jag kanske göra det samma?