Is i hatten!

Jeppis Pride-evenemanget närmar sig, det är värmebölja i landet och redaktionen på Österbottens Tidning tycks ha drabbats av någon form av värmeslag. Visst har tidningen redan en längre tid varit ohämmat hbt-vänlig, men nu de senaste dagarna har det hela i det närmaste gått över styr. Idag räknade jag till närmare halvdussinet olika artiklar i detta ämne (på webben och i papperstidningen) - allt ifrån ledare (2), kolumner och olika nyheter och notiser.

Visst. Jag är inte alls främmande för tanken att det man bryr sig om och vill engagera sig i, det skriver man om. Så gör även jag. Men någon hejd borde det väl ändå vara på detta? Jag förstår också att denna rusning vi nu ser i tidningen handlar om det kommande evenemanget där säkert en stor del av ÖT:s anställda av allt att döma kommer att engagera sig på sätt eller annat. Så förhoppningsvis lugnar det hela ner sig sedan när de mest paradträngda har fått gå av sig lite.

Men så slogs jag av en hemsk tanke: Tänk om detta är en medveten strategi? Att i akt och mening gå till en sådan överdrift i att pressa ner denna fråga i halsen på oss alla här i (vad som åtminstone har varit) Svenskfinlands bibelbälte att det någonstans och för någon kommer att brista? I klartext: Är det så att ÖT på detta sätt försöker provocera fram någon form av sammandrabbning under Jeppis Pride? För att sedan två sina händer hänvisandes till journalistisk frihet och sedan, efter slaget, i flera månader skriva om hur bedrövligt de homosexuella och deras parad behandlades?

Nu hoppas jag givetvis att jag har fel och att ÖT inte har någon sådan agenda. Men oberoende av hur det förhåller sig med den saken får ingen låta sig provoceras. Särskilt inte bland oss som vill hålla fast vid Guds ord och bud. Som kristna håller vi framför allt fram att Gud älskar alla människor, oberoende av hudfärg, sexuell läggning, nationalitet, politiska åsikter osv, osv. Dessutom har alla människor rätt att gå sin egen väg om de så önskar - att strunta i den Gud som älskar dem och i hans bud och vilja. Denna frihet har vi människor, och i denna frihet ingår också (den även i Finlands lag befintliga) rätten att demonstrera sin läggning och sina åsikter. Även om vi inser att detta är en parad som slutar i helvetet. (Ursäkta ordvalet, men så är det. Tyvärr.) 

Nu gäller det således att ha is i hatten, speciellt som utetemperaturen tycks vara och förbli hög de närmaste dagarna. Vi kan, och ska, ta debatten. I ÖT och på annat håll där den förekommer. Propagandan behöver avslöjas som just vad den är. Propaganda. Det är glädjande att se att det är också andra än jag som gör just detta. Samt att detta görs på ett städat och kärleksfullt sätt och utan att hoppa på de homosexuella som sådana. För det ska vi inte, och får vi inte, göra. Att det sedan finns sådana bland debattörerna på andra sidan som inte klarar av att se skillnaden mellan att kritisera ett fenomen och att kritisera person är givetvis beklämmande, men inget som vi kan göra något åt. Den smällen får vi helt enkelt ta.

Vi ska ta debatten, men det är så långt vi ska gå. Det är så långt vi får gå. Vad som än händer, hur ÖT:s redaktion - och andra - än försöker provocera oss så får vi helt enkelt inte låta oss provoceras. Vi har helt enkelt inte råd med det. Så därför uppmanar jag ännu en gång alla som delar min åsikt i denna fråga att protestera mot Jeppis Pride genom att stanna hemma. Detta helt enkelt för att det är så oerhört mycket svårare att bli provocerad hemma i jordgubbslandet, framför TV:n eller var vi nu befinner oss än om vi står där bredvid och ser hela eländet dra förbi.

Is i hatten! Det är det som gäller nu.